SAMMANFATTNING Cirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsaken beräknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är den vanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är en global ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökning av kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av den fysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ett stort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarliga komplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar är viktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar. Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hos personer med typ 2-diabetes En litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar. Sökningen av artiklarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Resultatet presenterades utifrån fyra olika huvudteman: Socialt stöd, kunskap, motivation och livssituation. Vissa teman presenterades med underrubriker. Socialt stöd från familj, vänner och vårdpersonal visade sig vara en väldigt viktig faktor som ökade följsamheten till livsstilsförändringar. Bristande kunskap var ett vanligt hinder, medan tillräcklig kunskap var en underlättande faktor. Motivation lyftes fram som en avgörande faktor som påverkade följsamheten positivt. Patientens livssituation, såsom ekonomi, kultur och tid, var faktorer som hade en inverkan på följsamheten till livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en central roll i diabetesbehandlingen och behöver ge stöd och tillräcklig kunskap, samt utgå ifrån varje individ och utifrån det stötta till livsstilsförändringar. Detta genom att utgå från patientens kunskapsbehov, motivation, kultur och livssituation för att på så sätt öka följsamheten till livsstilsförändringar är avgörande.

BAKGRUND: Diabetes typ 2 har på senare år ökat lavinartat över hela världen. Ohälsosamma levnadsvanor såsom felaktig kost och fysisk inaktivitet är ofta orsaken. Att göra en livsstilsförändring för att förhindra sjukdomen eller för att minska symtomen kan upplevas som en svårighet. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie var att belysa patienters upplevelser av livsstilsförändringar i samband med diagnosen diabetes typ 2. METOD: Studien är en kvalitativ litteraturbaserad studie som är baserad på 12 vetenskapliga artiklar. RESULTAT: Ur analysen framkom tre kategorier såsom påfrestande omställning i livet, orka ta eget ansvar, ökad vilja genom uppbackning med sju underkategorier. SLUTSATS: Patienter upplever otillräckligt stöd från omgivningen. Det är viktigt att stöd ges från omgivningen och det spelar en stor roll i patientens arbete mot en hälsosammare livsstil. Det är väsentligt för patientens välbefinnande att sjuksköterskan har en förmåga att respektera och bekräfta patientens kamp. / BACKGROUND: Type 2 diabetes has in recent years increased dramatically worldwide. An unhealthy lifestyle habit such as improper diet and physical inactivity plays a major role. Making a lifestyle change to prevent disease or to decrease symptoms may be perceived as setbacks. PURPOSE: The aim of this literature-based study is to elucidate patients' experiences of the lifestyle changes that involve the diagnosis of diabetes type 2. METHOD: The study was conducted as a literature-based study and the result is based on twelve research articles. FINDINGS: Three categories were identified from the analysis: A strenuous change in life, strength for self-responsibility and increased will through support. CONCLUSION: Patients experience unsatisfying support. It is important how the support is given from family and care-professionals and it plays a huge role in the patient’s way to a healthier lifestyle. The importance of respect, listening, and confirming the struggle is essential for the patient’s wellbeing.

Bakgrund: Människors sätt att leva har under det senaste århundrandet förändrats.Detta har lett till att diabetes typ 2 har ökat runt om i världen. Diabetes typ 2 är enkronisk sjukdom som leder till höga blodsockervärden. Det går att fördröjasjukdomsförloppet och undvika komplikationer om man genomför livsstilsförändringar.Förändringarna kan leda till tankar och känslor hos individerna kring deras situation.Det är viktigt för sjuksköterskor med ökad kunskap om hur personer med diabetes typ 2upplever genomförandet av livsstilsförändringar. Ökad kunskap inom detta område kange personer med diabetes typ 2 förbättrade förutsättningar vid genomförandet avlivsstilsförändringar.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att öka kunskapen om hur personer med diabetestyp 2 upplever livsstilsförändringar. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet framkom fem huvudkategorier; upplevda känslor, hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation, betydelse av stöd samt vikten av information. Diskussion: Utifrån resultatet framkom tre centrala fynd som diskuterades; hinder ochmöjligheter, upplevelse av motivation och betydelse av stöd. / Background: The way people live has changed over the last century. This has led to aworldwide increase of type 2 diabetes. Type 2 diabetes is a chronic disease that leads tohigh blood sugar levels. It is possible to delay the disease progression and preventcomplications if lifestyle changes are implemented. These changes can lead to thoughtsand feelings with the individuals regarding their situation. It is important for nurses tohave a better understanding of how people with type 2 diabetes experience theimplementation of lifestyle changes. Increased knowledge in this area can providepeople with type 2 diabetes improved conditions in the implementation of lifestylechanges. Aim: The Aim of the literature review was to increase the knowledge about how peoplewith type 2 diabetes experience lifestyle changes. Method: A general literature review based on twelve qualitative scientific articles. Results: The results revealed five major categories; perceived emotions, obstacles andopportunities, experience of motivation, the importance of support and the importanceof information. Discussion: Based on the results three key findings were revealed and discussed; Obstacles and opportunities, experience of motivation and the importance of support.

Hjärt- och kärlsjukdom är den främsta dödsorsaken i Sverige. Majoriteten av dem kan förebyggas med hjälp av en livsstilsförändring, men för att göra det krävs motivation. En evidensbaserad metod som används för att främja motivation och livsstilsförändringar är motiverande samtal (MI). Syftet med litteraturstudien var att utforska vilka effekter MI kunde ha i sjuksköterskans prevention av hjärt- och kärlsjukdom. Resultatet visade att MI hade en varierande, men genomgående positiv effekt i att förbättra de levnadsvanor som är kopplade till hjärt- och kärlsjukdom. Bland patienterna som hade deltagit i MI visades främst positiva effekter på fysisk aktivitet, kroppsmått och blodtryck. Kostvanorna hade kortsiktigt förbättrats, men långsiktigt varierade det hur länge de goda vanorna kunde behållas. Den hälsorelaterade livskvaliteten förbättrades, men patienterna upplevde dessutom en ökad ångest. Resultatet visade att MI är en effektiv metod i att främja livsstilsförändringar, däremot är val av utformandet av hur MI ska föras, i kombination med andra metoder och vilken patientgrupp som skulle gynnas mest oklart och implicerar vidare forskning i ämnet. / Cardiovascular disease (CVD) is the leading cause of death in Sweden. The majority of all CVDs can be prevented with the help of a lifestyle change, but to do so it requires motivation. An evidence-based approach used to promote motivation and lifestyle changes is motivational interviewing (MI). The aim of this literature review was to explore the effects that MI may have in the nurse’s preventive work against CVD. The results showed that MI had a varied but mainly positive effect in improving lifestyles that are associated with CVD. Among the patients who had participated in MI improvements were shown mainly in physical activity, body size and blood pressure. Dietary habits had improved in the short term, but in the long term it varied how long the good habits could be maintained. The health related quality of life had improved, but the patients also experienced an increase in anxiety. The results showed that MI is an effective method in promoting lifestyle changes, however, it is unclear which design of MI should be chosen, in combination with other methods, and what patient group would benefit the most, which implies further research on the subject.

Diabetes mellitus type 2 is a rapidly increasing disease worldwide. The disease is connected to lifestyle. Making lifestyle changes is hard. When suffering from Diabetes mellitus type 2 it is necessary to live healthy to prevent secondary diseases. Lifestyle changes includes for example changing dietary habits, become psychically active or losing weight. The aim of this study was to gain knowledge about different perspectives of lifestyle changes from both patients and nurses. This qualitative study was conducted as a literature study through analysis of relevant scientific articles. The results show that both patients and nurses experience difficulties managing lifestyle changes. Social support is important for the patient to succeed in making a change. It is important that there is a mutual interaction between the patient and the nurse for the patient to succeed to make a lifestyle change. This literature study shows that there is a need for more knowledge about preventing and managing this disease from a caring perspective. The nurse play an important role in the treatment of patients suffering from diabetes mellitus type 2. It is therefore important that the nurse has the knowledge needed to motivate and support patients to make a lifestyle change.

No description available.

Abstract Background: An unhealthy living and lifestyle contributes to 20 percent of the total illness in Sweden and previous research has shown that it is difficult to change lifestyle on your own. Nurses meet many of these patients in healthcare and it is of value to get an understanding of patients experience of nursled counseling. Aim: The aim of the literature study was to describe patient's experience of nursled counseling in lifestyle changes and to describe the study group in the chosen articles. Method: The design was a descriptive literature study. The result was based on 13 scientific articles that were sought in the Medline through Pubmed database. Result: The main result was divided into two parts; The meeting between the patient and the nurse and Nursled counselings impact on the patient. Patients described the importance of interaction and the feeling of being involved in managing a lifestyle change. The counseling increased patients motivation to make a lifestyle change, ability to implement it as well as maintain it. It also gave them insight that self-care is their own responsibility. The total amount of participants was 3863 people between 20-88 years. Cause of counseling were patients with diagnosed disease in seven studies and preventive health care in five studies. Conclusion: A summary of the results of the present study shows that the patients experienced that interaction and participation was important. They wanted to be individually treated and with respect. Patients experienced that nurses was supportive and had a positive impact on patients' motivation and ability to implement a new lifestyle. A summary of how patients experienced nurseled counseling can be helpful in nursing patients in a lifestyle change. Keywords:, counseling, lifestyle, lifestyle changes, nurseled / Bakgrund: Ett ohälsosamt leverne och livsstil bidrar till 20 procent av den totala sjukdomsbördan i Sverige och tidigare forskning har visat att det är svårt att ändra livsstil på egen hand. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter inom vård och omsorg och därför betydelsefullt att få förståelse för hur patienter upplever sjuksköterskeledd rådgivning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskeledd rådgivning vid livsstilsförändring samt beskriva undersökningsgruppen i de valda artiklarna. Metod: Designen var en beskrivande litteraturstudie. Resultatet var baserat på 13 vetenskapliga artiklar som söktes fram i databasen Medline via Pubmed. Resultat: Huvudresultatet delades in i två delar, Mötet mellan patient och sjuksköterska och Den sjuksköterskeledda rådgivningens inverkat på patienten. Patienterna upplevde sjuksköterskor stödjande och supportande. Patienterna beskrev att det var betydelsefullt med interaktion och känslan av delaktighet. Rådgivningen ökade patienter motivation att göra en livsstilsförändring, förmåga att genomföra den samt bibehålla den. Det gav dem insikt i att egenvård är deras egna ansvar. Det totala antalet deltagare var 3863 personer mellan 20-88 år. Orsak till rådgivning var patienter med diagnostiserad sjukdom i sju studier och förebyggande hälsovård i fem studier. Slutsats: En sammanfattning av resultaten från den föreliggande studien visade att patienter upplevde att interaktion och deltagande var viktigt. Patienterna ville bli individuellt bemötta utifrån sina behov och med respekt. Patienter upplevde sjuksköterskorna stödjande och rådgivningen hade en positiv inverkan på patientens motivation och förmåga att genomföra en livsstilsförändring. En sammanfattning av hur patienter upplever sjukvårdsrådgivning kan vara till hjälp i omvårdnaden vid en livsstilsförändring.

Bakgrund: I Sverige lever idag cirka 50 000 människor med diabetes typ 1. Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom och i de flesta fall upplever individen med diabetes typ 1 en rad förändringar gällande sin livsstil. Den nuvarande diabetesvården lyfter fram vikten av patientinvolvering och egenvård som är en viktig aspekt för individens behandling. Det är sjuksköterskans plikt att personen ska få en helhetsförståelse och kunskap om sitt hälsotillstånd samt informera vilken vård och behandling som behövs. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att granska undersökningsgrupperna i de inkluderade studierna. Metod: En beskrivande litteraturstudie som grundar sig på 10 stycken artiklar. Huvudresultat: Resultatet visade att personer upplever olika erfarenheter av att leva med diabetes typ 1. Bland annat uppstår känslor såsom oro och rädsla för komplikationer i vardagen, vilket även medför att känna trygghet av andras närhet. Patienten har själv ett ansvar gentemot sig själv och andra genom att bland annat informera om sin diabetes. För att känna en kontrollerad hantering av sin diabetes så krävs även en god planering i förväg. En annan viktig aspekt är att ha en god relation med sjukvården. Slutsats: Personer med diabetes typ 1 lyfter både positiva och negativa saker med att leva med diabetes typ 1. Huvudsakligen måste personen själv ta sitt eget ansvar över sin kroniska sjukdom. Med hjälp utav sjukvårdens stöd kan en professionell omvårdnad ges som är anpassad efter individens behov. / Background: Today, approximately 50,000 people with diabetes type 1 live in Sweden. Type 1 diabetes is a chronic disease, and in most cases, the individual with type 1 diabetes experiences a variety of transitions, including lifestyle changes. Current diabetes care highlights the importance of patient involvement and self-care which is an important aspect for the individual's treatment. It is the duty of the nurse to have a general understanding and knowledge of his / her condition as well as provide information on the care and treatment needed. Aim: The aim of this literature study was to describe patients’ experience of living with type 1 diabetes and to review the study groups in the included studies. Method: A descriptive literature study which is based on 10 articles. Main result: The result showed that people have different experiences of living with type 1 diabetes. Including feelings such as anxiety and fear of complications in everyday life, which also bring forth of feeling safe at others' closeness. The patient has a responsibility towards them self and others by, among other things, informing about their diabetes. In order to know a controlled treatment of their diabetes, good planning is also required in advance. Another important aspect is to have a good relationship with health care. Conclusion: People with type 1 diabetes experience both positive and negative lifestyle changes, but above all, the person himself has to take his own responsibility over his chronic disease. With the help of healthcare support, a professional care can be given that is tailored to the needs of the individual.

Myocardial infarction affects the individual's life situation and often requires adjustments in several areas. In order to prevent new infarctions, much focus is needed on lifestyle changes. The nurse's role in caring for individuals with myocardial infarction is to teach and discuss non-pharmacological treatment and to motivate and support lifestyle changes. By highlighting how individuals experience lifestyle changes, the nurse can promote understanding of the changes the individual is facing and undergoing. The aim of this study was to describe individuals experiences of lifestyle changes following a myocardial infarction. A literature study was conducted with an inductive approach. The result was based on ten scientific articles where two themes emerged: factors that limit lifestyle changes and factors that facilitate lifestyle changes. In summary, knowledge of the factors that facilitate and limit the performance of lifestyle changes generates a greater chance for the nurse to provide the individual with individually designed information, guidance and teaching. / Hjärtinfarkt påverkar individens livssituation och som ofta ställer krav på anpassning inom flera områden. För att motverka nytt insjuknande i hjärtinfarkt ligger ett stort fokus på livsstilsförändringar. Sjuksköterskans roll i vård av individer med hjärtinfarkt är först och främst att undervisa och diskutera om icke farmakologisk behandling samt att motivera och stödja till livsstilsförändringar. Genom att uppmärksamma hur individer upplever livsstilsförändringar kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för de förändringar som individen ställs inför och genomgår. Syftet var att beskriva individers upplevelser av livsstilsförändringar efter genomgången hjärtinfarkt. En litteraturstudie genomfördes med induktiv ansats. Resultatet baserades på tio vetenskapliga artiklar där två teman framkom: faktorer som begränsar livsstilsförändringar och faktorer som underlättar livsstilsförändringar. Sammanfattningsvis genererar kunskap om vilka faktorer som underlättar respektive begränsar utförandet av livsstilsförändringar en större chans för sjuksköterskan att tillgodose individen med individuellt anpassad information, handledning och undervisning.

Bakgrund: Diabetes Mellitus typ 2 (DMT2) är en vanlig sjukdom över hela världen, den största orsaken bakom DMT2 är levnadsvanor och därför kan sjukdomen påverkas av livsstilsförändringar. Människors livskvalitet kan påverkas negativt av sjukdom och livskvaliteten kan variera stort mellan olika individer utifrån olika faktorer som hur de lever, hur de tänker och hur de hanterar olika situationer. Syfte: Syftet var att beskriva vilken betydelse livsstilsförändringar kan ha på livskvaliteten vid diabetes typ 2. Metod: Studiens design var en beskrivande litteraturstudie. Studien baserades på elva vetenskapliga artiklar som söktes fram via databasen PubMed. För att analysera artiklarnas resultat användes en tematisk dataanalys. Huvudresultat: I vissa fall bidrog livsstilsförändringar inte till några större skillnader i livskvalitet hos personer med DMT2 och i andra fall gav det positiva effekter. Över lag gav livsstilsförändringarna någon typ av positiv effekt inom en eller flera undergrupper för livskvalitet. Slutsats: Livskvalitet är något som skattas individuellt och kan innebära olika från person till person. Därför varierar även betydelsen av livsstilsförändringar relaterat till livskvalitet. Det är viktigt att ha denna kunskap som sjuksköterska för att ha förståelse för patienter och kunna individanpassa vården och det stöd som ges. / Background: Type 2 diabetes (T2D) is a common disease all over the world and the biggest reason behind T2D is lifestyle behavior and because of that it can be affected by making lifestyle changes. The quality of life can be affected negatively by disease and the quality of life can differ between individuals depending on factors such as lifestyle, mindset and coping strategies. Aim: The aim of the study was to describe how the quality of life can be affected by lifestyle changes among type 2 diabetes patients. Method: The design of the study was a descriptive literature review. The study was based on eleven articles that were found searching the database PubMed. The data analysis that was used to analyze the results of the articles was a thematic data analysis. Main Result: In some cases, the lifestyle changes did not tribute to any significant changes in the quality of life amongst people with T2D and in other cases it had a positive effect. The lifestyle changes did overall give some sort of positive effect on one or more of the subscales of quality of life. Conclusion: The quality of life is very individual and has a different meaning to each and everyone. Because of that, the lifestyle changes may have various effect on the quality of life. This knowledge is important to have as a nurse to be able to give patient-centered care and to support and understand the patients’ needs.