The aim of this thesis is to analyse lifestyle changes and their impact on tourism. Goal to zoom in on the changing trend in the area of lifestyle, nutrition and wellness toward health. The theoretical part explains the lifestyle as a term and characterizes the wellness concept and worldwide trends in the field of wellness. It also represents the alternative methods, therapies and wellness services. It also deals with the problems of nutrition and nutritional alternative styles and introduces some of the results of the World Health Survey in the Czech Republic. The main part of the thesis includes own research on the preferences of the Czech population in the area of lifestyle, which is based on a questionnaire.

Diabetes typ II är en kronisk sjukdom som ökar bland ungdomar. Fetma och övervikt ses som en bidragande faktor till att diabetes typ II ökar. Mer stillasittande och sämre kostvanor påverkar kroppen med insulinresistens och trötta insulinproducerande celler som till slut kan leda till diabetes typ II. Att som ungdom drabbas av en kronisk sjukdom kan upplevas som en turbulent tid i ungdomars liv. Familjens och samhällets stöd påverkar ungdomarnas levnadsvanor och deras val av livsstil. För att sjuksköterskan skall kunna arbeta preventivt med stöd och motivation samt sätta in rätt resurser måste sjuksköterskan veta vilka faktorer som främjar och hindrar följsamhet till de livsstilsförändringar som ungdomarna behöver göra. Bra kostvanor och regelbunden fysisk aktivitet kan bidra till att förebygga diabetes typ II. Syftet med denna studie är att beskriva faktorer som främjar och hindrar livsstilsförändringar hos ungdomar med diabetes typ II. Litteraturstudien innehåller tio artiklar, både kvalitativa och kvantitativa. Det framkommer av resultatet att familj och vänner spelar en avgörande roll i följsamheten till livsstilsförändringar. Att som ungdom ha tillgång till bra mat och att utöva fysisk aktivitet med vänner, ökade följsamheten hos ungdomen. Resultatet visar också betydelsen av att ungdomar vill vara som alla andra och inte känna sig annorlunda.

Background: Diabetes mellitus type 2 is a growing disease that affects both adults and children. Common risk factors for developing diabetes type 2 are low physical activity and abdominal obesity. The disease can bring complications such as cardiovascular disease and hypoglycemia. Pre-diabetes is a pre-stage to develop diabetes mellitus type 2. However, lifestyle changes can prevent the progress of diabetes mellitus type 2. In order to make the lifestyle changes that are required, motivation is of great importance. Aim: The aim of this study was to describe experiences of furtherance and inhibitive motivational factors to lifestyle changes among persons with pre-diabetes and diabetes mellitus type 2. Method: The method used was a literature study based on qualitative research. The articles in the study were analyzed accordingly to Friberg's five step model and resulted in three themes and eight sub-themes. Results: The themes were; an internal motivating force, support from the surrounding as a motivational factor and inner and outer barriers that inhibit for the motivation. In order to support and motivate persons with pre-diabetes and diabetes mellitus type 2 the nurse must understand what it is that helps persons find the motivation to make lifestyle changes. Conclusion: Promoting and inhibiting motivational factors for lifestyle changes varies from person to person. / Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i hela världen. Prediabetes är ett förstadium till diabetes mellitus typ 2. Tidigare forskning visar att livsstilsförändringar är grundläggande för att förhindra riskfaktorer och komplikationer. Motivation är en förutsättning hos personen med diabetes mellitus typ 2 för att genomföra och bibehålla en livsstilsförändring. Sjuksköterskan har en betydelsefull funktion genom att ge stöd och motivera personerna. Vad är det som anses främja och hindra motivationen? Detta examensarbete beskriver personers erfarenheter av faktorer som främjade och hindrade motivationen till livsstilsförändringar vid prediabetes och diabetes mellitus typ 2. Tio artiklar som behandlar ämnet har bearbetats och utifrån dessa har teman utformats. Resultatet visade att inre drivkraft och stöd från omgivningen var betydelsefulla motiverande faktorer till skillnad från inre och yttre barriärer som istället var hindrade för motivationen. Den inre drivkraften är viktig men individuell och sjuksköterskan bör ha ett personcentrerat förhållningssätt för att kartlägga vad som anses motiverande till livsstilsförändring. Mer forskning krävs kring motiverande faktorer till livsstilsförändringar samt sjuksköterskans förmåga att kunna motivera.

Bakgrund: Diabetes mellitus kommer att vara den sjunde ledande dödsorsaken år 2030 och i dagsläget lever omkring 422 miljoner vuxna i världen med diabetes. Den vanligaste formen är diabetes typ 2 och risken att utveckla allvarliga komplikationer är hög. Eftersom livsstilsförändringar är en central del av behandlingen läggs stor vikt vid patientens förmåga till egenvård. Sjuksköterskans ansvar är att ge god omvårdnad, vilket innebär att samla in information gällande patientens behov samt stärka patientens egenvårdsförmåga. Syfte : Att beskriva vuxna personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där 16 artiklar med kvalitativ ansats har granskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Personernas upplevelse av diabetes typ 2 har sammanställts i tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. De emotionella aspekterna av sjukdomen var starkt framträdande och många upplevde svårigheter med att anpassa sig till en ny livsstil. Även relationer påverkades och stödet från omgivningen var viktigt. Slutsats: Att leva med diabetes typ 2 är förknippat med emotionella upplevelser och att göra livsstilsförändringar är för många en kamp. Stödet från närstående är viktigt och det är även av stor betydelse att läkare och sjuksköterskor ger individuell feedback, information och stöd i egenvården. / Background: Diabetes mellitus will be the seventh leading cause of death in 2030 and 422 million adults in the world are currently living with diabetes. Type 2 diabetes account for the vast majority of people affected with the disease. Diabetes can result in a variety of serious complications. Making lifestyle changes is a central part of the treatment and the patient’s ability to self-manage the disease is therefore emphasised. Nurses are responsible for providing high quality nursing care, and this includes collecting information about the patient and strengthening the patient’s ability for self-care. Aim: To describe adult persons’ experiences of living with diabetes type 2. Method: A literature review of 16 qualitative articles, which were critically reviewed, analyzed and compiled. Result: The persons’ experiences are presented in three main categories with associated subcategories. The emotional aspects of living with diabetes were prominent and many had difficulties adapting to a new lifestyle. Relationships were affected and social support was seen as important. Conclusion: Living with diabetes can cause emotional reactions and making lifestyle changes is a struggle for many. The social support from family and friends is important and receiving feedback, information and support from doctors and nurses regarding self-care is also of great importance.

Bakgrund: Hjärtinfarkt drabbar människor över hela världen och kan leda till döden. Efter hjärtinfarkten påbörjar individerna sin återhämtningsperiod. Då ska individerna påbörja sina livsstilsförändringar samtidigt som de måste hantera den krissituation de plötsligt hamnat i. Syfte: Att beskriva individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturbaserad studie med tolv kvalitativa artiklar. Resultat: Individernas vardag förändrades drastiskt efter hjärtinfarkten och alla hinder var inte lika lätta att överkomma. Ur analysen framträdde tre teman; Ny verklighet att förhålla sig till, En andra chans samt Hjälp till återhämtning, med åtta underteman. Slutsats: Hjärtinfarkt är en sjukdom som drabbar hela individen. Individerna behöver arbeta med både fysiska och psykiska aspekter av sitt välmående under återhämtningsperioden. Sjuksköterskan är ett stöd under sjukhustiden som hjälper patienten att återgå till hemmet och sitt vardagliga liv. Dock måste sjukvården ta sitt ansvar på större allvar när det kommer till informationsbehovet hos de individer som drabbats av hjärtinfarkt. / Background: Myocardial infarction affects people all over the world and can result in death. After the myocardial infarction the individuals initiate their recovery. The individuals have to cope with lifestyle changes and at the same time dealing with the crisis that they are in. Aim: To describe individual's experiences of the daily life after a myocardial infarction. Method: A literature based study including twelve qualitative articles. Results: The individuals daily life drasticly changed after the myocardial infarction and all obstacles were not as easy to overcome.Three themes emerged from the analysis; New reality to relate to, A second chance and Help to rocery, with eight subthemes. Conclusion: Myocardial infarction is a disease that affects the whole individual. The individuals need to work with physical as well as psychic aspects of their well-being during the recovery. The nurse is a support during the hospital stay that helps the patient return to the home and their daily life. However the health care needs to take responsibility for the need of information that the individuals require more seriously.

<p><strong>Bakgrund</strong>: i Sverige har ungefär fyra procent av befolkningen diabetes. Vid behandling av diabetes (typ-2) är målet att minska risken för komplikationer. Detta kan göras med hjälp av livsstilsförändringar (kost, motion) eller/och farmakologisk behandling. Riskfaktorer för komplikationer är högt blodtryck och höga blodfetter. Komplikationer kan ge mikro- och makrovaskulära förändringar i till exempel ögon, njurar respektive hjärta och blodkärl. Patientutbildning är en central del i behandlingen av typ 2 diabetes.</p><p><strong>Syfte</strong>: vårt syfte med denna studie var att belysa deltagarnas uppfattning av att delta i en grupputbildning om deras diabetessjukdom.</p><p><strong>Metod</strong>: I studien intervjuades sex kvinnor och fyra män (i åldern 65-78 år) som alla deltagit i grupputbildning om diabetes. Intervjuerna analyserades med hjälp av analysmetoden fenomenografi.</p><p><strong>Resultat</strong>: utifrån deltagarnas uppfattningar bildades tre beskrivningskategorier: <em>att lära sig mer</em>, <em>att kommunicera på rätt nivå</em> och <em>livsstilsförändringar.</em><strong></strong></p><p><strong>Konklusion</strong>:<strong> </strong>Vi anser att grupputbildning kan vara både tidsbesparande och kostnadseffektivt. Det kan vara betydelsefullt att informanterna använder ett språk som även icke sjukvårdsutbildade förstår. Vi anser att det vore värdefullt med någon slags uppföljning, vilket skulle kunna ha en motivationshöjande effekt för deltagarna.  För vidare forskning och utveckling i ämnet skulle det vara av intresse att göra intervjuer med ett större urval.</p> / <p><strong>Background</strong>: in Sweden about four percent of the population has diabetes disease. The goal of treatment is to minimize the risk of complications. It can be done with the help of lifestyle changes (diet, exercises) or/and pharmacological treatment. The risk factors for complications are high blood pressures and high blood lipids. The complications can lead to micro- and macro vascular changes, for example in eyes, kidneys, heart and vascular. Patient education plays a central role in type 2 diabetes treatment.</p><p><strong>Aim</strong>: our aim with this study was to elucidate how persons with diabetes considered of attending a group education about their disease.</p><p><strong>Method: </strong>In the study interviewed six women and four men (in the age 65-78 years) that everyone participated in group education about diabetes. The interviews were analyzed with the aid of analysis method phenomenography. <strong></strong></p><p><strong>Results</strong>: on the basis of the participants’ views refined three description categories: to learn more, to communicate on correct level and lifestyle changes.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion</strong>: We consider that group education can to be both time-saving and cost-effectively. It can be important to use a language that also non healthcare trained understands. We consider it would be important with some kinds of follow-up, it would to have a motivation increasing effect. For further research and development in the matter would the last of interests to do interviews with a broader selection.</p>

<p>Hypertoni är vanligt förekommande i dagens samhälle och anses därför ha blivit en folksjukdom. Uppskattningsvis har 1,8 miljoner av Sveriges vuxna befolkning hypertoni. Hypertoni står för cirka 13 procent av den totala dödligheten i världen, och ses som en riskfaktor till ett stort antal hjärt- och kärlsjukdomar. Idag finns det internationella riktlinjer för vård av hypertoni i bland annat England och USA. Dock saknas det specifika svenska riktlinjer för vård av hypertoni. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur hälsofrämjande åtgärder kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni. Litteraturstudiens resultat bygger på en genomgång av 16 vetenskapliga artiklar som söktes utifrån litteraturstudiens syfte och problemformulering. De hälsofrämjande åtgärder som kan påverka blodtrycket hos personer med hypertoni belyses i resultatet. Dessa åtgärder handlar om viktminskning, fysisk aktivitet, kost, alkohol, rökning, stress och stöd. Effekten av de hälsofrämjande åtgärderna har visat att en blodtryckssänkning kan ske vid livsstilsförändringar. En bromsning i utvecklandet av hypertoni kan leda till hälsoekonomiska besparingar för samhället. Nationella riktlinjer samt vårdprogram för behandling av hypertoni bör utvecklas för att en bromsning av hypertoni ska kunna ske.</p> / <p>Hypertension is common in today's society and is therefore considered to have become a national disease. An estimated 1.8 million of Sweden's adult population have hypertension. Hypertension accounts for about 13 percent of the total mortality in the world, and is seen as a risk factor for numerous cardiovascular diseases. Today there are international guidelines for the treatment of hypertension in, England and USA. However, there are no specific Swedish guidelines for treatment of hypertension. The purpose of this study was to elucidate how health interventions can influence blood pressure in people with hypertension. The results of this literature study are based on a review of 16 scientific articles which was based on literature review and order problem. The health-promoting interventions that can affect blood pressure in people with hypertension are highlighted in the results. Such interventions are weight loss, physical activity, diet, alcohol, smoking, stress and support. The effect of health promotion interventions has shown that lowering blood pressure can occur if lifestyle changes are implemented and carried out. A braking in the development of hypertension can lead to health-economic benefits to the community. National guidelines and care programs for the treatment of hypertension should be developed to a braking of hypertension to happen.</p>

<p>It is reported that adolescents' health is deteriorating, when their mental illness has increased. Adolescents' social conditions have also become worse. The mental illness is linked to the individual living conditions. The purpose of this study is to investigate which factors adolescents experience have been contributing to making a lifestyle change. The apparent factors can be used to promote adolescents´ health. The method that was used is the survey. Through two of Young-KRIS´s local organizations, ten adolescents´ were contacted. Which have a history of problems as abuse, crime or other destructive behaviour. The result that emerged was compiled and then common features were emerged. The adolescents´ stated that the most important to make a lifestyle change was the consequences, motivation, will, other people, trust, support, reflective and a change of attitude.</p>

<p>The purpose of this study was to describe how nurses, working in primary health care and responsible for diabetes care, reflected on patient information and education, its’ content and experiences of providing it. The study had a descriptive design and seven nurses from seven health care units in the middle of Sweden participated in the study. Data were analyzed with qualitative content analysis. The results are presented in two main categories; <em>“The information”</em> and<em> “The procedure”.</em> The two subcategories; Adjusting information and Bring about knowledge and to live with the disease<em> </em>emerged from <em>“The information”</em>. The five subcategories; Specific situation information, Increased insight about lifestyle changes, Developed dialogues, Nurses’ and patients’ perspective of responsibility and Supporting and follow ups<em> </em>were formulated from <em>“The procedure”</em>. Individual adjusted information within dialogues was highlighted. The motivational interview technique was considered as contributing to possibilities for more successful treatment and lifestyle changes. The main result showed that nurses responsible for diabetes care in primary health care empathized the need of individual adjusted information and the procedure providing it, in order to support the patients’ daily life.</p>

<p>Syftet med studien var att beskriva fyrtioåringars reflektioner kring hälsosamtalet och eventuella livsstilsförändringar upp till åtta månader efter hälsosamtalet. Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Totalt deltog tio fyrtioåringar. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån fyra kategorier: <em>att samtala om sig själv, att leva som förut, att komma till insikt </em>och<em> att genomföra en livsstilsförändring.</em> Resultatet visade att fyrtioåringarna i stort upplevde sitt deltagande i hälsosamtalet som positivt och ansåg att det var ett bra samtal. Deltagarna beskrev att de blev bra bemötta, distriktssköterskans bemötande gav en trygghet under hälsosamtalet. Tryggheten gjorde att deltagarna kände sig fria att samtala om sin hälsa. Flera av deltagarna berättade att de inte lärde sig något nytt under hälsosamtalet men trots detta ansågs hälsosamtalet vara en tankeställare om individens framtida hälsa. Samtalet satte igång tankarna men gav inga större förändringar i livsstil. Resultatet visade att flera av deltagarna inte hade genomfört livsstilsförändringar och några beskrev att det behövs mer uppföljning efter hälsosamtalet för att skapa en livsstilsförändring på lång sikt. Slutsatsen är att fyrtioåringar i stort är positiva till sitt deltagande i hälsosamtal men att det är svårt att genomföra en livsstilsförändring.</p>