Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som innebär att den som är drabbad har insulininsufficiens vilket bidrar till att höga värden av glukos finns i blodet. Komplikationer kan förekomma vid misskött diabetes. Sjukdomen kan behandlas både icke farmakologisk och eller farmakologiskt. Personcentrerad omvårdnad skapar samarbete mellan patienter och sjuksköterskor där vården har patienterna i fokus. Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar skriven med induktiv ansats. Genom artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL framkom 15 vetenskapliga artiklar som analyserades i fem steg utifrån Fribergs analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse i det dagliga livet. Patienterna upplevde att de nya livsstilsförändringarna var svåra att leva upp till. De upplevde oro över framtiden, ärftliga faktorer samt att avlida till följd av sjukdomen. Stöd från närstående gjorde det lättare att anpassa sig till den nya livsstilen. Slutsats: Informationen om sjukdomen upplevdes inte tillräcklig för patienterna. Personcentrerad omvårdnad är viktigt för att få ökad kunskap om sin sjukdom. Kunskap skapar förutsättningar för att hantera sjukdomen och motivation till livsstilsförändringar genom egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease of insulin deficiency which contributes to high levels of glucose in the blood. Complications of this disease, untreated can occur. Treatment can be both non-pharmacological and or pharmacological. With the help of person-centred care, patients and health personnel, together, find health care methods best suited for the patient. Aim was to describe how patients with diabetes mellitus type 2 experience their daily life. Method: A literature overview of qualitative articles was conducted with an inductive approach. All found on two databases, Medline and CINAHL. 15 scientific articles emerged from this study which were then analysed using Friberg’s five-step analysis. Results: Three themes surfaced from the analysis of the results: Lifestyle changes in daily life, the future with diabetes type 2 and family support in daily life. Patients’ experienced that their lifestyle changes were difficult to accomplish. Future concerns of the disease were of it later being hereditary or potentially leading to disease related death. Patients that experienced support from family found it easier to adapt to their new lifestyle. Conclusion: Many patients experienced a lack of information. Person-centred care is vital for patients to enhance the understanding of their disease. Knowledge creates prerequisites to control their disease and even be motivated for upcoming lifestyle changes through self-care.

Bakgrund: Patienter med psykisk ohälsa har en högre överdödlighet i fysiska sjukdomar jämfört med populationen i stort. Dessa individer drabbas oftare av somatiska problem då denna patientgrupp har en sjukdomsbörda som är förknippad med en större förekomst av primära beteendemässiga risker för kronisk sjukdom förorsakade av levnadsvanor och livsstil. Syfte: Syftet med studien var att belysa specialistsjuksköterskors erfarenheter av att stödja hälsofrämjande livsstilsförändringar hos patienter i psykiatrisk öppenvård. Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats har använts. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Psykiatrisjuksköterskor inom vuxenpsykiatrisk öppenvård har intervjuats i Region Skåne. Nio stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts. Resultat: Resultaten visar på följande kategorier: vikten av en bärande relation, betydelsen av kompetens och resurser samt nödvändigheten av riktlinjer och verktyg. Slutsats: Genom att bygga en allians och skapa en mellanmänsklig relation med patienten utformas strategier för motivation till livsstilsförändringar där patientens egna resurser främjas. Från sjuksköterskornas sida efterfrågas det ett mer strukturerat arbetssätt för att säkerhetsställa patientens rättighet till likvärdig vård bland annat genom att arbeta fram ett gemensamt verktyg för det hälsofrämjande arbetet gällande livsstilsförändringar. / Background: Patients with mental illness have a higher mortality rate from physical illnesses compared to the general population. These individuals are more likely to suffer from somatic problems as this patient group has a disease burden that is associated with a greater incidence of primary behavioral risks of chronic disease caused by poor lifestyle. Aim: The aim of this study was to shed light the master level mental health nurse's experiences of supporting health-promoting lifestyle changes for patients in psychiatric outpatient services. Method: Qualitative method with inductive approach has been used. The data material has been analyzed with qualitative content analysis. Psychiatric nurses in adult psychiatric outpatient care have been interviewed in Region Skåne. Nine semi-structured interviews were conducted. Results: The results show the following categories: the importance of a core relationship, the importance of skills and resources and the necessity ofguidelines and tools. Conclusion: By building an alliance and creating an interpersonal relationship with the patient shapes strategies for motivation for lifestyle changes where the patient's own resources are promoted. The nurses demand a more structured way of working to ensure the patient's right to equal care, among other things by working out a common tool for the health-promoting work regarding lifestyle changes.

Bakgrund: Antal patienter som drabbas av diabetes typ 2 ökar i hela världen. Den första behandling för diabetes typ 2 är att förändra levnadsvanor för att minska riskfaktorer. Patienter har svårigheter att förändra sina levnadsvanor och upplever att de inte får den vården som de behöver. Hälsosamtal har en central roll i prevention och behandling av diabetes typ 2. Hälsosamtal innebär främst en dialog som väcker intresse för livsstilsförändringar i form av ökad fysisk aktivitet och kostförändringar. Patienten kan uppnå en god hälsa och uppleva välbefinnande i sjukdomen om de får den information och stöd som de behöver för att delta aktivt i processen.  Syftet: Syftet var att beskriva patienter med diabetes typ 2:s upplevelser av hälsosamtal.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats, 12 artiklar inkluderades, analyserad med Fribergs analysmetod.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenteras tre huvudkategorier som beskriver hur patienter upplever hälsosamtal genom att få individuell anpassad information, att bygga relationer med vårdpersonalen, och att ha en dialog som leder till följsamhet efter samtalet. Slutsats: Tydlig information, tvåvägs dialog och skapande av förtroende bygger på empowerment av patienten som är en förstärkning av individens förmåga att ta ansvar för sin egen vård. / Background: The number of patients suffering from type 2 diabetes is increasing worldwide. The first treatment for type 2 diabetes is to change lifestyle habits to reduce risk factors. Patients have difficulty changing their lifestyle and experience that they do not receive the care they need. Health communication have a central role in the prevention and treatment of type 2 diabetes. Health communication mainly involve a dialogue that arouses interest in lifestyle changes in the form of increased physical activity and dietary changes. The patient can achieve good health and experience well-being in illness if they receive the information and support, they need to actively participate in the process. Purpose: The purpose was to describe type 2 diabetes patients experience of health communication.  Method: Qualitative literature review with inductive approach, 12 articles were included, analyzed with Friberg’s analysis method. Results: Literature review results present three main categories that describe how patients' experiences health communication by receiving individually tailored information, building relationships with health providers, and having a dialogue that leads to compliance after the conversation. Conclusion: Clear information, two-way dialogue and the creation of trust are based on empowerment of the patient, which is a strengthening of the individual's ability to take responsibility for their own care.

Bakgrund: Faktorer som övervikt och fetma ökar i samhället och innebär en risk till att drabbas av diabetes typ 2. En inaktiv vardag och för stort intag av snabba kolhydrater och fett är några av orsakerna till ett okontrollerat blodsocker vilket kan ge ökade risker för framtida komplikationer. Det kan ses som en nödvändighet att stödja patienter till livsstilsförändringar då ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att förebygga ohälsa. För att underlätta stödjandet av patienter med diabetes typ 2 behöver sjuksköterskan ha kunskap angående de faktorer som influerar till livsstilsförändringar. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av livsstilsförändringar i form av god kosthållning och fysisk aktivitet vid diabetes typ 2. Metod: Studien är en litteraturöversikt där urvalet inkluderar 15 vetenskapliga artiklar som utgör grunden för resultatet. Datainsamling har gjorts vid sökningar i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Ur resultatet kan det urskiljas två kategorier, hämmande och motiverande faktorer som påverkar motivationen till livsstilsförändring hos patienter med diabetes typ 2. Faktorer som patienterna upplevde som hämmande för motivationen var deras fysiska -och ekonomiska förutsättningar, negativa inställning och brist på kunskap samt miljö och omgivning. De faktorer som patienterna upplevde som motiverande var ett gott stöd från sjukvården, sociala sammanhang och bekräftelse som exempelvis ett kontrollerat blodsocker. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat presenterar olika faktorer som influerar patienters med diabetes typ 2 motivation till livsstilsförändring. Studien belyser vikten av att anpassa vården utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. / Background: Overweight and obesity are leading risk factors for developing type 2 diabetes. An inactive lifestyle and an unhealthy diet are some factors that contributes to uncontrolled blood sugar levels, which increases the risk of complications. One of the registered nurses’ responsibilities is to prevent illness, and one way to do this is by supporting patients to make lifestyle changes. To be able to support patients with type 2 diabetes, registered nurses need to have knowledge about factors that influence these patients to make lifestyle changes. Aim: To describe experiences of lifestyle changes concerning diet and physical activity by patients with type 2 diabetes. Method: The study is a literature review based on 15 scientific articles. The data collection has been conducted through searches in the databases CINAHL and PubMed. Result: Two categories can be distinguished in the result. These are inhibitory- and motivating factors which influence the motivation for making lifestyle changes in patients with type 2 diabetes. Factors which patients experience as inhibitory factors are physical - and financial prerequisites, a negative attitude, lack of knowledge and the environmental surroundings. Factors that patients experience as motivating are good support from the healthcare, social context and confirmation such as controlled blood glucose. Conclusion: The result of this literature review presents different factors that influence the motivation for lifestyle changes in individuals. This study indicates the importance of an individualised person-centred care.

This research explored health decision-making processes among people recently diagnosed with type 2 diabetes. Our analysis suggested that diagnosis with type 2 was followed by a period of intense emotional and cognitive disequilibrium. Subsequently, the informants were observed to proceed to health decision-making which was affected by three separate and interrelated factors: knowledge, self-efficacy, and purpose. Knowledge included cognitive or factual components and emotional elements. Knowledge influenced the degree of upset or disequilibrium the patient experienced, and affected a second category, agency: the informants’ confidence in their ability to enact lifestyle changes. The third factor, purpose, summarized the personal and deeply held reasons people gave as they made decisions concerning their health, eating and exercising. We propose this model, grounded in informant stories, as a heuristic, to guide further inquiry. From these stories, the patient is seen as more active and the interrelated influences of knowledge, agency, and purpose, synergistically interact to explain changes in health behaviors.

I Sverige har cirka 2 miljoner människor diagnosen hypertoni och det är den folksjukdom som ligger bakom cirka 30 000 fall av stroke och lika många hjärtinfarkter varje år. En ökning av personer med sjukdomen hypertoni ses i världen vilket beror på att världens befolkning och den åldrande befolkningen ökar. Hypertoni beror på funktionella kärlförändringar i artärväggen som leder till en stelhet. Denna stelhet är resultatet av flera faktorer såsom förhöjda blodfetter, rökning, diabetes, åldern, alkoholvanor och övrig livsstil. Vid hypertoni är risken stor för att utveckla kardiovaskulär sjukdom som stroke, hjärtsvikt, kranskärls- och njursjukdom. Hypertoni är även den enskilt största behandlingsbara riskfaktorn för kardiovaskulär sjukdom. Förändring av livsstil är grunden i behandlingen, men flertalet individer behöver också behandlas med läkemedel. För att uppnå detta krävs hälsokompetens hos patienten och ett personcentrerat arbetssätt hos vårdpersonal   Syfte: Syftet med studien var att undersöka patientens hälsokompetens kring risken att utveckla kardiovaskulär sjukdom vid ohälsosam livsstil och primär hypertoni. En frågeställning skapades för att se om det fanns skillnader mellan könen.   Metod: Metoden var en empirisk deskriptiv icke experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Författarna valde att göra en enkätstudie på 50 stycken patienter som fått diagnosen primär hypertoni mellan åren 2014-2017 på en vårdcentral i södra Sverige.   Resultat: Det framkommer att en viss del av deltagarna får information om livsstilsförändringar gällande kostvanor, rökning, alkoholvanor och fysisk aktivitet och dess betydelse vid diagnosen hypertoni. Det framkommer även att de gjort förändringar utifrån detta. Dock är det långt ifrån alla som får information och gör ändringar och skillnader mellan män och kvinnor kan ses.   Slutsats: Ett medvetandegörande om patientens hälsokompetens och ett personcentrerat förhållningssätt hos vårdpersonal i det primärpreventiva arbetet med livsstilsförändringar anser författarna är av största vikt. Detta för att hjälpa patienten till egenvård av sin primära hypertoni, vilket på sikt minskar risken för kardiovaskulär sjukdom, främjar hälsa och samhällets ekonomi. / Approximately 2 million people in Sweden are diagnosed with hypertension, which is a public health disease that is estimated to cause 30, 000 cases of stroke and myocardial infarction every year. An overall growing and aging population in the world is the cause of the increase in the numbers of people diagnosed with hypertension in the world. Hypertension is caused by functional changes in the arterial wall which causes a stiffness in the vessel. This stiffness is a result of factors such as dyslipidemia, smoking, diabetes, age, consumption of alcohol and other lifestyle factors. People with hypertension have an increased risk of developing cardiovascular diseases such as stroke, heart failure, coronary arterial disease and kidney disease. Hypertension is also the greatest treatable risk factor for cardiovascular disease. Lifestyle changes is the cornerstone in the treatment of hypertension, however many individuals may also need drug therapy. For the individual to achieve lifestyle changes, the patient needs a high level of health literacy and a person centred approach from health care professionals are needed   Aim: The aim of this study was to investigate the patient’s health literacy relating to the risk of developing cardiovascular disease with an unhealthy lifestyle in combination with essential hypertension. A question formulation was constructed as a compliment to the aim of the study with the purpose of identifying possible differences between the sexes.   Method: The method was an empirical descriptive non experimental cross-sectional study with a quantitative approach. The authors choose to conduct the study by handing out 50 questionnaires to patients diagnosed with essential hypertension between the years 2014-2017 at a public health office in southern part of Sweden.   Result: Participants received information regarding lifestyle changes such as eating habits, smoking, alcohol consumption and physical activity and their importance when diagnosed with hypertension. The results also showed that the participants made changes regarding this. However not all participants got information or made changes and a differences between men and women could be seen.                                                    Conclusion: Making health care professionals conscious of the patient’s health literacy while maintaining a person centred approach in the primary preventive care, which is focusing on lifestyle changes, is of utmost importance. It is essential to enable the patient’s self care regarding their essential hypertension, which further reduces the risk to develop cardiovascular disease, promotes health and benefits the economy of the society.

Bakgrund: Diabetes mellitus är en global folkhälsosjukdom som 2019 orsakade 1,5 miljoner dödsfall världen över. Diabetes typ 2 orsakas främst av livsstilsfaktorer som fetma, ohälsosam kost och fysisk inaktivitet. Förändring av livsstilen är nödvändig i behandlingen och är en krävande process för många individer. Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av livsstilsförändringar vid diabetes mellitus typ 2. Metod: Litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar som analyserats med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Studierna kvalitetsgranskades med Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Databaserna PubMed och Cinahl användes för att hitta relevanta artiklar till studien. Resultat: Resultatet sammanställdes i två huvudkategorier “Betydelsen av stöd” och “Betydelsen av motivation” samt fem subkategorier som beskriver olika faktorer som påverkar personer med diabetes typ 2 att genomföra livsstilsförändringar. Konklusion: Personer med diabetes typ 2 upplever livsstilsförändringar som en komplex uppgift och är i behov av stöd och motivation. För att främja god preventiv hälsa och egenvården hos personer med diabetes typ 2, kan vidare forskning inom den personcentrerade vården med beaktning för omgivande faktorer vara av betydelse. / Background: Diabetes mellitus is a global public health disease that 2019 caused 1.5 million deaths worldwide. Type 2 diabetes is mainly caused by lifestyle factors such as obesity, unhealthy diet and physical inactivity. Lifestyle change is necessary in the treatment and is a demanding process for many individuals. Aim: The aim of this study is to describe people with diabetes mellitus type 2’s experiences of lifestyle changes. Method: Literature study based on ten qualitative articles analyzed using Friberg's five-step model. The studies were quality reviewed with Olsson and Sörensen's assessment template. PubMed and Cinahl were the databases used to find relevant articles. Results: The results were compiled into two headings “The importance of support” and “The importance of motivation” as well as five subcategories that describe factors that influence people with diabetes type 2 to implement lifestyle changes. Konklusion: For people with diabetes type 2 lifestyle changes are considered a complex task and they are in need of support and motivation. In order to promote good preventive health and selfcare in people with diabetes type 2 , further research in personcentered care with regard to surrounding factors may be important.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en av de vanligaste sjukdomarna både i Sverige och globalt. Sjukdomen är progressiv vilket leder till ökade sociala kostnader för samhället och kan dessutom leda till lidande för den enskilde individen. Egenvård är en viktig del av vård vid diabetes typ 2. Sjuksköterskans ansvar är att förebygga hälsorisker samt förändra levnadsvanor genom att stötta patienter. I diabetes typ 2 är omvårdnaden viktig att utgå ifrån patienternas specifika grundläggande levnadsvanor och behov för att förstärka patientens egenvård.   Syftet: Att beskriva patienters erfarenheter av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturstudie med Polit och Beck niostegsmodell har använts i arbetet. Vald analysmetod är kvalitativ innehållsanalys.    Resultat: Två kategorier används ”behov av stöd och kunskap” och ”utmaningar med livsstilsförändringar”. Resultatet visade att stöd från anhöriga och sjuksköterskor var en viktig del för att främja god egenvård hos patienten.   Slutsats: Diabetes typ 2 är en utmanande folkhälsosjukdom utifrån patientens förmåga av egenvård. Personerna med diabetes typ 2 kan behöva implementera nya egenvårdsaktiviteter i sina dagliga rutiner för att upprätthålla god hälsa. Stöd från både anhöriga och vårdpersonal är viktigt för att egenvården ska vara framgångsrik. / Background: Diabetes type 2 is one of the most common diseases both in Sweden and globally. The disease is progressive, which leads to increased social costs for society and can also lead to suffering for the individual. Self-care is an important part of care for type 2 diabetes. The nurse's responsibility is to prevent health risks and change lifestyle habits by supporting patients. In type 2 diabetes, it is important for nursing care to be based on the patients' specific basic lifestyle habits and needs in order to strengthen the patient's self-care. Aim: To describe patients' experiences of self-care in type 2 diabetes.Method: A literature study with Polit and Beck's nine-step model was used in the work. The chosen analysis method is qualitative content analysis. Results: Two categories are used: "need for support and knowledge" and "importance of lifestyle changes". The results showed that support from relatives and nurses was an important part of promoting good self-care in the patient. Conclusion: Diabetes type 2 is a challenging public health disease based on the patient's ability to self-care. People with type 2 diabetes may need to implement new self-care activities into their daily routines to maintain good health. Support from both relatives and healthcare professionals is important for self-care to be successful.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är en allvarlig sjukdom som ökar kraftigt världen över. Övervikt och ohälsosamma levnadsvanor är de största riskfaktorerna för att utveckla sjukdomen och risken att drabbas av komplikationer är stor. Genom hälsosamma levnadsvanor kan dock risken för komplikationer minska påtagligt. Syfte: Syftet var att beskriva patienter med typ 2-diabetes upplevelser och erfarenheter av hinder och stöd vid livsstilsförändringar. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats genomfördes där åtta patienter med typ 2-diabetes intervjuades. Intervjumaterialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa manifesta innehållsanalys. Resultat: Personliga, sociala samt vårdrelaterade hinder och stöd framkom som betydande faktorer vid arbetet med livsstilsförändringar. Symtom relaterade till sjukdomen ökade motivationen till att genomföra livsstilsförändringar, medan fysiska besvär relaterade till andra sjukdomar och smärttillstånd ansågs vara betydande hinder. Kunskap om sjukdomen och dess komplikationer, engagemang hos närstående samt kontinuerliga besök med personcentrerad information hos diabetessjuksköterskan ansågs stödjande, medan en stressig vardag upplevdes hindra genomförandet av livsstilsförändringar. Slutsats: Patienters genomförande av livsstilsförändringar påverkas av diverse upplevda hinder och stöd. Studiens resultat belyser bland annat betydelsen av den regelbundna, personcentrerade vården och kan användas som vägledning för vårdpersonal i deras hälsofrämjande arbete med patienter med typ 2-diabetes. / Background: Type 2 diabetes is a severe disease that is increasing worldwide. Obesity and unhealthy lifestyle is the main risk factor to developing the disease and the risk of developing further complications are high. Leading a healthy lifestyle, the complications can be significantly reduced. Purpose: The aim was to describe patients with type 2 diabetes experiences of obstacles and support while making lifestyle changes. Method: An empirical, qualitative interview study with an inductive approach was conducted, where eight persons with type 2 diabetes were interviewed. The study material was analyzed according to Graneheim and Lundman’s qualitative manifest content analysis. Results: Personal, social and health care-related obstacles and support emerged as important factors when working with lifestyle changes. Symptoms related to the disease increased the motivation to implement lifestyle changes, while physical complaints related to other diseases and pain conditions were considered to be hindering factors. Having knowledge about the disease and its complications, involvement of relatives and continuous visits with person-centered information from the diabetes nurse were considered to be supportive, while a stressful everyday life was perceived to hinder the implementation of lifestyle changes. Conclusion: Patients' implementation of lifestyle changes is affected by several perceived obstacles and support. The study's results highlight the importance of regular, person-centered care and can be used as guidance for health care professionals in their health promotion work with patients living with type 2 diabetes.

Bakgrund: Allt fler människor är i behov av livsstilsförändringar. Människor sitter allt mer stilla och har osunda kostvanor vilket kan resultera i olika sjukdomar. Även användning av tobak, rökning och överdriven alkoholkonsumtion kan leda till ohälsa. Arbetet med livsstilsförändringar är viktigt för både distriktssköterskor och patienter. I det hälsofrämjande arbetet kan hälsorisker upptäckas. Distriktssköterskor ska främja god hälsa genom att förmedla och uppmuntra till goda levnadsvanor hos patienter. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar inom hälsocentralen. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktiv ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med fem stycken distriktssköterskor på tre olika hälsocentraler. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Att covid-19 pandemin har påverkat arbetet med livsstilsförändringar, Att i samråd med patienten motivera till livsstilsförändringar, Att vilja ha fler förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar och Att ha ett givande arbete trots utmaningar. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenheter var att allt fler patienter hade fått fler symtom på sjukdom under covid-19 pandemin och att hälsocentralerna hade prioriterat vilka som fått komma på besök. Distriktssköterskor ville ha bättre förutsättningar för att kunna arbeta med livsstilsförändringar. Detta genom att få mer tid, mer utbildningar och det material som behövdes till exempel blodtrycksmanschetter. Trots att arbetet med livsstilsförändringar kunde vara utmanande trivdes distriktssköterskor med sitt arbete.