Background: The proportion of adults suffering from hypertension worldwide was estimated at 31.1 % in 2010. The aim of this study was to evaluate the effects of lifestyle changes in patients with arterial hypertension (AH) in primary care. Material and methods: Systematic literature search in the online databases PubMed, Embase, Cochrane and Opengrey. Only randomized controlled trials of the years 2005 to 2017 in German or English were considered. Results: 11 studies out of 458 identified references were evaluated. The patient groups investigated were very heterogeneous and underwent different types of intervention. Educating patients about the clinical picture, regular self-measurements of blood pressure, or patient memories of maintaining a healthy lifestyle have been used most frequently. Conclusion: There is a need for further studies focusing on primary care. However, many lifestyle interventions seem to show very good effects in patients with pre-existing AH (secondary prophylaxis), so these measures should form the basis of antihypertensive therapy in all patients with AH. In addition, it is important to maintain advice on a healthy lifestyle during drug therapy.

No description available.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk sjukdom som drabbar 10% av alla kvinnor i världen.Sjukdomen är ett problem som berör många kvinnor i samhället. Detta bör belysas i störreutsträckning än det gör idag då många läkare inte tar sjukdomen och kvinnornas symtom påallvar. Detta leder till lidande hos kvinnor och lång tid innan diagnostisering sker. Ofta fårkvinnor höra att smärtan är normal, vilket kan leda till förtvivlan och isolering från vänneroch familj.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hanteringsstrategier hos kvinnor somlever med endometrios.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Metodlitteraturen som använts är Polit ochBeck. Studien har analyserats enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalysoch databassökningar utfördes i Cinahl, Pubmed och Psycinfo.Resultat: Resultatet mynnade ut i fyra huvudteman initiering av livsstilsförändringar, behovav alternativa behandlingar, sökande efter kunskap, noncompliance och tre subtemakostomläggningar, ökad fysisk aktivitet, strategiska verktyg.Konklusion: Endometrios påverkar många faktorer i det dagliga livet för kvinnor som levermed sjukdomen. Det kan handla om hantering av smärta, relationer, arbete och utbildning.Dessa kvinnor utvecklar hanteringsstrategier för att lindra symtom av smärta och för attförbättra livskvaliteten. Dessa strategier handlar om ändrade motionsvanor, kost, kunskap ochatt själv ta kontroll. Målet för många kvinnor är att uppnå smärtfrihet samtidigt som önskanom att minska användning av läkemedel önskas. Hanteringsstrategierna upplevs av de flestakvinnor som positiva och bidrar till en ökad livskvalitet. Mer kunskap kan behövas om vilkahanteringsstrategier som används, för att kunna stödja och behandla kvinnor på ett bättre sättinom hälso- och sjukvården. / Background: Endometriosis is a chronic disease that affect 10% of all women of the world.Endometriosis is a problem which affects many women in society. This should be noted to agreater extent than today because many doctors don’t take the disease or the womenssymtoms seriously. This leads to a suffering for women and it takes long time beforediagnosis. Women often hear that the pain is normal which leads to dispair and isolation.Aim: The aim of the study was to describe management strategies among women that liveswith endometriosis.Method: A qualitative literature review. The literature that was used for the method was Politand Beck. Graneheim and Lundman’s qualitative contentanalysis was used for the analysis.Cinahl, pubmed and Psycinfo was used for retrieve material.Results: The result showed four main themes, these were initiation of lifestyle changes, needfor alternative treatments, searching for knowledge, noncompliance and three subthemeswere also identified change of diet, increased physical activity, strategic tools.Conclusion: Endometriosis affects many factors in the daily life of women living with thedisease. It can be about managing pain, relationships, work and education. These womendevelop management strategies to relieve symtoms of pain and to improve quality of life.These strategies is about change exercise patterns, diet, knowledge and taking control. Theaim for many women is to achieve painlessness with less painkillers at the same time. Themanagement strategies have a positive impact for most of the women and contributes tobetter life quality. If more knowledge is revealed about management strategies used, thenbetter support and treatment could be possible in healthcare.

Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård. Metod: Uppsatsen är en litteraturstudie som baseras på n=10 vetenskapliga artiklar varavn= 6 kvalitativa och n=4 kvantitativa. Artiklarna har hittats i databaserna PubMed och CINAHL. Varje artikel analyserades enskilt och sammanfördes sedan till teman.Resultat: Resultatet kan visa hur sjuksköterskan kan undervisa en patient med typ 2 diabetes. Resultatet redovisas i följande fem teman: förhållningssätt mellan sjuksköterska och patient, målsättning som en del av undervisningen, patientens inställning och förståelse gällande sin sjukdom, information och undervisning, egenvård. Slutsats: Det mest centrala som framkommit i den här litteraturstudien är att undervisning av patienter med typ 2 diabetes kan utföras på olika sätt. En viktig del för sjuksköterskan är att inse att patienter har olika behov och förutsättningar för lärande. Därför är det viktigt att individanpassa undervisningen. / Background: Approximately 2-4,5% of Sweden's population is diagnosed with diabetes. Of those diagnosed 10-15% suffers of type 1diabetes and the remainder suffers of type 2 diabetes. The disease is constantly increasing (Wikblad 2012). These patients are everywhere and there is a great opportunity for nurses to meet these patients in both primary and inpatient care. Purpose: The purpose of this literature review is to describe how a nurse can educate a patient with type 2 diabetes to achieve compliance to self-care.Method: The paper is a literature review that is based on scientific literature and 10 articles from primary sources of which n=6 were qualitative and n=4 quantitative . Articles were found in PubMed and CINAHL. Each article was analyzed individually and then combined into themes.Results: The results show how the nurse can educate a patient with type 2 diabetes. The results are reported in the following five themes: approach between the nurse and patient, goal-setting as part of the education, patient attitude and understanding regarding their disease, information and education, self-care. Conclusion: The main finding of this study is that the education of patients with type 2 diabetes can be performed in different ways. The most important for the nurse is to recognize that patients have different needs and conditions for learning. Thus, it is important to individualize the education.

Hypertoni är idag en folksjukdom som berör många patienter i vården. Det är därför viktigt som sjuksköterska att ha kunskap om de olika behandlings-metoderna. Syftet var att studera vilka livsstilsförändringar som kan påverka hypertoni och att belysa sjuksköterskans roll vid de icke-farmakologiska metoderna. Fokus inriktades mot primärvården hos patienter som var över 18 år.Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet kategoriserades i kost, övervikt, viktminskning, fysisk aktivitet, andning, stress, rökning och alkohol. Resultatet påvisade att rådgivning var en viktig faktor för de livsstilsförändringar som bör uppnås vid hypertoni. / Hypertension is now a national disease which affects many patients in care. It is therefore important as a nurse to have knowledge of the different treatments. The aim was to study the lifestyle changes that can affect hypertension and to highlight the nurse's role in the non-pharmacological methods. Focus focused on primary care in patients who were over 18 years. The literature study is based on ten scientific articles. The outcome category was in diet, obesity, weight, physical activity, breathing, stress, smoking and alcohol. The results showed that counseling was an important factor for the lifestyle changes that should be achieved in hypertension.

Bakgrund: Sjuksköterskor möter regelbundet patienter som av olika skäl är i behov av livsstilsförändringar. Detta skapar i sin tur behov av hälsointerventioner. Hur förutsättningarna för dessa interventioner ser ut kan ha effekt på patienternas hälsa.  Syfte: Att beskriva olika faktorer som påverkar sjuksköterskans arbete med patienter i behov av livsstilsförändringar.  Metod: Den här litteraturöversikten är en sammanställning av forskningsstudier inom vårdvetenskap. Databaserna som användes var PubMed och Cinahl Complete. Resultatet baserades på elva vetenskapliga studier, varav nio kvalitativa och två kvantitativa. Studierna analyserades och kvalitetsgranskades innan de användes i resultatet.  Resultat: Resultatet presenteras under fyra huvudteman: Patientens delaktighet i vården, Betydelsen av sjuksköterskans utbildning och kunskap, Organisatoriska faktorer som påverkar arbetet med livsstilsförändringar samt Sjuksköterskans egen hälsa samt känsla av autonomi och dess påverkan på patientarbetet.  Sammanfattning: Med ett förändrat samhälle har även en förändring av sjukdomsbördan följt. Allt fler människor drabbas av sjukdomar relaterade till livsstil. En väsentlig del av dessa sjukdomar kan förebyggas med hjälp av rätt insatser. Sjuksköterskan har ett viktigt ansvar i detta förebyggande arbete och för att det ska bli effektivt krävs rätt förutsättningar. Resultatet presenterar ett antal faktorer som på olika sätt påverkar sjuksköterskans patientarbete med livsstilsförändringar. / Background: Nurses regularly meet patients in need of lifestyle changes. This creates a demand for health promotion. The prerequisites for this promotion may affect the patients‘ health.  Aim: To describe different factors affecting the nurse’ work with patients in need of lifestyle changes.  Method: This literature review constitutes a number of studies within nursing science. The chosen databases were PubMed and Cinahl Complete. The result is based on eleven scientific studies, whereof nine qualitative and two quantitative. The studies were analysed and quality reviewed before used in the result.  Results: The result is presented within four themes: The patient’s participation in care, The significance of the nurses’ education and proficiency, Organisational factors affecting the work with life style changes and The nurses‘ own health and sense of autonomy and its effect on the work with patients.  Summary: With a changing society, a change in disease burden has followed. More and more people are struck by diseases related to lifestyle. A substantial part of these can be prevented with adequate interventions. The nurse has a key responsibility in this preventive work. In order to attain this effectively you need the right preconditions. The result presents a number of factors affecting the nurses’ work with patients’ lifestyle changes.

Bakgrund: Personer som drabbas av diabetes utgör ett stort hälsoproblem världen över och förekomsten ökar. En stor del av anledningen till den globala diabetesepidemin är förändrade livsstilsfaktorer, framför allt avseende människors kost och motionsvanor som leder till övervikt. En tidig upptäckt av personer som är i riskzon och även att påbörja livsstilsbehandling kan både fördröja och förebygga att personer utvecklar diabetes typ 2 samt kardiovaskulär sjukdom. Vinsten är både att minska mänskligt lidande och ekonomiska besparingar.Syfte: Syfte med litteraturöversikten var att belysa patienter och personals erfarenheter av hindrande och främjande faktorer avseende livsstilsförändringar hos patienter med prediabetes i primärvården.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt genom en systematisk, metodisk och kritisk granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Databaserna PubMed och Cinahl har använts för datainsamling. Artiklarna analyserades i en trestegsmetod.Resultat: Utifrån analysen av resultaten i de granskade artiklarna framkom fyra huvudteman: Erfarenheter och upplevelser av att få en prediabetesdiagnos med undertema Information, Livsstilsförändringar med underteman motivation, ekonomi och fysisk aktivitet, Socialt stöd med undertema matkultur och Vårdpersonalens roll med undertema olika hanteringar och stöd som påverkade patienternas hindrande och främjande faktorer till livsstilsförändringar. Främjande faktorer för att göra livsstilsförändringar var att få information om diagnosen och om vilka livsstilsförändringar som behövs utföras för att undvika att utveckla diabetes typ 2 samt stöd både från närstående och vårdpersonalen. Hindrande faktorer för att göra livsstilsförändringar var brist på att ta diagnosen på allvar, oförmåga att ha ekonomi för hälsosam kost, möjlighet till fysisk aktivitet, kulturella matpreferenser samt brist på stöd från både närstående och vårdpersonal.Slutsats: Genom att hälso- och sjukvårdspersonal blir medvetna om vilka hinder och främjande faktorer som finns kan detta ligga till grund för hur man bemöter och upprättar en relation i enlighet med Travelbees omvårdnadsteori till en patient med prediabetes i primärvård. Förhoppningsvis kan studien användas som en kunskapskälla för hälso- och sjukvårdspersonal vid önskvärda livsstilsförändringar. Nyckelord: Prediabetes, motivation, livsstilsförändringar, distriktssköterska, primärvård / Background: People suffering from diabetes constitute a major health problem worldwide and the incidence is increasing. A large part of the reason for the global diabetes epidemic is changed lifestyle factors, above all regarding people's diet and exercise habits that lead to obesity. An early detection of people who are at risk and also starting lifestyle treatment can both delay and prevent people from developing type 2 diabetes and cardiovascular disease.The benefit is both a reduction in human suffering and financial savings.Purpose: The purpose of the literature study was to shed light on patients' and staff's experiences of hindering and promoting factors regarding lifestyle changes in patients with prediabetes in primary care.Method: The study was conducted as a literature review through a systematic, methodical and critical review of 16 scientific articles. The databases PubMed and Cinahl have been used for data collection. The articles were analyzed in a three-step method.Results: Based on the analysis of the results in the reviewed articles, four main themes emerged: Experiences and experiences of receiving a prediabetes diagnosis with the subtheme Information, Lifestyle changes with the sub-theme motivation, finances and physical activity, social support with the sub-theme food culture and the role of the healthcare staff with the sub-theme different handling and support which affected the patients' hindering and promoting factors to lifestyle changes.Conclusion: Promoting factors for making lifestyle changes were getting information about the diagnosis and about which lifestyle changes need to be made to avoid developing diabetes type 2, as well as support both from relatives and the healthcare staff. Obstructing factors for making lifestyle changes were lack of taking the diagnosis seriously, inability to have finances for a healthy diet, opportunity for physical activity, cultural food preferences and lack of support from both relatives and healthcare professionals. By making healthcare professionals aware of the barriers and promoting factors that exist, this can form the basis of how to treat and establish a relationship in accordance with Travelbee's nursing theory with a patient with prediabetes in primary care. Hopefully, the study can be used as a source of knowledge for healthcare professionals in the case of desirable lifestyle changes.Key words: Prediabetes, motivation, lifestyle changes, district nurse, primary care.

Bakgrund Övervikt och fetma är ett stort folkhälsoproblem som kan orsaka olika sjukdomar. Dessutom leder övervikt och fetma till minskad autonomi och nedsatt arbetsförmåga som förorsakar stora samhälleliga kostnader för samhället. Sjuksköterskans ansvarar är att hjälpa personer med övervikt och fetma förändra sina ohälsosamma levnadsvanor, förebygga ohälsa, få kunskap om egenvård samt stöd och hjälp vilket är väsentligt och avgörande under livsstilsförändringar. Syfte Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av livsstilsförändringar vid fetma Metod En litteraturöversikt med nio vetenskapliga varav åtta var kvalitativa, en kvantitativ genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för att söka fram artiklarna som analyserades och tematiserades under olika rubriker enligt Fribergs metod. Resultat Två huvudteman identifierades i resultatet: Upplevda hinder och utmaningar för livsstilsförändringar samt Underlättande och stödjande vid livsstilsförändringar. Under första temat identifierades två undertemat Oförmåga samt Psykisk lidande. Under andra temat identifierades två underteman, Stöd av andra samt Acceptans och Mindfullnessövningar Slutsats Resultatet i denna litteraturöversikt visade att personer som hade övervikt och fetma behövde vårdpersonalens stöd och hjälp för att förbättra sina levnadsvanor, förstärka sin autonomi och genomföra egenvårdsinsatser för att uppnå hälsosammare livstillförändringar. / Background Overweight and obesity are a major public health problem that can cause various diseases. Moreover, overweight and obesity could lead to reduced autonomy and impaired working ability, which cause large social costs for society. The nurse`s responsibility is to help people with overweight and obesity to change their lifestyles, prevent ill-health, gain knowledge about self-care as well as support and help, which is essential and decisive during life changes. Aim The aim was to describe the experiences of adult's lifestyle changes in obesity. Method A literature review with nine scientific articles, eight which were qualitative, one quantitative, was carried out according to Friberg`s method description. The databases Cinahl Complete and Pubmed were used to search for the articles that were analyzed and thematized under different headings according to Friberg`s method. Results Two main themes were identified in the results: Perceived obstacles and challenges for lifestyle changes and facilitating and supporting lifestyle changes. Under the first theme, two sub-themes Inability and Mental suffering were identified. Under the second theme, two subthemes were identified, Support from others and Acceptance and Mindfulness exercises.   Conclusion The results of this literature review showed that people who were overweight and obese needed the support and help of healthcare professionals to improve their lifestyle habits, strengthen their autonomy and implement self-care efforts to achieve healthier lifestyle changes.

Bakgrund: Många personer drabbas av hjärtinfarkt i Sverige varje år. En hjärtinfarkt uppstår när hjärtat får syrebrist genom en tilltäppning i något av de blodkärl som förser hjärtat med syre. En hjärtinfarkt är en dödlig sjukdom som kan upplevas som ett trauma av den som överlevt. Detta medföljande trauma kan vara svårhanterligt utan rätt kunskap eller resurser. Sjuksköterskan har som uppgift att genom sina kärnkompetenser nå ut till patienter för att främja hälsa. Kliniskt arbetande sjuksköterskor behöver en ökad förståelse av hjärtinfarkt patienters upplevelser för att bättre kunna vårda, uppmärksamma, motivera och behandla dessa patienter med mål att så goda resultat som möjligt skall uppnås. Syfte: Belysa patienters upplevelser av livet efter en hjärtinfarkt i Sverige. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på 13 kvalitativa artiklar om patienters upplevelse efter en hjärtinfarkt. Resultat: I studien kunde 6 teman identifieras. “Förändrad livsvärld”. ”Hantera en livsomställning”, “Samspel med vården”, “Stöd från närstående”, “Information och kunskap”, och “En andra chans”. Konklusion: Patienter upplevde svårigheter med att anpassa sig till livsstilsförändringar de blivit rekommenderade till av sjukvårdspersonal och den nya vardagen som följer efter sin hjärtinfarkt. Faktorer som påverkade patienter positivt efter en hjärtinfarkt var copingstrategier, ett bra samspel med vården och stöd och förståelse från närstående. / Background: In Sweden, many people develop a myocardial infarction each year. A myocardial infarction occurs when the heart suddenly experience oxygen deprivation due to a blockage in one of the main oxygen supplying blood vessels. A myocardial infarction is a deadly disease that can be experienced as a trauma for the person surviving it. This coherent trauma can be difficult to handle without the right knowledge or resources. A nurse's task is to use their core competences to reach out to patients and promote health. Clinical nurses need an enhanced understanding of the experiences of patients with myocardial infarction to be able to better care for, pay attention to, motivate and treat these patients with the goal of achieving the best possible results. Purpose: Elucidate patients experiences of life after a myocardial infarction in Sweden. Method: A qualitative literature study based on 13 qualitative articles about patients’ experience after a myocardial infarction. Results: 6 themes were identified in this study. "Change of life-world". "Managing a life adjustment", "Interaction with professional healthcare", "Support from close relatives","Information and knowledge", "A second chance". Conclusion: Patients experienced difficulties adapting to the lifestyle changes, they had been recommended to pursue by healthcare professionals, and to the new everyday life after their myocardial infarction. Factors that affected patients positively after a myocardial infarction were coping strategies, good interaction with professional healthcare, and the support and understanding from their close relatives.

Bakgrund: I Sverige insjuknar varje år flera tusen människor i hjärtinfarkt. Fler män än kvinnor drabbas. Att förändra ohälsosamma levnadsvanor kan minimera risken att återinsjukna. Livsstilsförändringar beskrivs som komplexa och att stödja personer till förändring behöver förstås ur en bredare kontext.  Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudien baserades på åtta vetenskapliga studier som genomförts med kvalitativ metod. Sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed. Efter kvalitetsgranskning analyserades studierna med hjälp av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre teman: “Vårdrelaterade erfarenheter”, “Emotionella erfarenheter” och “Omgivningsrelaterade erfarenheter” samt sju subteman som beskriver olika erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt.  Konklusion: För att främja hälsa och lindra lidande efter en hjärtinfarkt är personcentrerad eftervård av betydelse. Människor är unika med unika erfarenheter och behov vilket behöver beaktas för att uppnå en bestående och ändamålsenlig vård. Genom att belysa personers erfarenheter av livsstilsförändring efter hjärtinfarkt kan vården förbättras och vidareutvecklas för en patientsäker och personcentrerad vård. / Background: Every year thousands of people suffer from myocardial infarction in Sweden, men are more likely to be affected than women. A changed lifestyle is one way to reduce the risk of getting a recurrent myocardial infarction. Lifestyle changes can be complex, thus, in order to support lifestyle changes after a myocardial infarction this must be understood in a wider perspective. Aim: The aim was to describe experiences of lifestyle changes following myocardial infarction. Methods: Literature study based on eight qualitative studies. Database search was conducted in Cinahl and Pubmed. After a quality review, the studies were analysed using a five-stage model according to Friberg. Results: The result was composed of three main themes: “Health care-related experiences”, “Emotional experiences” and “Context-related experiences” and also seven sub themes which describes different experiences of lifestyle change after a myocardial infarction. Conclusion: A person-centered cardiac rehabilitation after myocardial infarction is of importance in order to support health and to avoid continued suffering. Human beings are unique with unique experiences and needs, these needs should be taken into account in the formation of cardiac rehabilitation in order to achieve and in particular sustain the aftercare. By research into individuals’ experiences of lifestyle changes after myocardial infarction the healthcare-system can find areas of improvement and continue to develop in order to ensure a person- safe and centered care.