To enable fast charging of electric vehicles in Stockholm or sites where the electrical energy is limited and the number of chargeable vehicles increases, there is a need to investigate new solutions to comply with the future demand. The goal of this project is to investigate what the conditions are in Stockholm today and investigate what is needed to enable fast chargers in Stockholm city. Both what electrical equipment is necessary and develop a model to simulate the flow for the available energy and the demanded energy from a charging location. The result shows that battery energy storage systems can help the chargers, but to what degree depends on demand and availability. What is shown is, if the total maximum power demand is greater than the available power from the grid, a battery could be beneficial. In the scenarios, it has been enough to have a 150 kWh battery to increase the total charged energy over the day by more than two times what the grid could supply. / För att möjliggöra snabbladdning av elfordon i Stockholm eller platser där elenergin är begränsad och andelen laddbara fordon ökar måste nya lösningar undersökas för att möta framtidens behov. Målet med detta arbete är att undersöka vad det finns för förutsättningar för laddning i Stockholm i dagsläget och undersöka vad som krävs för att införa snabbladdare i Stockholms stad; vilken elektrisk utrustning som krävs samt ta fram en modell för att simulera ett flöde av tillgänglig energi och efterfråga för en laddplats.  Resultatet av studien är att batterienergilagringsystem kan hjälpa laddarna, men de bidrar olika mycket beroende på efterfrågan och energitillgång direkt från nätet. Om det totala maxeffektbehovet från laddgatan är högre än vad elnätet kan leverera kan det vara lönsamt att ha installerade batterier. I dessa scenarion har det räckt med ett batteri på 150 kWh för att kunna öka den energimängd som laddas över till elfordon under ett dygn med mer än dubbla nätets kapacitet.

In the countries willing to follow an energy transition towards decarbonization, a strong emphasis is put on electrification. Carbon-free power production tends to rely more on intermittent renewable energies, bringing many uncertainties on the electricity output to the grid. The transportation sector aims to reach a high penetration of electric vehicles (EVs) on the road to overcome its fossil fuels dependency, adding an important load to charge their batteries. The V2G technology intends to alleviate these new issues by allowing the fleet of EVs to act like a storage system for the grid. This concept was proven to be mature but requires more pilot projects to build a greater consensus. The energy community BRF Stenberg, under construction in Hudiksvall, is willing to integrate V2G in its energy system. In this paper a model of the energy system for the whole community is built. Different types of V2G application are simulated and compared to a baseline. The constraints are formulated as a quasi-linear optimisation, where the cost from electricity purchase is minimized. A direct DCDC connection between PV production and EV charging is investigated, as well as the impact on the degradation of the batteries. The results show that it is necessary to integrate frequency regulation services to build a profitable project. The DC connection does not bring a significant benefit to the system. The battery degradation is proven to be a critical parameter that must be accounted for in the design of the system. / I de länder som är villiga att följa en energiomställning mot en koldioxidfri utveckling läggs stor vikt vid elektrifiering. Kolfri elproduktion tenderar att vara mer beroende av intermittenta förnybara energikällor, vilket medför många osäkerhetsfaktorer i fråga om elproduktionen till elnätet. Transportsektorn strävar efter att uppnå en hög penetration av elfordon på vägarna för att övervinna sitt beroende av fossila bränslen, vilket ger en viktig belastning för att ladda deras batterier. V2G-tekniken syftar till att lindra dessa nya problem genom att låta fordonsflottan fungera som ett lagringssystem för nätet. Konceptet har visat sig vara moget men kräver fler pilotprojekt för att skapa ett större samförstånd. Energisamfälligheten BRF Stenberg, som håller på att byggas i Hudiksvall, är villigt att integrera V2G i sitt energisystem. I den här artikeln byggs en modell av energisystemet för hela Energisamfälligheten. Olika grader av V2G-tillämpning simuleras och jämförs med en baslinje. Begränsningarna formuleras som en kvasilinjär optimering, där kostnaden för elinköp minimeras. En direkt DC-DC-anslutning mellan solcellsproduktion och fordonsladdning undersöks, liksom effekten på batteriernas nedbrytning. Resultaten visar att det är nödvändigt att integrera frekvensregleringstjänster för att bygga ett lönsamt projekt. Likströmsförbindelsen ger inte någon betydande fördel för systemet. Batteridegraderingen visar sig vara en kritisk parameter som måste beaktas vid utformningen av systemet.