I slutet av 2010 avskaffades revisionsplikten för små aktiebolag, vilket innebar att de inte längre var bundna att enligt lag anlita revisor. Motivet till avskaffandet grundade sig i regeringens antagande om att de aktiebolag som avskaffade revisor skulle minska sina administrativa kostnader och på så sätt bli mer konkurrenskraftig. Detta skulle i sin tur bidra till ökad tillväxt och lönsamhet för de omfattade bolagen. Reformen har i senare tid resulterat i ett flertal debatter och studier kring ifall regeringens intentioner uppfylls eller inte, där flera olika, ibland motsatta resultat presenterats. Syftet med den här studien är således att undersöka huruvida regeringens intentioner med reformen har realiserats eller inte. Studien är baserad på kvantitativ grund, där en difference-in-difference regression modell tillämpats för att analysera reformseffekten. Vidare har det härletts två hypoteser från teorier och tidigare forskning på ämnet. Hypoteserna är att företag som anlitar revisor präglas av högre tillväxt, både vad gäller nettoomsättning och antalet anställda. Dessa antaganden görs med grund i teorierna “revision som komfort”, “revision som förbättring” och utifrån begreppet informationsassymmetri. Empirin i studien grundar sig på primärdata från 328 små aktiebolags offentliga årsredovisningar, där hälften anlitat revisor under undersökningsperioden, medan den andra hälften inte gjort det.   Resultatet i analyserna tyder på att det förelåg en klar skillnad mellan grupperna, där de som anlitat revisor präglades av högre tillväxt, både i termer av nettoomsättning och antal anställda. Dessa resultat är i direkt motsägelse till regeringens förutsägelser. Vidare står resultaten i kontrast till en studie från 2021, där slutsatsen som drogs var att revision är en tillväxtbarriär för små aktiebolag. Däremot bekräftas det resultat som presenterats av riksrevisionen 2017, att revisionen antas bidra till högre tillväxt. Slutsatsen som dras utifrån studiens resultat är att revision är en konkurrensfördel för små aktiebolag, som antas bidra till ökad tillväxt. Studiens resultat bidrar således med ökad förståelse för små aktiebolagsägare kring innebörden av att avskaffa revisorn.

Från 2010 kan små privata aktiebolag i Sverige välja att inte ha revisor. Syftet var att minska kostnader och stärka tillväxt. Cirka 60% av företagen valde bort revisionen, framför allt i kontantintensiva branscher som restaurang och taxi. Detta har lett till kostnadsbesparingar men också till mer formaliafel i årsredovisningar och potentiellt ökad ekonomisk brottslighet. Reviderade och icke-reviderade bolag har visat skillnader i tillväxt, men orsakssambandet är inte klart. Trots kostnadsbesparingen, pågår diskussioner om att återinföra revisionsplikten för att förhindra brottslighet och förbättra kvaliteten på årsredovisningar.   Syftet med uppsatsen är att bidra till en ökad förståelse för omfattningen av revisionsbehovet för små privata aktiebolag och för den inverkan som en revisor respektive en redovisningskonsult har på dessa bolags redovisningskvalité. För att åstadkomma detta tas tre olika perspektiv i beaktande: företagens, revisorers samt redovisningskonsulters. Studien antar en kvalitativ metod med en deduktiv ansats, där semistrukturerade intervjuer utförts med 5 företag, 5 auktoriserade revisorer och 2 auktoriserade redovisningskonsulter.   Resultaten visar att företagets storlek, komplexitet, ägarstruktur, tillväxt, ekonomisk kompetens samt branschens risknivå kan påverka efterfrågan på revision. Efterfrågan kan även påverkas av intressenter som kunder, banker, Skatteverket, leverantörer och potentiella anställda. Studien belyser att revisionskostnaderna inte nödvändigtvis är avgörande, utan att det handlar mer om nyttan i relation till kostnaden, vilket varierar mellan företag. Även om en redovisningskonsult kan förbättra redovisningskvaliteten, kan ett företag ha stor nytta av att anlita en revisor som kan bidra med ekonomisk rådgivning, stöd vid expansion och öka företagets finansieringsmöjligheter. Synen på dessa yrkesroller varierar och många små företag anlitar främst redovisningskonsulter, medan vissa ser en stor nytta i att ha en revisor. Revisionens värde och dess potentiella långsiktiga kostnader och fördelar bör övervägas utifrån varje företags unika situation. / From 2010, small private limited companies in Sweden can choose not to have an auditor. The aim was to reduce costs and boost growth. About 60% of the companies opted out of the audit, especially in cash-intensive industries like restaurant and taxi. This has led to cost savings but also to more formal errors in annual reports and potentially increased economic crime. Audited and non-audited companies have shown differences in growth, but the cause-effect relationship is unclear. Despite cost savings, discussions are underway to reintroduce the audit requirement to prevent crime and improve the quality of annual reports.   The purpose of the thesis is to contribute to an increased understanding of the extent of the audit need for small private limited companies and the impact that an auditor and an accounting consultant have on the accounting quality of these companies. To achieve this, three different perspectives are considered: the companies, auditors and accounting consultants. The study adopts a qualitative method with a deductive approach, where semi-structured interviews have been conducted with 5 companies, 5 authorized auditors and 2 authorized accounting consultants.  The results show that the size of the company, its complexity, ownership structure, growth, financial competence, and the risk level of the industry can affect the demand for auditing. Demand can also be influenced by stakeholders such as customers, banks, the tax agency, suppliers, and potential employees. The study highlights that the cost of auditing is not necessarily decisive, but rather it's about the benefit in relation to the cost, which varies between companies. Even though an accounting consultant can improve the quality of accounting, a company can greatly benefit from hiring an auditor who can provide financial advice, support during expansion, and increase the company's financing opportunities. The views on these professional roles vary, and many small businesses mainly hire accounting consultants, while some see great value in having an auditor. The value of auditing and its potential long-term costs and benefits should be considered based on each company's unique situation.

Abstrakt Syftet med studien är att undersöka herrelitföreningarnas beroende av yttre partners. Samtidigt lyfta fram elitföreningarnas användning av kommersiell verksamhet och hur det påverkar deras ekonomi. Studien kommer också att diskutera fördelar och nackdelar som de undersökta föreningarna ser med införandet av idrottsaktiebolag, eftersom idrottsföreningens går mot ett mer företagsliknande förhållningssätt. Studien är förankrad i den osäkra miljön som bildas när kommersialisering och det ideella idealet ställs mot varandra inom svensk idrott. Forskning instämmer i att idrotten måste skapa en balans mellan kommersialisering och ideell idealet. Å andra sidan råder en viss oenighet om kommersiella intäkter handlar om vinstmaximering eller nyttomaximering. Resource Dependence Theory används för att förklara hur partners minskar deras beroende och osäkerheter i miljön de arbetar i förhållande till yttre partners. Metoden som används är en blandning av kvantitativ och kvalitativ forskning, genom ett frågeformulär som innehåller frågor i en blandning av enkätfrågor och semistrukturerade intervjufrågor. Sexton respondenter deltog i studien. Studien visar att herrelitföreningar tycker att samarbete med externa partners är något att sträva efter, men att det också skapar ett beroende av dessa externa partners. Det verkar också som om beroendet är oförändrat oavsett sammansättningsform. / Abstract The purpose of the study is to investigate the dependence of associations on external organizations. At the same time highlight the sports associations' use of commercial activities and how it affects their finances. The study will also discuss the advantages and disadvantages that the surveyed associations see with the incorporation of sports associations, as the sports associations world is moving towards a more corporate-like approach. The study is rooted in the uncertain environment that is formed when commercialization and the non-profit ideal are set against each other within Swedish sports. Research agrees that sport needs to strike a balance between commercialization and the non-profit ideal. On the other hand, there is disagreement as to whether commercial revenue is about profit maximization or utility maximization. Resource Dependence Theory is used to explain how organizations reduce their dependence and uncertainties in the environment they operate in relation to external partners. The method applied is a mixture of quantitative and qualitative research, through a questionnaire containing questions in a mixture of survey and semi-structured interview questions. Sixteen respondents participated in the study. The study shows that elite sports associations find that collaboration with external organizations is something to strive for, but that it also creates a dependency on these external organizations. It also appears that the dependency is unchanged regardless of the form of association.

Syftet med denna undersökning har varit att studera vad RUT-avdragets införande 2007 har inneburit för anställda inom befintliga svenska aktiebolag inom RUT-branschen. RUTavdraget är en skattesubvention som innebär att privatpersoner kan få hushållsnära tjänster utförda till ett reducerat pris. Undersökningen har gjorts genom att empiriskt studera hur genomsnittlig lönesumma per anställd och genomsnittligt antal anställda i befintliga svenska aktiebolag har förändrats inom RUT-branschen mellan åren 2006 och 2008, allt annat lika. För att studera detta användes en difference-in-difference-metod med fixa effekter och robusta standardfel. Datamaterialet som användes till undersökningen var bokföringsdata från aktiebolag som samlats in av PAR. I undersökningen ingick 2 506 företag inom RUTbranschen och totalt 74 798 observationer. Resultatet visar att i genomsnitt har det inom de befintliga aktiebolagen inom branschen skapats 1,4 nya jobb per företag och årslönerna för de anställda i dessa företag har i genomsnitt ökat med 10 931 kronor per anställd. Totalt innebär det att 3 065 nya jobb har skapats i dessa befintliga aktiebolag, vilket kan sättas i relation till tidigare undersökningar som visat att den totala ökningen av antal anställda i genomsnitt varit ca 5 700 personer. Tidigare har inte löneeffekter till följd av RUT-avdraget studerats, vilket innebär att detta arbete bidrar med ny forskning inom ett område som inte studerats tidigare. / The purpose of this thesis has been to study what the introduction of the RUT deduction 2007 has meant for employees in existing Swedish limited companies in the RUT industry. The RUT deduction is a tax subsidy that allows the public to buy household services at a reduced price. The study has been conducted by empirically studying how average wages per employee and average number of employees in existing Swedish limited companies have changed within the RUT industry between 2006 and 2008, ceteris paribus. For this, a Difference-in-Difference method was used with fixed effects and robust standard errors. The data used for the study was accounting data from companies, collected by PAR. The dataset consisted of 2,506 companies in the RUT industry and a total of 74,798 observations. The result shows that on average, within the existing companies in the industry, 1.4 new jobs have been created per company and the annual salary for employees in these companies has increased by an average of SEK 10,931 per employee. In total, 3,065 new jobs have been created in these existing limited companies, which can be compared with previous studies where the average number of employees on average was approximately 5,700. Previously, wage effects resulting from the RUT deduction have not been studied, which means that this work contributes to new research in a previously unexplored area.

Made available in DSpace on 2016-04-26T20:25:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Erika Camozzi.pdf: 1181517 bytes, checksum: 129f42316c7ee484cb8e4c3d95114204 (MD5) Previous issue date: 2007-06-06 / The present study has as its objective to analyze the responsibility limitation of the partners, the managers and the administrators for the company liabilities of the private limited companies regarding the Social Security. It will be analyzed the debtor of the tax liability, its concept and choosing way, differentiating taxpayers and responsible persons for the Social Security credit, against the company, within the aspects as outlined by the National Tax Code. The personality of the corporate body will be analyzed in order to point out its main attribution: the patrimonial autonomy, an attribution that is of the essence for the correct ascribing of responsibility to the individuals regarding the fiscal debts as assumed. The autonomy of the corporate body is of utmost importance for the economic development as it limits the investor s responsibility. Consequently, the theme of the partners responsibility will also be approached, under an economic prism, through the analysis of the relationship between the limitation of the partners responsibility and the economic efficiency, taking into account the fact that the rule, that establishes the partners limited responsibility for the company liabilities, is focused on enhancing and fomenting the economic activities, becoming an instrument that results from the capitalist structure. The controversy of the subject matter is shown very clearly when we take a quick look at the scenery of the status of companies in the country, being pressed by a growing increase in the taxation burden and by the successive economic plans that do not promote, be directly or indirectly, the development of the economy. It is not without a reason that there is tax default, being presently shown, in the massive majority of cases, the impossibility by the corporate bodies to cover the existing debts with their assets, giving an opportunity to the Tax Bureau to involve the partners and other individuals in the tax foreclosures, having a purpose more intimidating than efficacious. The theory of the corporate entity disregard will be approached with the objective of outlining criteria for its correct application, considering that the Article 50 of the 2002 Civil Code was an advance in order to guide the correct application of the theory as it brought the necessary effectiveness to the Law professionals. The concern, that was pointed out by the doctrine on an on-going basis, was how the theory of the corporate entity disregard has been utilized by our Courts, in order that it is not indiscriminately applied, being kept the principle of the corporate body autonomy, to be disregarded only in exceptional cases. The issue of the responsibility of the partners and other individuals rotates around the Article 135, item III of the National Tax Code. In accordance with such provision, the administrators of limited companies become personally liable for the fiscal debts of the company as from the time they start taking action with excessive powers or with violation to the law. It will be analyzed the hypothesis in which the partner is liable for obligations that, in theory, should belong to the company, that is, 10 the hypothesis as established on the Article 13 of the Law 8,212/93. Therefore, it is necessary the joint analysis of the Articles 124, 128 and 135 of the National Tax Code with the Article 13 of the Law 8,212/91. It will still be approached the question of the unconstitutionality of this specific Article 13 which, due to the fact of legislating as regards to general rules of Tax Law, violates what is established by our Constitution, on Article 146, item III, subitem b , requiring a complementary law to the Constitution in order to legislate about the matter. And, finally, at a practical level, it will be analyzed the question related to the necessary inclusion of the name of partners, managers and administrators on the executive document of the Tax Bureau, under penalty of nullity of the registration and consequent collection action / O presente trabalho tem por objetivo examinar a limitação da responsabilidade dos sócios, gerentes e administradores pelas obrigações sociais das sociedades limitadas perante a Previdência Social. Será analisado o sujeito passivo da obrigação tributária, seu conceito e forma de eleição, diferenciando-se contribuintes e responsáveis pelo crédito previdenciário, dentro dos aspectos delineados pelo Código Tributário Nacional. Será analisada a personalidade da pessoa jurídica a fim de se destacar sua principal atribuição: a autonomia patrimonial, atribuição fundamental para a correta responsabilização das pessoas físicas pelas dívidas fiscais contraídas. A autonomia da pessoa jurídica é de suma importância para o desenvolvimento econômico, uma vez que limita a responsabilidade do investidor. Assim, o tema da responsabilidade dos sócios também é analisado sob um prisma econômico, através da análise da relação da limitação da responsabilidade dos sócios e da eficiência econômica, considerando-se o fato de que a norma que prescreve a responsabilidade limitada dos sócios pelas obrigações sociais destina-se a acentuar e fomentar as atividades econômicas, constituindo instrumento resultante da estrutura capitalista. A controvérsia do tema mostra-se evidente quando vislumbramos o panorama em que se encontram as empresas no país, pressionadas por um crescente aumento da carga tributária e pelos sucessivos planos econômicos que não favorecem, seja direta ou indiretamente, o desenvolvimento da economia. 7 Não é sem razão que há inadimplência de tributos, mostrando-se presente na maciça maioria dos casos a impossibilidade das pessoas jurídicas arcarem com seus bens os débitos existentes, ensejando a provocação pela Fazenda Pública dos sócios e demais pessoas físicas nas execuções fiscais, com intuito muitas vezes mais intimidador do que eficaz. Será abordada a teoria da desconsideração da personalidade jurídica, com o objetivo de traçar critérios para a sua correta aplicação, considerando-se que o artigo 50 do Código Civil de 2002 representou um avanço para nortear a correta aplicação da teoria, pois trouxe aos operadores do Direito a efetividade necessária. A preocupação constantemente destacada pela doutrina é como a teoria da desconsideração da personalidade jurídica tem sido utilizada pelos nossosossos Tribunais, a fim de que não seja aplicada indiscriminadamente, mantendo-se o princípio da autonomia da pessoa jurídica para, somente em casos excepcionais, desconsiderá-la. A questão da responsabilidade dos sócios e demais pessoas físicas gira em torno do artigo 135, III do CTN. De acordo com tal dispositivo, os administradores de sociedades por quotas passam a ser pessoalmente responsáveis pelos débitos fiscais da empresa, a partir do momento em que agem com excesso de poderes ou com infração à lei. Será examinada a hipótese em que o sócio responde por obrigações que, em tese, deveriam caber à sociedade, qual seja, a hipótese prevista no artigo 13 da Lei 8.212/93. Assim, necessária a análise conjunta dos artigos 124, 128 e 135, do CTN, com o artigo 13 da Lei 8.212/91. Será abordada, ainda, a questão da inconstitucionalidade deste mesmo artigo 13, que, pelo fato de dispor a respeito de normas gerais sobre Direito Tributário, 8 viola o quanto determinado pela nossa Carga Magna, no artigo 146, III, b , exigindo lei complementar para o trato da matéria. E, por fim, numa esfera prática, será tratada a questão da necessária inclusão do nome dos sócios, gerentes e administradores no título executivo da Fazenda Pública, sob pena de nulidade da inscrição e conseqüente ação de cobrança

Bakgrund: Den 1 januari 2011 infördes Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. Lagen innebär en förändring för de kommunala bostadsaktiebolagen i form av att de nu inte omfattas av självkostnadsprincipen och förbudet mot att driva företag i vinstsyfte, utan skulle nu agera enligt affärsmässiga principer. De kommunala bostadsaktiebolagen ska nu agera både affärsmässigt och vara allmännyttiga. En problematik kring tolkning av affärsmässiga principer påverkar bostadsbolagens agerande. Beroende på kommun och bostadsbolags tolkning av affärsmässiga principer sker anpassningen olika och begreppet får olika betydelser i olika bolag. Otydligheten i tolkningen av lagen ligger till grund för vidare studier inom ämnet. Syfte: Syftet med studien är att förklara hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet sedan Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag trädde i kraft. Syftet uppnås genom att analysera ägardirektiv och finansiella nyckeltal. Metod: För att kunna svara på frågeställningen, hur de kommunala bostadsaktiebolagen har tolkat och anpassat sig till kravet på affärsmässighet granskades bostadsbolagens ägardirektiv både innan och efter lagändringen. Vi gjorde en finansiell analys över bostadsbolagens ekonomiska utveckling under tidsperioden 2008 till 2018 för att undersöka ifall bostadsbolagen har påverkats ekonomiskt av lag SFS 2010:879. Vi har i vår studie gjort en fallstudie som omfattar både kvalitativ samt kvantitativ metod vid insamling av sekundärdata i from av ägardirektiv, årsredovisningar och utfallet i den finansiella analysen. Slutsats: Vi har i vår studie visat att de kommunala bostadsaktiebolagen inte har anpassat sig efter affärsmässiga principer sedan införandet av lag SFS 2010:879 eftersom de agerat på detta sätt redan innan 2011. Vi kan inte genom den finansiella analysen påvisa att det har skett väsentliga förändringar i bolagens ekonomiska utveckling och därav inte påvisa att de agerar annorlunda idag mot vad de gjorde innan lagändringen. / Background: On January 1, 2011, “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” was introduced. The law means a change for the municipal housing limited companies in the form that they are now not covered by “självkostnadsprincipen” and the prohibition on running companies for profit, but would now act according to "affärsmässiga principer”. The municipal housing limited companies must now act both “affärsmässigt” and "allmännyttigt”. A problem of interpreting "affärsmässiga principer” affects the behavior of the housing companies. Depending on the municipality and housing companies' interpretation of "affärsmässiga principer”, the adaptation is different and the concept has different meanings in different companies. The ambiguity in the interpretation of the law forms the basis for further studies within the subject. Purpose: The purpose of this paper is to explain how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to “affärsmässighet” since “Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag” made an appearance. The purpose is attained by analysing their owner directives and financial ratios. Methods: In order to be able to answer the question, how the municipal housing limited companies have interpreted and adapted to the requirement of "affärsmässighet”, the housing companies' owner directive was examined both before and after the change in the law. We did a financial analysis of the financial development of the housing companies during the period 2008 to 2018 to investigate whether the housing companies have been financially affected by the law “SFS 2010: 879. We have in our study made a case study which includes both qualitative and quantitative method at the collection of the secondary data in the form of owner directives, the annual reports and the outcome of the financial analysis. Conclusion: We have in our study found that municipal housing limited companies have not adapted to “affärsmässiga principer” since entry of the new law “SFS 2010:879” since they have acted this way already before 2011. We cannot through the financial analysis show that there have been essential changes in the companies' financial development and because of that not show that they act differently today than what they did before the entry of the law.