Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters andliga lidande. En kvalitativ metod med induktiv ansats och deskriptiv design valdes och data insamlades genom intervjuer med sjuksköterskor inom onkologisk vård. Semistrukturerade frågor användes och data analyserades genom latent innehållsanalys, med inspiration av Granheim & Lundman (2003). Resultatet presenteras i kategorier och subkategorier som beskriver förutsättningar men också vilka hinder som finns för att lindra andligt lidande. Förutsättningar och hinder kan förklaras som inre och yttre och beskriver sjuksköterskans personliga egenskaper och förmågor samt arbetsgruppen och organisationen. Konklusion: ett förhållningssätt där andliga frågor ges utrymme är en förutsättning för att lindra och tid för reflektion, handledning och stöd är av betydelse. Ett stort ansvar vilar på sjuksköterskan att synliggöra omvårdnadens värden i organisationen och en utmaning är att eftersträva ledande befattningar, som ger möjlighet att påverka utvecklingen av den vård som syftar till att lindra lidande. Framtida forskning kan riktas mot att undersöka på vilket sätt en gemensam värdegrund påverkar sjuksköterskors förmåga att lindra patientens andliga lidande och kan även riktas mot sjuksköterskors uppfattningar kring andlighet och lidande. / The aim of this study was to examine nurses´ experiences of alleviating patients’ spiritual suffering. A qualitative approach with an inductive and descriptive design was chosen and data were collected through interviews with nurses in oncology care. Semi structured questions were used and data were analyzed by latent content analysis, inspired by Granheim & Lundman (2003). The results are presented in categories and subcategories that describe preconditions but also the obstacles to alleviate spiritual suffering. Preconditions and obstacles can be explained by internal and external, and describe the nurse´s personal qualities and abilities but also the team and the organization. Conclusion: an approach in which spiritual issues are given space is a prerequisite for alleviating and time for reflection, guidance and support are important. A great responsibility rests on the nurse to draw attention to nursing values ​​in the organization and the challenge is to seek leadership positions, providing the ability to influence the development of the care that aims to alleviate suffering. Future research can be directed at examining the manner in which a common value system affects nurses 'ability to alleviate the patient's spiritual suffering and may also extend to nurses’ perceptions of spirituality and suffering.

Bakgrund: Postoperativ smärta upplevs efter ett kirurgiskt ingrepp. Det är en individuell upplevelse och kan leda till olika komplikationer, bland annat kronisk smärta, sämre sårläkning och mortalitet. Det är sjuksköterskans uppgift att bedöma och lindra den postoperativa smärtan. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskornas erfarenhet och omvårdnadsåtgärder för att bedöma och lindra postoperativ smärta hos vuxna. Frågeställning: Vilka olika faktorer påverkar sjuksköterskornas omvårdnadsåtgärder vid postoperativ smärta? Metod: En litteraturöversikt genomfördes med kvalitativ och kvantitativ ansats med 16 originalartiklar. Litteratursökningen utfördes från databaserna Cinahl och Pubmed. Innehållsanalys genomfördes enligt Graneheim och Lundman (2004) och integrativ analys enligt Friberg (2017). Resultat: Resultatet presenterar sammanlagt fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Sjuksköterskorna använde sig av värmedyna, positionsändring och god kommunikation med patienten för att lindra postoperativ smärta. Det uppstod även olika hinder för att kunna bedöma och lindra postoperativ smärta. Till exempel otydliga riktlinjer, tidsbrist och kunskapsbrist. Diskussion: Det framkom vikten av att använda omvårdnadsåtgärder för att kunna lindra postoperativ smärta, såsom massage och distrahera patienten genom att vara närvarande. Utifrån sjuksköterskornas erfarenhet är tidsbrist och kunskapsbrist ett hinder för att kunna utföra god omvårdnad. Slutsats: Omvårdnadsåtgärder är en komplettering för farmakologisk behandling. Vidare forskning behövs för att kunna ge en god omvårdnad vid postoperativ smärta. / <p>Examinationsdatum 2020-04-30</p>

SAMMANFATTNING Bakgrund: Varje år utförs cirka en miljon ambulansuppdrag i Sverige. Vanliga uppdrag är bröstsmärta, stroke, buksmärta och trauma. Akut prehospitalt omhändertagande innebär ofta lidande som är förknippat med smärta, rädsla, ångest och oro. Att identifiera lidande är en viktig del vid akut omhändertagande och det är av vikt ur ett vårdetiskt perspektiv och ur professionens roll att ambulanssjuksköterskan ser patientens lidande och kan ge den lindring som krävs. Tidigare forskning visar att patienten inte får adekvat lindring vid det akuta omhändertagandet och att det finns en kunskapslucka om hur patientens upplever sitt lidande. Den teoretiska utgångspunkten i detta arbete är lindra lidande utifrån Maria Armans vidareutveckling av Katie Eriksson teori. Syfte:  Belysa patientens upplevelse av lindrat lidande vid akut omhändertagande i prehospital miljö. Metod: En litteraturöversikt bestående av 18 artiklar med kvalitativ ansats. Avsikten var att skapa en tydlig bild av aktuell sammanställd forskning inom valt kunskapsområde. Innehållsanalys enligt Friberg (2022) användes för resultatsammanställning. Artiklarnas kvalitét granskades utifrån SBU:s kvalitets mall för artiklar med kvalitativa ansatser.  Resultat: Resultatanalysen resulterade i två huvudkategorier; beroende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande och oberoende omvårdnadsåtgärder vid akut omhändertagande. Faktorer som belystes av vikt för studiens syfte var ambulanssjuksköterskans kompetens och förmågan att ge god omvårdnad.  Slutsats: Av resultatet framkommer att det är en kombination av kompetens hos ambulanspersonalen och omvårdande åtgärder som leder till att patienten upplever sitt lidande lindrat i det akuta omhändertagandet.

Bakgrund: Palliativ vård initieras då det inte längre går att bota en patient från sjukdom och ska verka stödjande och lindrande. Inom palliativ vård är smärta vanligt förekommande symtom hos patienter. Trots att det finns en god tillgång på farmakologisk smärtlindring till personer i livets slut, blir många av dessa patienter inte tillräckligt smärtlindrad. Tidigare forskning visar att omvårdnadsåtgärder har en smärtlindrande effekt. Syfte: Syftet är att utifrån aktuell forskning kartlägga omvårdnadsåtgärder som kan lindra smärta hos patienter som får palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt grundad på 13 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Resultat: I resultatet framkom det fyra huvudteman. Dessa var; komplementär smärtlindring, omvårdnad, stöd och kommunikation samt vårdteamet. De komplementära åtgärderna lindrade smärta. Därutöver var copingstrategier effektivt för att avleda fokuset från smärtan. Även stöd och kommunikation var effektivt. Verksamma sjuksköterskor behövde mer stöd och kunskap för att tillgodose en effektiv och individanpassad smärtlindring. Konklusion: Det föreligger flertalet omvårdnadsåtgärder som har påvisat god smärtlindrande effekt för personer som erhåller palliativ vård. Dessa bör i syfte att uppnå en optimal smärtlindring sättas in som ett komplement till läkemedelsbehandling. Vidare behövs fler studier inom ämnet för att klargöra omvårdnadsåtgärdernas effekt på smärta i livets slutskede. / Background: Palliative care is initiated when it is no longer possible to cure a patient from disease and should have a supportive and alleviating effect. Pain is a common symptom in patients receiving palliative care. Although there is a wide range of pharmacological pain relief for people at the end of life, many of these patients are not sufficiently pain relieved. Previous research shows that nursing care have a painrelieving effect. Aim: The aim is, based on current research, to determine nursing care interventions that can relieve pain in patients receiving palliative care. Method: A literature review based on 13 scientific articles of qualitative and quantitative approach. Findings: The result revealed four main themes. These were; complementary pain relief, nursing, support and communication and the care team. The complementary measures relieved pain. In addition, coping strategies were effective in diverting focus from the pain. Support and communication were also effective. Nurses needed more support and knowledge to provide effective and individual-based pain relief. Conclusion: There are several nursing care interventions that have shown a good painrelieving effect for patients receiving palliative care. These should be used as a complement to pharmacological treatment in order to achieve optimal pain relief. Further studies in this field are required to clarify the nursing care interventions effect on pain in the end-of-life stage.

Bakgrund: Ensamhet är ett växande problem i samhället och har en stor risk för allvarlig inverkan på äldre människors fysiska och psykiska hälsa. Ensamhet är en del av livet och är en särskild känsla för varje enskild individ. Med ökad ålder är upplevelsen av ensamhet mer förekommande. Syfte: Syftet var att beskriva hur äldre personer lindrar ofrivillig ensamhet. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes utifrån åtta vetenskapliga artiklar och analyserades med induktiv ansats. Resultat: I resultatet identifierades fyra kategorier: acceptans av åldrandet, betydelsen av livsinställning, värdet av socialisering i olika miljöer och intresset för aktivitet och sysselsättning. Flera strategier identifierades utifrån äldre personers livserfarenheter, individuella strategier, hälsa och välbefinnande, relationer och möjligheten till sociala nätverk. Konklusion: I samband med vårdande möten har sjuksköterskan en viktig uppgift att lindra ensamhet genom att uppmärksamma ensamheten i ett tidigt skede. Det behövs ytterligare forskning och kunskap inom ämnet ensamhet. / Background: Loneliness is a growing problem in society and has a high risk of serious impact on the physical and mental health of older people. With increasing age, the experience of loneliness is more common. Loneliness is a part of life and a special feeling for each individual. Purpose: The purpose was to describe how older people alleviate involuntary loneliness. Method: A general literature study was made based on eight scientific articles and analyzed using an inductive approach. Results: Four categories were identified in the results: acceptance of aging, the importance of life attitude, the value of socialization in different environments and the interest in activity and employment. Several strategies were identified based on older people's life experiences, individual strategies, health and well-being, relationships and the possibility of social networks. Conclusion: In connection with caring meetings, the nurse has an important task to alleviate loneliness by being attentive at an early stage. Further research and knowledge is needed in the subject of loneliness.

Bakgrund: Postoperativ smärta är en subjektiv och unik upplevelse. Faktorer som oro och ångest kan bidra till att smärtupplevelsen förstärks. Vid omvårdnad av postoperativa patienter har sjuksköterskan en central roll. Utifrån ett helhetsperspektiv ska hon, med sin kliniska blick samt vetenskapligt beprövad erfarenhet, bedöma smärta, identifiera patientens behov av lindring samt utvärdera dess effekt. Syfte: Studiens syfte är att belysa de rutiner och strategier som sjuksköterskan använder sig av för att bedöma, lindra och utvärdera postoperativ smärta hos nyopererade patienter. Metod: Den empiriska studien är utförd utifrån kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade sjuksköterskor på ett sjukhus i södra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats, användes. Resultat: Analysen resulterade i sju huvudkategorier; 1) Bedöma 2) Lindra 3) Utvärdera 4) Information 5) Riktlinjer 6) Samarbete 7) Smärta. Resultatet visar att VAS-skalan är det redskap som används mest vid sjuksköterskans smärtbedömning och att gränsen för vad som anses vara acceptabel smärta skiljer sig mellan avdelningarna. Vid lindring av postoperativ smärta dominerar de farmakologiska metoderna. De icke farmakologiska metoderna betonades dock som viktiga, däribland sjuksköterskans förmedling av lugn och trygghet. Utvärdering av vald smärtlindringsmetod sker kontinuerligt och går hand-i-hand med bedömning. / Background: Postoperative pain is a subjective and unique experience. Factors such as worry and anxiety can contribute to reinforced pain perception. In the care of postoperative patients, the nurse plays a central role. From a holistic perspective she is, with her clinical gaze and scientifically proven experience, assessing pain, identifying the patient's need of relief and evaluating the effect. Aim: The study aims to highlight the routines and strategies that nurses use to assess, relieve and evaluate postoperative pain in patients that recently had gone through surgery. Method: The empirical study was conducted using qualitative semi-structured interviews with seven registered nurses at a hospital in southern Sweden. A selected analysis with an inductive approach was used. Result: The analyses resulted in seven main categories: 1) Assess 2) Relieve 3) Evaluate 4) Information 5) Guidelines 6) Cooperation 7) Pain. The result shows that the VAS scale is the most often used tool in nurses' pain assessment and the limit of what is considered acceptable pain differs between departments. For the relief of postoperative pain the pharmacological methods dominates. The non-pharmacological methods were however underlined as essential, including the nurse's mediation of peace and comfort. Evaluation of the chosen method of pain relief is continuous and goes hand-in-hand with the assessment.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation. / Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

Bakgrund: Covid-19-pandemin har haft stor påverkan på både samhälle och hälsovård specifikt. Vid utbrottet av pandemin var kunskapen om sjukdomen och hur den skulle behandlas otillräcklig, både nationellt och internationellt. Vårdpersonal bör via flexibla angreppsätt anpassa sig till den nya situationen utan att veta exakt hur denna sjukdom ska behandlas. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 på vårdavdelning. Metod: Metoden är en litteraturöversikt av kvalitativa vetenskapliga artiklar där sjuksköterskors upplevelser av att vara vårdgivare till patienter med Covid- 19 studerats. Data analyserades utifrån Fribergs beskrivning av kvalitativ analys i fem steg. Resultat: Resultaten visade att sjuksköterskorna upplevde svårigheter vid anpassning till förändrad arbetsmiljö. Det gällde framförallt användning av skyddsutrustning och försämrade samt förändrade arbetsförhållanden. Inom ramen för de iakttagelserna av patientens lidande uppfattade sjuksköterskor maktlöshet, hjälplöshet, oro och avsaknad av kunskap samt brist på erfarenhet av sjukdomen. Hälsopåverkan i form av stress, rädsla och ångest präglade arbetssituationen men de fick stort stöd av sina familjer, vänner och kollegor. Slutsats: Studien visade att Covid-19 pandemin hade stor påverkan på sjuksköterskors arbetssituation. Pandemin resulterade också i negativa individuella upplevelser men det stora stödet från sjuksköterskornas närmaste familjemedlemmar och vänner var betydelsefullt för att orka med sin arbetssituation. Även samarbetet med kollegor var avgörande för att kunna genomföra sina arbetsuppgifter. / Background: The covid-19 pandemic hugely influenced society as well as the global Health care system. As the pandemic broke out, it became clear that the lack of knowledge about the disease would greatly affect the way treatment was conducted, nationally as well as internationally. Health care professionals had to adapt to the situation without knowing exactly how to treat each symptom as well as to adhere to this specific disease. Aim: This study investigates how nurses experienced their working conditions and treatment of patients with covid-19 disease. Method: This is a qualitative study based on analyses of scientific articles that had studied nurses’ experiences of working with covid-19 patients. The analysis was conducted using the available Fribergs qualitative five step method. Results: The results show that the investigated nurses experienced difficulties in adapting to a continuously changing work environment, especially when it came to the use of protective equipment in combination with the perceived worsening working condition. The investigated nurses had to adhere to a new normal situation categorized with feelings of powerless, and helplessness. However, the investigated nurses received the appropriate support from their close families, friends and colleagues which made their work acceptable despite the ongoing pandemic. Conclusion: The study showed that the Covid-19 pandemic had a major impact on nurses' work situation. The pandemic resulted in negative individual experiences, the great support from the nurses' closest family members in combination with colleagues and friends became the key factor in coping with the new normal working conditions.

Bakgrund: Fysisk våld mot kvinnor i nära relationer är ett samhällsproblem. Kvinnor som varit med om våld är en vanlig patientgrupp hälso-och sjukvården. Sjuksköterskor inom akutsjukvården är de som först kommer i kontakt med den utsatta kvinnan. Våld i nära relation kan leda till att kvinnan upplever skuld och skam vilket leder till rädsla för att söka vård. Sjuksköterskans roll i vårdandet är att identifiera vårdbehov samt lindra kvinnans lidande. Syfte: beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda kvinnliga patienter som utsatts för fysiskt våld i nära relation. Metod: En litteraturöversikt där datamaterialet baseras på sex kvalitativa samt tre kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen identifieras tre teman; Känslomässiga utmaningar, förmåga att identifiera förekomst av våld och hinder i organisationen med sju underteman. Konklusion: Kvinnor som blivit utsatta för fysiskt våld i nära relation är en svår patientgrupp att möta. Tidsbrist, bristande arbetsmiljö samt brist på kunskap är tre faktorer som hindrar en god vårdrelation mellan parterna. / Background: Physical intimate partner violence against women is a society problem. Women who have experienced violence are a common group of patients in the health care system. Nurses in the emergency department are those who first encounter the women who have been exposed to violence. Physical violence involves beating, kicks and strangulation. Intimate partner violence can lead to woman experiencing guilt and shame which leads to fear of seeking care. The role of the nursingis to identify care needs and alleviate the woman's suffering. Purpose: Describe nurses' experiences of caring for female patients who have been subjected to physical intimate partner violence. Method: A literature review based on six qualitative and three quantitative articles. Findings: The analysis identifies three themes; Emotional challenges, ability to identify the occurrence of violence and obstacles in the organization with seven sub-themes. Conclusion: Women who have been exposed for physical intimate partner violence is a difficult patient group to deal with. Professional experience contributes to the emergency nurses can more easily identify and manage this patient group. Lack of time, bad work environment and lack of knowledge are three factors that impede a good care relationship between the parties.