Bakgrund: Sjuksköterskor, inom kirurgisk vård, möter ofta patienter med preoperativ oro. Det finns många olika orsaker till preoperativ oro. Om den preoperativa oron inte lindras kan detta leda till försämrat tillfrisknande och ökad risk för komplikationer. Sjuksköterskor leder omvårdnadsarbetet och planerar vården i samråd med patienten. Problem: Det är av vikt att undersöka hur patienternas oro inför operation kan lindras. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av omvårdnadsåtgärder som kan lindra preoperativ oro inför en planerad operation. Metod: Allmän litteraturöversikt med tre kvalitativa artiklar och nio kvantitativa artiklar. Resultat: Såväl muntlig som skriftlig och visuell patientutbildning minskade preoperativ oro, men i enstaka fall kunde informationen även öka oron. Känslomässigt stöd minskade oron och de patienter som inte fick känslomässigt stöd efterfrågade detta. Distraktion i form av musik, naturljud, avslappningsövningar samt fotovisning med och utan musik minskade preoperativ oro. Slutsats: Personcentrerad vård kan hjälpa sjuksköterskan att lindra lidande genom att anpassa omvårdnadsåtgärderna utifrån den enskilda individens behov. Genom att arbeta förebyggande främjas hälsa och förebyggs ohälsa i vården.

Det pandemiska utbrottet av Covid-19 har lett till snabb smittspridning i samhället. En liten del av de som insjuknar i Covid-19 utvecklar svårare sjukdom och behöver därför sjukhusvård. Detta innebär att vårdas på slutenvårdsavdelning där smittade patienter isoleras. Enligt forskningen upplever patienter en psykisk påfrestning och negativa känslor i samband med isoleringsvård. Syftet med denna studie är att belysa hur patienter upplever isoleringsvård vid infektion av covid-19, med en litteraturöversikt som studiedesign. En strukturerad litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed som ledde fram till 9 artiklar. Dessa genomgick sedan kvalitetsgranskning. Med stöd av de valda artiklarna framkom fyra huvudteman i resultat: Emotionellt lidande, Känsla av utanförskap och Hotad existens samt Välbefinnande trots isoleringsvård. Av resultatet framgick det att den isolerade patienten upplevde ensamhet på grund av avsaknad av familj och livssituation. Isoleringsvården kunde också innebära ett lidande för patienten och många fruktade för att sjukdomen skulle leda till döden. Detta innebar att existentiella frågor blev viktiga för vissa patienter. Patienterna som isoleringsvårdades med covid-19 kunde också uppleva att vissa sjuksköterskor gav ett intryck av att vara rädda för att bli smittade och därför undvek patientrummet. Detta kunde leda till en försämrad vårdkvalitet och ett ökat lidande för patienten. Familjens och sjuksköterskans stöd var viktigt för patientens välbefinnande. Sjuksköterskor och övrig vårdpersonal behöver således mer kunskap för att kunna bedriva den komplexa vård som dessa isolerade patienter har behov av.

Bakgrund: Människor som har en obotlig sjukdom och befinner sig i livets slutskede har ofta existentiella funderingar. Att vårda patienter inom den palliativa vården ställer krav på att vården har en helhetssyn på den unika individ som vårdas. Sjuksköterskan ska ha denna helhetsbild och är genom sin profession ansvarig för patienternas omvårdnad. Forskning visar att patienter i livets slutskede inte alltid känner sig bekräftade då de existentiella samtalen uteblir. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att underlätta existentiella samtal med patienter i livets slutskede. Metod: Litteraturstudie med en beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskornas erfarenhet av att underlätta existentiella samtal i livets slutskede handlade om öppenhet, närvaro och om att kunna kommunicera på ett bra sätt. Sjuksköterskorna kan genom aktivt lyssnande och genom att tillåta tystnad underlätta samtal om patientens existentiella svårigheter. Sjuksköterskornas mod att tolka situationen ledde till att patientens lidande kan lindras. Slutsats: Att som sjuksköterska underlätta existentiella samtal för patienten i livets slutskede är viktigt för att lindra patientens lidande. Sjuksköterskor kan genom att vara modiga och genom att läsa av situationer öppna upp för dessa samtal. Genom samtal, lyssnande och tillåtande av tystnad fördjupas relationer och existentiella samtal underlättas. / Background: People who suffer terminal disease and are in last phase of life often have existential questions. To care for patients in palliative care requires that the care has overall view of the unique patient. The nurse is required to have this overall view because that’s required by the profession. Earlier research shows that patients who are receiving care in last phase of life do not always feel confirmed because existential conversations are conspicuous by their absence. Aim: To describe nurse’s experiences with facilitating existential conversations with patients in end of their lives. Method: A literature study with a descriptive summary. Results: Nurse’s experience of facilitating existential conversations at end of life included being open and present, and about competence in communication. Nurse’s courage and ability to interpret situations was the key element that led to relieving of patient’s suffering. Conclusion: As a nurse, to facilitate conversations for the patient at end of life is important to alleviate suffering. By courage and ability to interpret situations nurses can enable opening of these discussions. Through conversations, listening and by allowing silence, relations deepens and existential conversations can be facilitated.

Bakgrund   Smärta beskrivs som en obehaglig sensorisk och emotionell upplevelse som är subjektiv och unik för varje individ. Långvarig smärta är ett vanligt förekommande problem och orsakar stort lidande för den drabbade. Coping är personens egna sätt att försöka hantera och lindra smärta. Att lindra lidande är ett av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden och sjuksköterskan har ett stort ansvar i omvårdnad och behandling av smärta. För att god omvårdnad ska kunna bedrivas måste kunskap och förståelse finnas för de personer som lever med långvarig smärta.   Syfte   Att beskriva personers upplevelser av lidande i samband med långvarig smärta samt vilka copingstrategier personerna använder för att hantera smärta.   Metod   En allmän litteraturöversikt med deduktiv ansats tillämpades för att besvara studiens syfte. Artikelsökningar gjordes i databaserna CINAHL Complete och PubMed samt via manuella sökningar vilket resulterade i 15 inkluderade artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades enligt kvalitativ analys utifrån upplevelser av sjukdoms-, livs- och vårdlidande samt coping.   Resultat   Personernas upplevelser av lidande samt copingstrategier för att hantera smärta relaterat till långvarig smärta identifierades genom kodning av meningsenheter innehållande sjukdomslidande, livslidande, vårdlidande samt copingstrategier. Upplevelserna av att leva med långvarig smärta tydliggjorde smärtans mångdimensionella påverkan i personernas liv.   Slutsats   Lidandet bland personer med långvarig smärta är mångdimensionellt och ger upphov till sjukdoms-, livs- och vårdlidande vilket kräver ett holistiskt perspektiv från sjuksköterskan. Sjuksköterskan kan stödja personerna i att upptäcka och att använda copingstrategier för att hantera smärta. Litteraturöversikten kan ses som en resurs för sjuksköterskor vid stödjande insatser till personer med långvarig smärta.

Många människor drabbas varje år av en obotlig sjukdom och kan komma till ett stadium där de vårdas i livet slutskede. Den förändrade tillvaron som människor erfar som sjukdomen orsakar kan medföra en sårbarhet och ett beroende av sin omgivning. Detta kan leda till ett sjukdoms- eller vårdlidande. Syfte var att undersöka hur patienten upplever lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskan kan lindra patientens lidande. Metod som valdes var en litteraturöversikt, där tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel granskades och analyserades. Analysmetod utgick ifrån Fribergs modell (2012). Fyra teman skapades utifrån den analyserade datan: upplevelser av lidande, rätten att bestämma över sitt eget liv, vikten av en vårdande relation och existentiella frågor och behov av stöd. Resultatet visar hur patienterna upplevde sitt lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskorna kunde påverka patienternas välbefinnande och lindra lidandet. Detta genom sjuksköterskornas förhållningsätt, stöd och genom ömsesidig kommunikation utifrån den vårdande relationen.

Idag lider cirka 70 procent av populationen inom äldrevården av obstipation. Leva med obstipation är relaterat till obehag, en sänkt livskvalitet och kan dessutom leda till obehagliga konsekvenser. Obstipation är ett medicinskt tillstånd som påverkar patienters liv och ytterligare kunskap är nödvändigt för att kunna vidta omvårdnadsåtgärder som underlättar för patienten. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att lindra och förebygga obstipation hos vuxna och äldre patienter. Studien grundades på 11 vetenskapliga artiklar och genomfördes som en litteraturstudie. Fyra teman framkom i resultatet; ”Rådgivning, motion, kost och vätska”, ”Omvårdnadsåtgärder i form av massage, akupressur och heta kompresser”, ”Information och dokumentation om toalettrutiner samt ”Laxantia en omvårdnadsåtgärd med för- och nackdelar”. Alternativa omvårdnadsåtgärder som massage, akupressur och heta kompresser visade på uppskattade och positiva förbättringar och ett individuellt träningsprogram med rätt kost- och vätskeintag, minskade patienternas obehag. Sjuksköterskor redogjorde för att regelbundna toalettvanor är viktiga omvårdnadsåtgärder vid obstipation. Ytterligare framkom att laxantia i samband med opioidbehandling minskade risken att utveckla obstipation. Elimination är en livsviktig fysiologisk funktion som måste fungera, därmed är detta ett omvårdnadsområde som kräver sjuksköterskans uppmärksamhet. Det krävs vidare forskning för att förebygga och lindra för patienter med obstipation. / About 70 percent of the elderly population is suffering from constipation. Living with constipation is related to discomfort, reduced quality of life and can lead to unpleasant consequences. Constipation is a medical condition that affects the lives of patients and additional knowledge is necessary for caring out nursing interventions that facilitate the patient. The aim of the study was to elucidate nursing interventions to alleviate and prevent constipation in adults and elderly patients. The study was based on 11 scientific articles and was conducted as a literature study. Four themes emerged in the results; "Consulting, exercise, diet and liquid", "Nursing intervention such as massage, acupressure and hot compresses", "Information and documentation of toilet routines” and “Laxative a nursing intervention with advantages and disadvantages”. It was found that with an individual exercise program with proper diet and liquid intake, decreased patient discomfort. Alternative nursing interventions such as massage, acupressure and hot compresses, showed positive improvements. Regular toilet habits are important nursing interventions to prevent constipation. Further results showed that laxatives in conjunction with opioid therapy reduced the risk of developing constipation. Elimination is a vital physiological function which is essential. Further research is needed to prevent and relieve patients with constipation.

Psykisk ohälsa blir allt vanligare i dagens samhälle, framför allt hos unga. I vissa fall kan sjukdomen leda till att personen blir en fara för sig själv eller för andra. Att vårda personen under lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) kan då bli nödvändigt. Att som människa vårdas ofrivilligt kan resultera i många olika känslor, positiva som negativa. Det kan medföra känslan av att inte bli respekterad samt upplevelsen av bristande kontroll. Med detta menas att de inte får chansen att delta i sin egen vård och att de inte får den information de önskar för att uppleva känslan av att känna sig trygg. Människor kan också uppleva positiva känslor såsom lindrat lidande och att känna sig respekterade. Betydelsen av relationen till vårdpersonalen har visat sig ha en stor inverkan på patienternas välmående. Upplevelsen av positiva känslor kan komma från att de känner sig sedda och lyssnade på av personalen, att dem visar hänsyn, ser patienterna som enskilda individer och bryr sig om deras mående. Utifrån detta har litteraturstudiens resultat mynnat ut i fem teman. Dessa är “upplevelsen av att tappa kontrollen”, “bristande information”, “att lindra lidande”, “känslan av att bli respekterad/inte respekterad” samt “betydelsen av relationen till vårdpersonalen”. Att vårdas under tvång kan medföra upplevelsen av att bli utlämnad samt inkräktande på integriteten. Därför är det viktigt att vården utförs inom strikta begränsningar. Att patienterna ska få en god vård och uppleva välbefinnande är vårdens centrala punkt och mål. Vetskap kring patientens upplevelser kan hjälpa personalen att utveckla sitt arbete och förstå vikten av att vara professionell gentemot patienterna i vårdrelationen. Att ta reda på patientens upplevelse av att tvångsvårdas är därför en viktig ståndpunkt i utvecklingen av vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Flera av de patienter vi har träffat som befunnit sig i livets slut har uttryckt olika sorters lidande. Patienterna har uttryckt en önskan om att skiljas från sitt lidande men även en önskan om att fortsätta leva med sina nära och kära. Syftet med denna uppsats är att belysa den medelålders patientens upplevelse av lidande vid livets slut samt hur sjuksköterskans vårdhandlingar kan lindra lidandet. Arbetet är baserat på kvalitativa primärartiklar. Litteraturen söktes i fulltextdatabaser, på webbsidor och på biblioteket på högskolan i Borås. Artiklarna analyserades sedan enligt Axelssons (2012, ss 212- 214) modell för litteraturstudie.Resultatet visade på att förlorad autonomi, en känsla av ensamhet samt rädsla inför det okända ökade patienternas lidande. Vårdhandlingar som kunde lindra patienternas lidande var bland annat att få massage, utöva yoga och att bli bekräftad som människa och känna hopp och tro som kan leda till ökat välbefinnande och en upplevelse av hälsa.I diskussionen diskuteras sjuksköterskans betydelse och viktiga roll i att kunna lindra en patients lidande, genom vårdande samtal, patientcentrerad vård men även genom ett gott bemötande och god omsorg vilket i sin tur leder till en ökad känsla av trygghet. Även sjuksköterskans förförståelse diskuteras. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Många barn som besöker sjukvården kan uppleva rädsla och smärta när de ska genomgå medicinska procedurer. Barn kan även känna sig maktlösa och utlämnade i sitt möte med sjukvården. Stora förändringar har skett i barnsjukvården de senaste åren då miljön har anpassats till barnens behov. Trots detta finns stora brister i sjukvården när det gäller kunskap, information och bemötande av barn vid medicinska procedurer. För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till barnet är det viktigt att vårda utifrån ett barnperspektiv där fokus bör vara att ge barn en trygg upplevelse. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa hur barns smärta och rädsla vid medicinska procedurer kan lindras med hjälp av komplementära metoder utifrån ett barn- och sjuksköterske perspektiv. Denna litteraturstudie bygger på en analys av elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. I resultatet framkom fyra teman: Distraherande strategier, en anpassad miljö, förberedande information och närvarande familjemedlemmar. Studiens resultat visar att barn använder sig av olika metoder för att bemästra sin smärta och oro. Barnen har även ett stort behov av kunskap och trygghet. Resultaten påvisar även att sjuksköterskan har en betydande roll i arbetet med att lindra barns rädsla och smärta. På många ställen i vården idag måste kunskapsnivån och miljön anpassas mer till barnens behov och utvecklingsnivå. Det framgår inte i litteraturen och klinisk praxis hur viktig relationen mellan sjuksköterskan och barnet är. Med en ökad kunskap och en större förståelse för barnets situation kan deras lidande minskas under medicinska procedurer. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Var fjärde patient som genomgår cytostatikabehandling (cellgiftsbehandling) upplever illamående och kräkningar av olika grad, i fortsättningen kallat N/V, Nausea and Vomiting. Många patienter upplever att N/V är det mest plågsamma och försvagande med cancersjukdomen under pågående behandling. Behandling av N/V ges i förebyggande syfte, men innebär inte ett garanterat skydd för alla patienter. Komplementära metoder används både för behandling och i förebyggande syfte av N/V. Rädsla för N/V innebär att många patienter väljer att avstå eller avbryter sin cytostatikabehandling i förtid. Syfte: Syftet var att beskriva hur komplementära metoder kan lindra cytostatikaframkallat N/V. Metod: Studien var en litteraturstudie där elva vetenskapliga artiklar sammanställdes och analyserades. Resultat: Efter sammanställningen av resultaten sorterades metoderna in i olika kategorier: Stimuli, Kost och Aktivitet. Diskussion: Det finns komplementära metoder som lindrar N/V vid cytostatikabehandling. En kombination av olika komplementära metoder kan förebygga, reducera och/eller lindra cytostatikaframkallat N/V. Däremot syntes inte alltid effekten förrän några dagar efter påbörjad cytostatikabehandling. Oro inför cytostatikabehandling är förknippat med graden och förekomst av N/V och utveckling av betingat N/V. Sjuksköterskans arbete utförs utifrån forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det är önskvärt med mer forskning kring komplementära metoder vid cytostatikaframkallat N/V, för att kunna erbjuda varje enskild patient den optimala behandlingen. / Every fourth patient experience nausea and vomiting (N/V) of varying degrees during chemotherapy treatment and a lot of patients feel it is the most painful and debilitating with cancer during treatment. Treatment of N/V is given as prevention and does not guarantee full protection for each patient. Complementary methods are used for both treatment and prevention of N/V. In fear of N/V, a lot of patients choose not to have chemotherapy or discontinue their chemotherapy treatment prematurely. Aim: The aim was to describe how complementary methods can relieve chemotherapy-induced N/V. Method: The study was a literature review and eleven scientific articles were analysed and compiled. Result: After compiling the results, the complementary methods could be divided into different categories; Stimuli, Diet and Activity. Discussion: There are complementary methods that relieve N/V during chemotherapy treatment. A combination of different complementary methods can prevent, reduce and/or relieve chemotherapy-induced N/V. However, the effect was not noticeable until a few days after initiation of chemotherapy. Anxiety before chemotherapy is associated with the degree and the presence of N/V and development of anticipatory N/V. Since nurses work must be performed after research-based- and experienced knowledge more research is needed to give strength to the complementary methods.