I Sverige lever cirka 160 000 personer med en kognitiv sjukdom. Flertalet av dessa personer löper risk att utveckla en försämrad förmåga att själv kunna förmedla eventuell smärtupplevelse, vilket leder till ett ökat lidande och försämrad livskvalitet. För att vårdpersonal ska kunna utföra en personcentrerad och säker vård för personer med kognitiv sjukdom och lindra lidande behövs vissa förutsättningar. Syfte med litteraturöversikten var att synliggöra vilka förutsättningar som behövs för att vårdpersonal ska kunna identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. Som metod för det självständiga arbetet valdes en allmän litteraturöversikt. I denna har befintlig forskning sammanställts för att besvara litteraturöversikten syfte. Sökning av artiklar har genomförts i databaserna Cinahl och Pubmed vilket resulterade i att 16 artiklar kvalitetsgranskades av författarna och inkluderades i litteraturöversikten. I litteraturöversiktens resultat framkom att det behövs ett flertal förutsättningar för att vårdpersonal ska kunna identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. Det behövs en adekvat personalbemanning, rutiner och riktlinjer att följa, att vård och omsorgsarbetet utgår från multiprofessionella team samt att vårdpersonal har möjlighet till kompetensutveckling inom området. Dessa förutsättningar är grunden för att vårdpersonal ska kunna arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt och ha möjlighet att skapa en god relation med personen, vilket främjar möjligheten att identifiera och lindra smärta. Slutsatsen var att en personcentrerad vård är en förutsättning för att identifiera och lindra smärta hos personer med kognitiv sjukdom. För detta behövs ett flertal fungerande organisatoriska faktorer samt en ökad kunskap inom området. / In Sweden approximately 160.000 individuals live with a cognitive disorder. The majority of these individuals are at risk of impaired ability to convey eventual pain, which increases suffering and decreases quality of life. Certain conditions are necessary in order for healthcare professionals to care for patients living with a cognitive disorder that is based on patient- centered care and safe healthcare. The aim of this study was to explore the conditions required for healthcare professionals to be able to identify and alleviate suffering in people with cognitive disorder. A literature review was chosen as the method. Existing research has been compiled in order to answer the aim of the study. In order to find appropriate scientific articles, Cinahl and Pubmed were used as databases. This resulted in 16 scientific articles, quality reviewed by the authors and included in the literature review. The results showed that there are a number of conditions required in order to alleviate pain in individuals that live with a cognitive disorder. There is a need for adequate staffing, routines and guidelines to act in accordance with, a care that is based on multi-professional teams as well as an opportunity for health care staff to develop skills within their profession. These conditions constitute the bases that are necessary in order for health care staff to work based on a person-centered approach along with the opportunity to create a good relationship with the regarding person. This promotes the ability to identify and alleviate pain. The conclusion was that a person-centered care is a necessity in order to identify and alleviate pain in individuals that live with a cognitive disorder. That requires a number of functioning organizational factors as well as increased knowledge within this area.

Bakgrund: Preoperativ oro är vanligt förekommande för patienter som ska genomgå en operation. I Europa beräknas mellan 27% till 80% av patienterna som ska genomgå en operation lida av preoperativ oro. Den preoperativa oron kan orsaka fysiologiska reaktioner, vilket kan leda till postoperativa komplikationer samt lidande. Anestesisjuksköterskan är den som möter patienten i den preoperativa fasen och har därmed en betydande roll för att försöka stödja patienten att lindra sin preoperativa oro. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter upplever att preoperativ oro lindras. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten genomfördes genom systematiska litteratursökningar i databaserna Science Direct och Cinahl. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en integrativ analys enligt Whittemore och Knafl, (2005). 12 vetenskapliga artiklar inkluderades till studien.   Resultat: Patienterna upplevde tre framträdande faktorer som kunde lindra deras preoperativa oro. Dessa tre faktorer var behov av information, behov av kommunikation samt behov av en relation. Patienterna upplevde det som betydande när anestesisjuksköterskan tog sig tid till att ge individuell och kontinuerlig information genom samtal där en relation byggd på tillit skapades och där  patienterna sågs som personer med unika behov. Det var betydande att både verbal och icke verbal kommunikation användes för att lindra preoperativ oro. Slutsats: Genom skapande av en relation där patienten sågs som unik med egna behov samt där en kommunikation fördes och information utbyttes så lindrade detta patientens preoperativa oro. Detta förutsätter att anestesisjuksköterskan var närvarande för patienten. / Background: Preoperative anxiety is common among patients that is about to undergo a surgery. In Europe it is estimated that between 27% to 80% of the patients that is about to undergo a surgery experience preoperative anxiety. (The preoperative anxiety can cause physiological reactions, which can cause postoperative complications and suffering. It is the nurse anesthetist who meets the patient in the preoperative phase and due to this has an important role to try to help the patient to reduce their preoperative anxiety. Aim: The aim is to describe how patients experience how preoperative anxiety is reduced.  Method: A structured literature review was performed by systematic literature searches in the databases Science Direct and Cinahl. The gathered material was analyzed according to an integrative analysis according to Whittemore and Knafl, (2005). 12 scientific articles were included in the study.  Result: The patients experienced three prominent factors that could reduce their preoperative anxiety. These three factors were the need of information, the need of communication and establishing of a relationship. Patients experienced it as important when the nurse anesthetist took time to give individual and continuous information by conversations where a relationship built on trust is created and where the patients was seen as a person with unique needs. It was important that both verbal and non-verbal communication was used to reduce preoperative anxiety.  Conclusion: When creating a relationship where the patient is seen as unique with their own needs where communication is preformed and information exchanged, preoperative anxiety was reduced for the patient. This requires that the nurse anesthetist is present for the patient.