No description available.

There has been a downward trend in reading ability and motivation to read among Swedishadolescents in recent decades. This study aims to investigate, through qualitative semi-structuredresearch interviews, what the opinions are of several Swedish teachers at the upper secondarylevel regarding reading fiction and what methods they use to motivate their students to readfiction. The study will also touch on how teachers feel concerning conversations about literaturein their classrooms and whether teachers notice any difference in motivation to read in studentslinked to gender.Based on theories from leading researchers in the field of reading motivation, tenrecommendations that increase reading motivation have been developed and this study aims todiscuss the extent to which the interviewed teachers work based on these recommendations.The study concludes that according to the conditions Swedish upper secondary level teachershave, they work to a substantial extent according to the recommendations developed in thisstudy / Det har funnits en nedåtgående trend i läsförmåga och motivation att läsa bland svenskaungdomar under de senaste decennierna. Denna studie syftar till att genom kvalitativasemistrukturerade forskningsintervjuer undersöka hur fyra svensklärare på högstadiet resonerarkring läsning av skönlitteratur och hur de arbetar med att motivera sina elever att läsa.Studien kommer också att beröra hur lärare resonerar kring samtal om litteratur i sina klassrumoch om lärare märker någon skillnad gällande läsmotivation hos elever kopplat till kön.Utifrån teorier från ledande forskare inom området läsmotivation har tio rekommendationer somökar läsmotivationen tagits fram och denna studie syftar till att diskutera i vilken utsträckning deintervjuade lärarna arbetar utifrån dessa rekommendationer.Studien drar slutsatsen att enligt de förutsättningar svenska högstadielärare har så arbetar de istor utsträckning enligt de rekommendationer som tagits fram i denna studie.

The aim of the study is to investigate how theories of close reading and literature conversations can be used in the practice of teaching. As a way to achieve insight into this, I have applied the method of action research to study different strategies for reading comprehension. Action research is a suitable method to acquire knowledge about one’s own work for purposes of development. The result indicates that a classroom where more than one voice can be heard and where different forms of conversation can be represented can further the pupils’ experience of and engagement in the teaching. The pupils’ evaluations allow me to draw the conclusion that the methods by which I worked – close reading, whole-class discussions and group discussions, and individual writing – appear to have had a positive effect on the development of the pupils’ reading comprehension.

The purpose of this study is to examine teachers' thoughts about literature conversations. The study amied to find out what theachers think a succsessful literature conversation look like, what opportunities and challenges the method has and what significance the literature conversation has for students' development of reading comprehension. To collect data for the study, semi-structured interviews were conducted with ten certified and active teachers who teaches in grades 4-6. The study is based on Lev Vygotsky's theories of learning, which means that people learn in interaction with others. The results of the study show that teachers believe that the literature converastion is the method that benefits students the most when it comes to developing reading comprehension. The teachers believe that in a successful literature conversation the students learn from each other. This should be done in small groups as the students get a greater opportunity to exspress their thoughts and opinions about the text. The literature conversation is important for students' development of reading comprehension. In conversations, the studnets can help each other to get further in their cognitive thinking. This can be linked to the zone of proximal development, which is a concept in the sociolultural theory of learning and means that children learn in interaction whit others. / Syftet med denna undersökning är att se vilken uppfattning verksamma lärare har om litteratursamtal. Undersökningen syftar till att ur, ett lärarperspektiv, ta reda på hur lärare anser ett lyckat litteratursamtal ser ut, vilka möjligheter och utmaningar metoden har samt vilken betydelse litteratursamtalet har för elevers utveckling av läsförståelse. Till undersökningens datainsamling genomfördes semistrukturerade intervjuer med tio legitimerade och verksamma lärare i årskurs 4–6. Undersökningen utgår ifrån Lev Vygotskijs teorier om lärande vilket innebär att människor lär i samspel med andra. Undersökningens resultat visar att lärare anser att litteratursamtalet är den metod som gynnar eleverna mest när det kommer till utveckling av läsförståelse. I ett lyckat litteratursamtal får eleverna möjlighet till att lära av varandra. Detta bör ske i grupp då eleverna får en större möjlighet till att utrycka sina tankar och åsikter kring texten de har läst. Littertursamtalet har en stor betydelse för elevers utveckling av läsförståelse. I samtalet kan eleverna hjälpa varandra att nå längre i deras kognitiva tänkande. Detta kan kopplas till den närmaste proximala utvecklingszonen som är ett begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att barn lär i samspel med andra.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar elevers läsmotivation och läsförståelse. I denna studie analyseras resultatet utifrån de tre didaktiska frågorna: vad, hur och varför. Studiens data består av semistrukturerade intervjuer med fyra klasslärare och två speciallärare på två olika skolor. Den tidigare forskningen visar att samtal om olika typer av texter bidrar till läsmotivation och ökad läsförståelse hos eleverna. Den insamlade datan transkriberades och analyserades utifrån våra forskningsfrågor i kombination med de tre didaktiska frågorna. Både tidigare forskning och resultatet av intervjuerna visar en positiv inställning till litteratursamtal och dess betydelse för utvecklingen hos eleverna. Samtliga intervjuade lärare är eniga om att litteratursamtal ökar elevers läsförståelse och läsmotivation. Slutligen diskuteras resultatet i sin helhet följt av tre faktorer som framkom i resultatet och som är intressanta för vår studie: bibliotekariens roll i undervisningen, undervisning i åldersintegrerade grupper samt om yrkeserfarenhet har en betydelse för genomförandet av litteratursamtal.