The increase of firearm-related violence has plagued Sweden, and specifically Malmö, for thirty years. This Systematic Literature Review gathered ten articles from different fields in order to discern the causes behind such an increase, the mechanisms of gun violence in a Swedish settings and the implications for Malmö on a criminological level. Results showed that a combination of factors such as the illegal importation of illicit firearms and the expansion of organized criminal groups in vulnerable territories were responsible for a shift of pattern in homicide. This change is preventing the police from properly solving homicide cases and the criminal justice system from prosecuting them. All in all, firearm violence is strongly related to gang activities in the three largest Swedish cities and the reason why Malmö is the most affected may be explained by the large number of clustered near-repeat shootings spread over three neighborhoods considered vulnerable. Actions have been taken though still require some analysis.

Bakgrund: Varje år drabbas 18 000 personer av höftfraktur, den vanligaste orsaken är fall. Behandlingen av höftfraktur har utvecklats från att patienter ligger i sträck under flera veckor till operation med mobilisering direkt efter. Ålderdom leder till att kroppen blir mer sårbar och att patienten har svårare att hantera återhämtningen både fysiskt och psykiskt efter en höftfraktur. Syfte: Att beskriva den äldre patientens upplevelse av återhämtningen från en höftfraktur efter utskrivning från sjukhuset. Metod: En litteraturöversikt innehållande 15 vetenskapliga artiklar, artiklarna söktes i databaserna PubMed och CINAHL. De inkluderade artiklarna är av kvalitativ och mixed-metod ansats. I analysen sammanställdes artiklarnas resultat, sammanställningen presenteras i litteraturöversiktens resultat under tre huvudkategorier. Resultat: Resultatet visar att patienterna upplever ensamhet och isolering då de upplever sig fångade i sitt eget hem, de har svårt att komma ut och röra på sig på grund av begränsad rörlighet och smärta. Patienterna upplevde att deras egen attityd och inställning återspeglades i återhämtningen. Stunder när patienterna upplevde livet som innan höftfrakturen gav styrka och motivation. Slutsats: Resultatet visar att de flesta äldre upplever återhämtningen på liknande sätt, begränsad rörlighet leder till ensamhet och isolering och behov av hjälp från andra upplevs som frustrerande av vissa och motiverande av andra. De äldre som haft tillgång till information kring operation och återhämtning samt möjlighet att utnyttja fysioterapeut har upplevt återhämtningen som lättare än de som upplever en brist på information. / Background: Each year 18 000 people suffer from hip fracture, the most common cause is fall. The treatment of hip fracture has evolved from patients were on stretch for several weeks to surgery with mobilization immediately after. Aging causes the body to become more vulnerable and the patient has a harder time to handle the recovery both physically and mentally following a hip fracture. Aim: To describe the older patient's experience of the recovery from a hip fracture after discharge from the hospital. Method: A literature review containing 15 scientific articles, the articles were searched in the PubMed and CINAHL databases. The included articles are of qualitative and mixed method. In the analysis, the results of the articles were compiled, the compilation is presented in the results of the literature review under three main categories. Result: The results show that patients experience loneliness and isolation when they feel trapped in their own home, they have difficulty getting out and moving due to limited mobility and pain. The patients felt that their own attitude and mindset were reflected in the recovery. Moments when patients experienced life as before the hip fracture provided strength and motivation. Conclusion: The results shows that most elderly people experience recovery in similar ways, limited mobility leads to loneliness and isolation and the need for help from others is perceived as frustrating by some and motivating others. The elderly who have had access to information around surgery and recovery as well as the ability to exploit physiotherapist have experienced the recovery as easier than those who experience a lack of information.

Bakgrund: Till en akutmottagning kommer patienter med olika sjukdomstillstånd där det ställer höga krav på att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning och omhändertagande och samtidigt levererar en god omvårdnad. Dessa korta och intensiva möten kan innebära att sjuksköterskan tvingas prioritera de medicinska behoven. Uppdraget att kunna ge en kvalitativ akutsjukvård och samtidigt tillgodose omvårdnadsbehovet är komplext. En ökad förståelse för patienters erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning kan hjälpa sjuksköterskan att ge en god omvårdnad. Syfte: Att beskriva patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. Metod: Studien har genomförts som en litteraturöversikt där 15 vetenskapliga artiklar har använts i resultatet. Resultat: Flera faktorer framkom i denna litteraturöversikt som har betydelse för patientens erfarenheter av omvårdnad på en akutmottagning. En huvudkategori som sammanfattade resultatet identifierades: Mötet med sjuksköterskan. I denna huvudkategori identifierades sex kategorier: Låg delaktighet och maktlöshet, Sjuksköterskans attityder och bemötande, Samverkan inom vårdteamet, Patientens individuella behov, Interaktionen mellan patient och sjuksköterska och Sjuksköterskans kroppsspråk. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat visade att patienten upplevde en maktlöshet och låg delaktighet på akutmottagningen. När sjuksköterskan såg till patientens unika behov, gav utrymme för delaktighet och kontinuerlig information kring patientens hälsosituation och behandling skapades en positiv upplevelse. Implementering av personcentrerad vård kan vara ett viktigt redskap för att kunna förbättra omvårdnaden på en akutmottagning. / Background: At emergency departments patients with different conditions of illness requires that the nurse will make a correct assessment and care, and at the same time deliver a good nursing care. These short and intensive meetings can mean that the nurse is forced to prioritize the medical needs. The mission to provide quality emergency care while meeting the need for nursing care is complex. An increased understanding of the patient experience of nursing at an emergency department can help the nurse provide good nursing care. Aim: To describe the patients experience of nursing at an emergency department. Methods: The study has been conducted as a literature review were 15 scientific articles have been used in the results. Results: Several factors emerged in this literature review that have significance for the patient´s experience of nursing at the emergency department. One main category emerged: Meeting with the nurse and six categories were identified: Low participation and powerlessness, The nurse's attitudes, Collaboration within the healthcare team, The patient's individual needs, The interaction between the patient and the nurse and the nurse's body language. Conclusion: The results of the literature review showed that the patient experienced a powerlessness and low participation in the emergency department. When the nurse identified the patient's unique needs, opened up for participation and continuous information about the patient's health situation and treatment created a positive experience. Implementation of person-centered care may be an important tool for improving nursing care at the emergency department.

Bakgrund: De flesta som befinner sig i livets slutskede upplever ett hot mot sin egen existens och i samband med det uppkommer existentiella funderingar. Den palliativa vården syftar till att lindra lidandet i samband med de existentiella tankarna. Vårdpersonal finner existentiella samtal som svåra och vill lära sig mer för att kunna vara ett bättre stöd till patienterna. Därför vill vi belysa patienternas existentiella erfarenheter för att öka kunskapen och förståelsen för sjuksköterskor inom den palliativa vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva existentiella erfarenheter hos patienter med cancer, i ett palliativt skede. Metod: Designen är en litteraturöversikt som inkluderar 17 artiklar med kvalitativ, kvantitativ och mixade metoder. Datainsamlingen har skett genom sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Resultatet redovisas i två huvudkategorier: Den existentiella överlevnaden - copingstrategier och Patientens upplevelser av vården. Med tre subkategorier vardera; Relationer och Gemenskap, Tillvaron, Döden och livet efter, Stödet, Försummelse och Förbättring. Resultaten visar olika copingstrategier som patienterna använde sig av för att hantera sin cancersjukdom. Gemensamt för de flesta var att relationerna var meningen med livet, upprätthålla sin normala vardag och leva i nuet. Hos patienterna sågs en existentiell kris initialt med diagnosbeskedet som senare gick över till att försöka fylla tiden som är kvar med något meningsfullt. En central komponent för dessa patienter är hälso- och sjukvården, kontinuitet och personcentrerad vård belyser patienterna som de mest värdefulla. Slutsats: Patienter använder sig av olika copingstrategier för att klara av de existentiella känslorna som uppstår i samband med livets slut skede. Copingstrategierna varierade beroende på patienternas individuella erfarenheter. Mer stöd för dessa patienter är aktuellt och vårdpersonal behöver mer kunskap för att kunna fungera som ett bättre stöd. / Background: Most patients who are in the final stages of life experience a threat towards their own existence and in connection with existential thoughts arise. The palliative care aims to alleviate the suffering associated with the existential thought. Caregivers find existential conversations as difficult and want to learn more in order to be a better support to patients. Therefore, we want to highlight patients existential experience to increase the knowledge and understanding of nurses in palliative care. Aim: Aim of this literature study is to describe existential experiences in patients with cancer, at a palliative stage. Method: The design is a literature review that includes 17 articles, using qualitative, quantitative and mixed methods. The data collection was done through searches in the databases CINAHL, PubMed and PsycINFO. Results: The result is presented in two main categories. The existential survival - Coping strategies and Patients experience of health services. With three subcategories each. Relationships and Community, Existence, Death and Life After. Support, Neglect and Improvement. The results show different coping strategies that patients use to manage their incurable progressive disease. Common among the patients was that close relationships was the meaning of life. Maintaining everyday life and living in the present was also considered important. For the patients, an existential crisis was initially seen in conjunction with the information about the diagnosis, which later went on to try to fill the time left with something meaningful. A central and important component for these patients is health care, continuity and person-centered care, which the patients emphasize as the most valuable. Conclusion: Patients use different coping strategies to cope with the existential feelings that arise in connection with the end of life. The strategies varied depending on the patients' individual experiences. More support for these patients is needed and healthcare professionals need knowledge to function as a better support.

Bakgrund: Personal inom hälso- och sjukvården löper en större risk att utsättas för hot och våld på grund av direktkontakt med människor. Den senaste tiden inom den svenska hälsooch sjukvården har det skett en ökning av hot och våld. En majoritet av sjuksköterskor har varit utsatta för hot och våld. Sjuksköterskan har sin etiska värdegrund och kod att följa samt svenska lagar. Sjuksköterskan är beroende av en god relation till patienten. Denna litteraturöversikt skapades för att uppmärksamma hur hot och våld påverkar omvårdnaden inom slutenvården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av hur hot och våld påverkar omvårdnaden av patienter inom slutenvården. Metod: Litteraturöversikt som inkluderar 15 artiklar. Resultat: Sjuksköterskan blir påverkad på olika sätt i patientens omvårdnad vilket kan leda till försämrad omvårdnad. Resultatet visar att känslor i mötet med patienten kan påverka kvalitén på omvårdnaden, samt att hot och våld kan leda till bristfällig kommunikation. Hot och våld kan skapa ovilja till att vårda och utmaningar i arbetsfördelningen. Hotet mot den individuella säkerheten kan påverka omvårdnadsarbetet. Brister i organisationen kan påverka omvårdnaden. Nedsatt arbetsglädje kan försämra omvården samt att toleransen mot hot och våld kan vara olika beroende på patientens bakomliggande diagnos. Konklusion: Hot och våld inom slutenvården kan vara vardag för sjuksköterskor runt om i världen. Sjuksköterskor kan erfara likartade situationer där hot och våld orsakar dålig arbetsmiljö som kan leda till att förutsättningarna för att ge en god omvårdnad försämras. Det behövs mer forskning kring prevention av hot och våld samt hur dessa implementeras för hot och våld / Background: Health Care Professionals is in risk of workplace violence because of the direct contact with humans. There has been an increase in workplace violence in Swedish hospitals. A majority of nurses have been exposed to workplace violence. The nurse has ethical values, codes and laws to follow. Nurses are dependent on good human-human relationships. This literature review was created to pay attention to how threats and violence affect nursing care in hospitals. Aim: Describe nurses experience of how threats and violence influence nursing care in hospitals. Method: Literature review that includes 15 articles. Result: The nurse is affected in various ways in the patient's care which often leads to impaired nursing. The results show that emotions in the encounter with the patient can affect the quality of nursing, and that threats and violence can lead to inadequate communication. The nurse may not want to care for the patient which is time consuming and difficult. The threat to individual security can affect nursing work. Deficiencies in the organization can affect nursing, and the result showed that reduced job satisfaction can affect nursing but that the tolerance may be different depending on the patient's diagnosis. Conclusion: Threats and violence in hospital care can be everyday work for nurses around the world. Nurses may experience similar situations where threats and violence can cause poor working environment, which can lead to a deterioration in the conditions for providing good nursing care. More research is needed on prevention for threats and violence and how these are implemented for threats and violence.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem runt om i hela världen. Runt 350 miljoner människor lider idag av depression och depression ligger på gränsen till att bli världens största folksjukdom. Depression är en komplex sjukdom och behandlas med beteendeterapi, elbehandling och läkemedel. Fysisk aktivitet rekommenderas som kompletterande behandling till depression och har i studier visat sig ha positiva effekter på depression och visat minskade depressiva symtom. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som behandlingsmetod vid depression. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt och baserades på 15 stycken vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO och var publicerade mellan 2010-2019. Resultat: Patienternas erfarenheter av fysisk aktivitet visade förbättrat psykiskt mående, ökat självförtroende/självkänsla och mer energi. Motiverande faktorer till att utföra fysisk aktivitet var bland annat stöd från anhöriga och yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Barriärer till att utföra fysisk aktivitet var trötthet, motivationsbrist, låg sinnesstämning och dåligt självförtroende/självkänsla. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att erfarenheter av fysisk aktivitet är övervägande positiv bland personer med depression, med minskade depressiva symtom, ökat välmående och upplevelse av hälsa. Fysisk aktivitet skulle kunna tillämpas som en användbar och lämplig omvårdnadsåtgärd och behandlingsmetod inom vården för personer med depression, där sjuksköterskan har en viktig roll genom att stötta och motivera patienten / Background: Mental illness is a fast-growing health issue all over the world. Around 350 million people suffers from depression and depression is on the boarder of becoming one of the biggest health care issues in the world. Depression is a complex disease and is treated with behavioral therapy, electroconvulsive therapy and anti-depressive medications. Physical activity is also recommended as an additional treatment for depression and has in studies shown to have positive effects on depression and the reducing of depressive symptoms. Aim: The aim of the study is to describe patients experiences of physical activity as a treatment for depression. Method: The thesis was conducted as a literature review based on 15 scientific articles. The articles were collected from databases Cinahl, PubMed and PsycINFO and were publicized between 2010-2019. Result: The patients experiences of physical activity showed improved mental health, increased self-confidence and self-esteem and a feeling of more energy. Motivating factors to perform physical activity were, among other things, support from relatives and occupational groups in the health care sector. Barriers to perform physical activity were fatigue, lack of motivation, low mood and poor self confidence and self-esteem. Conclusion: The results of the literature study showed that experiences of physical activity were predominantly positive among people with depression, with reduced depressive symptoms, increased well-being and health. Physical activity could be applied as a useful and appropriate nursing intervention and treatment method in the care of people with depression where the nurse has an important role in supporting and motivating the patient.

Bakgrund: Palliativ vård är ett förhållningssätt för att främja livskvalitén hos patienter och närstående vid obotlig sjukdom för att de ska få ett värdigt slut. Sjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose patientens alla behov så som det fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Att vårda patienter som erhåller palliativ vård i hemmet kan vara en utmaning för sjuksköterskan och en viss kompetens kan behövas. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser kring palliativ vård i hemmet. Metod: Litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar. Artiklarna inhämtades vid databaserna Cinahl, PubMed, PsycINFO och var publicerade mellan åren 2009-2019. Datainsamlingen analyserades systematiskt innan de bearbetades in i resultatet. Resultat: Fyra kategorier identifierades av vad sjuksköterskor upplevde kring att ge palliativ vård i hemmet. Dessa var; Samarbete och kommunikation, Kompetens och kunskap och Relation till patient och närstående samt Känslomässiga upplevelser. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde pendlande känslor när de arbetade med palliativ vård i hemmet och stöd från kollegor ansågs därför vara en viktig del i arbetet. Stöd och kunskapsutveckling ansågs dock vara otillräcklig för sjuksköterskor och önskan av mer stöd samt utbildning var märkbart. Trots detta så bidrog den palliativa vården med en personlig utveckling hos sjuksköterskan. En god relation med patienter och närstående skapade även en tillfredställning för sjuksköterskan. / Background: Palliative care is a way of promoting the quality of life of patients and their loved ones in incurable illness so they can have a worthy ending. Nurses have a responsibility to meet every need that the patients have, such as the physical, mental, social and existential needs. Caring for the patients who are receiving palliative care at home can be a challenge for the nurses and some experience may be needed. Aim: To describe nurses experiences about palliative care at home. Methods: The literature review is based on 15 articles. The articles were found in the following databases; Cinahl, Pubmed and PsycINFO. They were published between the years 2009-2019. The data was systematically analyzed before it was processed into the result. Results: Four categories were identified by the nurses who were providing palliative care at home. These were; Collaboration and communication, Emotional experiences, The relationship with their patients and their loved ones as well as Skills and knowledge. Conclusions: Nurses experienced different feelings when they worked with palliative homecare, support from colleagues was therefore an important part of the work. However, the support and knowledge development were considered insufficient by the nurses and a wish for more support and education was noticeable. Despite this the palliative care contributed to a personal development for the nurse. A good relationship with patients and their loved ones also created a feeling of satisfaction for the nurse.

Bakgrund: Efter avslutad sjuksköterskeutbildning kan en legitimation ansökas om från socialstyrelsen som garanterar tillräcklig kompetens och färdigheter för yrket. Sjuksköterskeutbildningen är i konstant behov av korrigering till följd av sjukvårdens kontinuerliga kunskapsutveckling samt stora krav på kvalité och effektivitet som samhället ställer. Gapet mellan verksamhetens krav och den förberedande kunskapen från utbildningen medför en stor omställning vid övergången. Syfte: Syftet är att beskriva hur nyutexaminerade sjuksköterskor upplever övergången från utbildning till yrkesverksam. Metod: Studien gjordes som en litteraturöversikt innehållande 18 artiklar med kvalitativa och kvantitativa data samt mixad metod. Artikelsökningar genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I resultatet framkom flertalet olika faktorer som påverkade nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser under övergångsperioden. Tre huvudtema uppdagades: utbildning, övergång och arbetsmiljö med respektive underteman. Huvudresultatet visade att gapet mellan utbildning och praxis, brist på handledarskap samt dålig arbetsmiljö var tre av de mest framträdande tillkortakommanden som bidrog till upplevelsen av övergångschock. Konklusion: Övergångsperioden är en komplex process med flertalet bakomliggande påverkbara faktorer. Det krävs en djupare förståelse från utbildningsansvariga, yrkesverksamheten och andra nyckelaktörer för att kunna skapa förutsättningar för en lyckad och tillfredsställande övergång till yrkesrollen för nyutexaminerade sjuksköterskor. / Background: Upon completion of nursing education, a certificate can be applied for from the National Board of Health and Welfare, which guarantees adequate competence and skills for the profession. Nursing education is in constant need of correction as a result of the continuous development of health care and the high demands on quality and efficiency that society places. The gap between the operational requirements and the preparatory knowledge from the education entails a major change in the transition. Aim: The purpose was to describe how newly graduated nurses experience the transition from education to vocational practice. Method: The study was conducted as a literature review containing 18 articles with qualitative and quantitative data and mixed method. Article searches were performed in the databases CINAHL and PubMed. Results: In the result, a number of different factors emerged that affected newly graduated nurses' experiences during the transition period. Three main themes were discovered: education, transition and working environment with respective sub-themes. The main result showed that the gap between education and practice, lack of preceptorship and poor working environment were three of the most prominent shortcomings that contributed to the experience of transition shock. Conclusion: The transition period is a complex process with a number of underlying influences. A deeper understanding is required of education officers, the profession and other key players in order to create the conditions for a successful and satisfactory transition to the professional role of newly graduated nurses.

abstract: Making significant progress on the U.N. Sustainable Development Goals (SDGs) needs change agents equipped with key competencies in sustainability. While thousands of sustainability programs have emerged at various educational levels over the past decade, there is, as of yet, no reliable way to assess if these programs successfully convey key competencies in sustainability. This dissertation contributes to addressing this gap in three ways. First, it reviews the body of work on key competencies in sustainability. Based on broad agreement around five key competencies as well as an emerging set of three, an extended framework is outlined that can be used as unified set of learning objectives across sustainability programs. The next chapter reviews the scholarly work on assessing sustainability competencies. Based on this review, a typology of assessment tools is proposed offering guidance to both educators and researchers. Finally, drawing on experience of the four-year “Educating Future Change Agents” project, the last chapter explores the results from a diverse set of competency assessments in numerous courses. The study appraises assessment practices and results to demonstrate opportunities and challenges in the current state of assessing key competencies in sustainability. The results of this doctoral thesis are expected to make a practical and scholarly contribution to the teaching and learning in sustainability programs, in particular with regards to reliably assessing key competencies in sustainability. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Sustainability 2020

Interpersonellt våld är ett globalt samhällsproblem som kostar liv och hälsa världen över. Individer med intellektuell funktionsnedsättning är i högre grad utsatta för våld och övergrepp i jämförelse med den generella populationen. Sverige saknar, trots 2008 års ratificering av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, både kunskap, statistik och verktyg för att komma till rätta med våldet. Förevarande litteraturöversikt syftar till att med hjälp av aktuell svensk samt internationell forskning undersöka samt identifiera faktorer som verkar föranledande samt upprätthållande av våld mot personer med intellektuell funktionsnedsättning. Metoden för insamling av empiri grundade sig i en kvalitativ ansats där studier lästes in och analyserades enligt en tematisk analysmetod. Resultatet visade på en genomgående avhumanisering av personer med intellektuell funktionsnedsättning som går genom alla led i samhället. I kombination med de sårbarhetsfaktorer som kommer av funktionsnedsättningen föranleds och upprätthålls våldet. Slutsatsen landade i vikten av att socialarbetare och andra människobehandlande professioner har tillgång till verktyg där våld kan upptäckas hos personer som själv inte kan synliggöra sin utsatthet. / Interpersonal violence is a global societal problem that costs lives and health worldwide. Individuals with intellectual disabilities are more exposed to violence and abuse in comparison with the general population. Despite the 2008 ratification of the UN Convention on the Rights of Persons with Disabilities, Sweden lacks the knowledge, statistics and tools to deal with this type of violence. The present literature review aims to, with help of current Swedish and international research, investigate and identify factors that seem to cause and perpetuate violence against people with intellectual disabilities. The method for collecting empirical data was based on a qualitative approach where studies were read in and analysed according to a thematic analysis method. The results showed a consistent dehumanization of people with intellectual disabilities which pass through all stages of society. In combination with the vulnerability factors that result from the disability, the violence is caused and maintained. The conclusion landed in the importance of social workers and other human treatment professionals having access to tools where violence can be detected in people who themselves cannot make their vulnerability visible.