Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats. Resultatet visade att inom den palliativa vården förekommer det att patienter inte har vetskap om sin diagnos. Det gäller att veta vilken information patienten behöver för att uppleva kontroll över situationen. Dessutom visas att autonomin ligger till grund för patientens identitet och som ett skydd för att bevara den mänskliga värdigheten. Diskussionen visar på brister i kommunikationen och relationen mellan sjusköterskan och patienten där brister speglar sig i försämrad autonomi och värdighet. Slutsats Denna litteraturöversikt bidrar med en reflektion över sitt tankesätt och handlande inom omvårdanden, för att stärka patientens autonomi och värdighet i det dagliga vårdarbetet.

Bakgrund: Trots att flera professioner är skyldiga att anmäla vid misstanke om att ett barn far illa finns det ett stort mörkertal. Sjuksköterskor som arbetar med barn befinner sig i en idealisk situation för att se tecken och verka förebyggande eller stoppa en fortsatt misshandel. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av misstänkt barnmisshandel. Metod: Grunden för studien var en litteraturöversikt över kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades. Resultat: Fyra huvudkategorier uppenbarades; sjuksköterskans roll, anmälan, kunskap och stöd. Kunskap och år av erfarenhet inom yrket visade på fler anmälda fall av barnmisshandel. Samarbetet mellan professioner och myndigheter visade sig vara värdefullt för att öka tryggheten hos sjuksköterskorna i samband med anmälan av misstänkt barnmisshandel. Diskussion: Samverkan mellan professioner och utbildning inom barnmisshandel för sjuksköterskor är betydelsefull. På så sätt kan medvetenheten öka och sjuksköterskor kan känna sig tryggare vid anmälningsprocessen. Slutsats: Ett ökat samarbete mellan professionerna och fortsatt forskning kring sjuksköterskors upplevelser av misstänkt barnmisshandel efter erhållen vidareutbildning inom ämnet är önskvärt. På så sätt kan effekten av en sådan utbildning bland sjuksköterskor belysas och därmed stärka vikten av kunskap kring misstänkt barnmisshandel.

Bakgrund: Bakgrunden beskriver definitioner om döva människor och dess kultur. Döva patienter tenderar att bli särbehandlade jämfört med hörande människor. Syfte:Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa upplevelsen av kommunikationsprocessen mellan döva patienter och vårdpersonal. Metod: Arbetet presenteras i en litteraturöversikt. Resultat: Resultatet presenterar teman som belyser vårdpersonalens tidsbrist och närvaro. Även fördomar och attityder som förekommer hos personal och döva patienter samt ohållbara tillvägagångssätt. Subteman är kunskap och förståelse, känslor samt tolk. Diskussion: Diskussionsdelen innefattar viktiga delar utifrån resultatet som kräver vidare förklaring. Delar som diskuteras är tid, kultur och kommunikation via tolk. Leiningers modell och teori förklaras i relation till resultat. Metoddiskussionen visar fördelar, begräsningar och problemlösningar över denna litteraturöversikt. Slutsats: Vidare forskning med kvalitativ utgång krävs i syfte till att förbättra kommunikationsprocessen mellan vårdpersonal och döva patienter.

No description available.

Bakgrund: I Sverige föds cirka 800 barn med hjärtfel varje år. Framstegen inom barnkardiologi och kirurgi har resulterat i att fler uppnår vuxen ålder än tidigare. Detta medför en växande patientgrupp, så kallade grown- up congenital heart disease (GUCH) patienter. Att leva med hjärtfel kan påverka det dagliga livet, såväl fysiskt som psykiskt. Syfte: Studien syftade till att undersöka vuxna patienters upplevelser av att leva med GUCH. Metod: En integrativ litteraturöversikt användes genomgående i uppsatsen. Sökningarna utfördes i databaserna Cinahl, PsychINFO, PubMed och SveMed+. Resultat: Fyra teman identifierades. Huvudfynden visade att patienter kände sig begränsade i sitt dagliga liv i varierande utsträckning. Oro, ångest och depression var upplevelser som de ställdes inför. De uttryckte även en känsla av att vården förbisåg viktiga delar av deras upplevelse. Slutsats: GUCH-patienter är en växande grupp som behöver uppföljning och vård livet ut. Kunskap om att leva med GUCH behövs för att kunna bemöta och stärka deras hälsoprocess. Sjuksköterskan bör bekräfta och se hela patienten utifrån dennes livsvärld samt hjälpa patienterna att finna en balans mellan vila och rörelse. Vidare forskning behövs då det finns ett behov av fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av att leva med GUCH.

Introduktion: Under de senaste decennierna har olika omvårdnadsinsatser för individer med psykisk funktionsnedsättning växt sig allt större. En av dessa insatser är case management där den psykiskt funktionsnedsatta tillsammans med en case manager får hjälp att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Syfte: Är att beskriva nyttan av case management för personer med psykisk funktionsnedsättning. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie där flertalet artiklar granskats. Resultat: En huvudkategori med fokus på case management som omvårdnadsinsats för den psykiskt funktionsnedsatta uppkom med sju tillhörande underkategorier. Dessa underkategorier var; självständigt liv, minskade symtom, tillgänglighet, ökad livskvalitet, relationsarbete, kommunikation och stöd av personal. Case management som omvårdnadsinsats visade sig ha ett stort inflytande i livet för människor med psykisk funktionsnedsättning. Diskussion: Ju mer kvalitetstid den psykiskt funktionsnedsatta får från en engagerad case manager, desto bättre relation och därmed bättre resultat. Intensive case management och Assertive Community Treatment är de modeller som bäst hjälper den psykiskt funktionsnedsatta till bättre livskvalitet, minskade psykiatriska symtom, ökad social förmåga och ett mer självständigt liv. Dessa modeller leder också till färre återinläggningar på sjukhus vilket är mer kostnadseffektivt för samhället. Slutsats: En bra relation mellan den psykiskt funktionsnedsatta och case managern gör att den psykiskt funktionsnedsatta får en bättre livskvalitet, mindre psykiatriska symtom och färre återinläggningar på sjukhus. Case management är framtidens vård för psykiskt funktionsnedsatta.

Bakgrund: När livets slut närmar sig försämras ofta patienters kognitiva förmågor vilket medför att förmågan att uttrycka sin smärta verbalt minskar. Det är därför viktigt att sjuksköterskor kan identifiera patienters upplevelse av smärta för att kunna ge god omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskor identifierar, tolkar och lindrar smärta i palliativ vård av äldre patienter som inte kan uttrycka sig verbalt och inte kan använda sig av självskattningsinstrument. Metod: Tretton vetenskapliga artiklar med kvantitativ, kvalitativ eller mixad design kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt. Resultat: I resultatet framkom hur sjuksköterskor identifierade smärta och vilka faktorer de observerade. Att använda smärtskattningsskalor för att systematisera observationerna var till god hjälp. Diskussion: De faktorer som ansågs vara av störst värde för att identifiera smärta var ansiktsuttryck/ mimik, röstuttryck/ljud och förändrat kroppsspråk. Beteendeförändringar däremot upplevdes som svårtolkade. Palliativ vård av patienter med kognitiv svikt upplevdes som utmanande. Slutsats: Av värde för sjuksköterskor som möter denna patientgrupp var att veta vilka faktorer som var viktigast för att observera smärta. Att systematisera observationerna var till stor nytta. Att patienter med sannolikt smärtsamma diagnoser sattes in på en regelbunden smärtlindring var viktigt om de inte själva kunde uttrycka sin smärta.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancersjukdomen hos kvinnan. Störst risk att drabbas är framför allt medelålderskvinnor. År 2012 drabbades 8490 kvinnor av bröstcancer i Sverige och år 2011 genomgick totalt 3993 kvinnor mastektomi. Syftet: Var att undersöka kvinnors upplevelser av sin kroppsbild efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancerdiagnos. Metod: Litteraturöversikt som bygger på både kvalitativa samt kvantitativa artiklar, 14st. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl, Pubmed, PsycInfo samt genom manuell sökning. Resultat: Tre kategorier med tillhörande subkategorier identifierades. Kvinnors kroppsbild förändrades efter mastektomin, kvinnligheten påverkades, relationen till partnern förändrades samt att det uppgavs svårigheter att anpassa sig i sociala sammanhang. Diskussion och slutsats: Upplevelserna av mastekomin var högst personliga och kvinnorna handskades med sin förändrade kroppsbild på olika sätt. En kontaktsjuksköterska bör upprättas för att ge individuellt stöd och information till kvinnorna angående operationen och informationen bör ske såväl muntlig som skriftlig. Vidare forskning vore av intresse för att jämföra kroppsbilden pre- och postoperativt för att se eventuella skillnader.

No description available.

No description available.