Barn lär sig av varandra genom att interagera och kommunicera. Mening och förståelse skapas vid samtalande och lyssnande utifrån det som lästs eller skrivits. Litteratursamtal innebär samtal om skönlitterära texter, där eleverna genom arbetssättet får möjlighet att arbeta tillsammans och reflektera över det lästa. Syftet med litteraturstudien var att undersöka litteratursamtal genomförd i den svenska skolan genom att kartlägga dess konsekvenser. En del tidigare nationell forskning har visat avsaknad och begränsning av arbetssättet. Då internationell forskning visat att litteratursamtal har stor betydelse för elevernas förståelse av det lästa, ansåg vi det relevant att fördjupa oss mer i vad nationell forskning kommit fram till om ämnet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga artiklar analyserades. Utifrån studiernas resultat utformades fyra kategorier: ökad förståelse, stöd för språkutvecklingen, intresse och engagemang samt kritiska punkter. I resultatet framkom det att eleverna genom litteratursamtalen utvecklade sin förståelse på olika sätt. Vidare gav samtalen möjlighet till språkutveckling genom utveckling av begrepp, läsning samt verbal förmåga. Dessutom synliggjordes intresse och engagemang hos eleverna under samtalen. Samtidigt framfördes även ett par kritiska punkter som är viktiga att ha i åtanke vid arbete med litteratursamtal. Framtida forskning om litteratursamtal bör fokusera på hur olika arbetsupplägg påverkar utfallet. Dessutom finns det även behov av mer kvantitativ forskning inom området för att kunna fastställa mer säker kunskap.

No description available.

Diss. Växjö : Växjö universitet, 2007.

Föreliggande studie syftar till att undersöka hur litteratursamtal i grundskolans mellanår l kan se ut i klassrumspraktiken. Det övergripande syftet konkretiseras i de två forskningsfrågorna ”Vilka samtalsgenrer kan identifieras utifrån samtalsfrågornas karaktär?” och ”Vilka interaktionsmönster kan urskiljas i samtalen?”. Metoden för datainsamling är kvalitativ och utgörs av klassrumsobservationer. Det empiriska materialet analyseras därefter utifrån en teoretisk plattform som utgår från ett sociokulturellt perspektiv på lärande samt utifrån tidigare resultat inom det forskningsfält som berör dialogicitet, interaktionsmönster och samtalsfrågors olika karaktär. Studiens resultat visar att det både förekommer öppna, autentiska och slutna frågor i de flesta av litteratursamtalen och att samtalen inte alltid kan relateras till endast en samtalsgenre. Därtill visar dessa samtal på tendenser till både ett dialogiskt och monologiskt samtalsklimat. Studien belyser flera olika exempel på hur litteratursamtal kan se ut i praktiken, samt skillnader i upplägg och innehåll inom dessa. Gemensamt för de studerade samtalen är dock att de alla utgår från huvudfrågor som läraren formulerar.

I detta arbete undersöks vilka idéer gymnasielärare i svenska ger uttryck för vad gäller av skönlitteratur, samt hur detta kan förstås utifrån en läroplansteoretisk modell. Empirin består av intervjuer med fyra på gymnasienivå verksamma lärare med behörighet i svenska. Då syftet är att kartlägga idéer bakom konkreta val används ett analysverktyg baserat på idéanalys. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds läroplansteoretiska modeller, där läroplanskoder utgör ett centralt begrepp. Resultaten visar att ett stort antal idéer gör sig gällande och att valen som baseras på dessa idéer kan härledas till en eller flera läroplanskoder. Vidare har samtliga fem läroplanskoder som enligt Lundgren och Englund präglat efterkrigstidens svenska överlevt än idag, även om den moraliska läroplanskoden till viss del bygger på andra värden idag. Dessutom konstateras att den moraliska läroplanskoden, liksom den medborgerliga läroplanskoden, kan kopplas ihop med betydligt fler idéer än övriga, vilket dock inte nödvändigtvis ska tolkas som ett tecken på en förändrad maktbalans mellan läroplanskoderna. I slutet av uppsatsen diskuteras hur resultaten kan bidra till såväl tidigare forskning som diskussioner kring utformandet av läroplaner. I motsats till viss tidigare forskning konstateras att lärare gör val utifrån ett stort antal, ofta ömsesidigt motstridiga, idéer, vilket problematiserar ett eventuellt upprättande av en nationell litteraturkanon. Skillnad mellan färdiga lärares och lärarstudenters idéer om skönlitteratur och undervisning diskuteras också, liksom vikten av att fortsätta forska läroplansteoretiskt, bland annat med tanke på framtida utmaningar, såsom skillnad i undervisningsinnehåll, orsakad av social segregation.

I denna studie undersökte jag om och hur verksamma svensklärare arbetade kring ämnen som rör psykisk ohälsa genom skönlitteratur i svenskundervisningen. Studiens syfte var att utreda om det fanns någon märkbar skillnad i tjejer och killars val av skönlitteratur med ämnen som behandlar psykisk ohälsa eller gestaltar psykisk ohälsa i någon form. Resultatet delas in i två delar. Genom en kvalitativ metod har tre svensklärare intervjuats till arbetet. Resultatet grundar sig också i en enkätundersökning som har genomförts med 65 deltagande elever från tre olika yrkesprogram på en gymnasieskola i mellersta Sverige. I enkätundersökningen var syftet att undersöka om tjejer och killar läser skönlitteratur som rör psykisk ohälsa. Resultatet visade att alla tre svensklärare anser att det var viktigt att arbeta kring ämnen som rör psykisk ohälsa. Dock arbetade ingen av de tre lärarna med detta genom skönlitteraturen. Vi kan också se ett resultat i studien att tjejer läste fler böcker som berör psykisk ohälsa än killarna.

In the curriculum for Swedish in upper secondary school it is stated that the teaching should contain literature. However it is very much up to every teacher to decide which books the pupils should read and how the work should proceed. It can be hard to know how to carry out this task in a meaningful way and this thesis wish to evaluate a noted book-talking method in order to show how this work could be done. I my work I have taught an upper secondary class the method and then they have performed three book-talks in five groups of five to six pupils. Their book-talks were recorded and have then been analysed in order to see how the pupils use the method, what kind of progress they make and finally how they evaluate the method. The results show that some parts of the method is crucial for the outcome of the book-talks and also that some parts of the method is easier for the pupils to put into practice than others. Three lessons is too short time to be able to see any real progress but some of the groups get more comfortable with the method as the project proceeds. The pupils are very positive about using the method. They are also positive to book-talks on the whole.     Title: ”Tell me” – an evaluating study of Aidan Chamber’s book-talking method “Tell me”

This thesis is about choosing literary works (fiction) to read in upper secondary school and the factors influencing these choices. I have performed qualitative interviews in order to explore this from three different perspectives, namely the teachers, the students and the school librarians at two different schools. The reason behind why I chose to write this thesis is the decline in reading comprehension among Swedish students in recent years (PISA 2012). I wanted to further examine whether the books that the students have to read have any effect on their motivation to read. This study shows that when the students get to choose books themselves they maintain an intrinsic motivation and that when the teachers choose they are more prone to be driven by extrinsic motivation. However, the teachers participating in this study tend to use group sets of books which share the same theme for the students to choose from instead of letting them read their independent choices. I hope that the conclusions from this thesis can shed some light on how teachers should relate to the book choice and the importance of it.

<p>Under den verksamhetsförlagda utbildningen har vi anat en obalans i det internationella perspektiv som elever får i svenskämnets litteraturundervisning. Vi anser att om elever får läsa litteratur även från den icke västerländska kultursfären kan de få en ökad förståelse för människor med annan kulturell bakgrund. Genom att använda sig av ett balanserat mångkulturellt perspektiv i litteraturundervisningen ges elever en möjlighet att medvetandegöra den egna och andras identiteter, lära känna andras världar och på så vis komma bakom stereotypa bilder av människor. Att se om, och i så fall hur, globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället avspeglas i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har utgått från ett kvalitativt perspektiv i vår forskning. Vi har använt oss av såväl kvalitativ som kvantitativ metod när vi intervjuat lärare och genomfört enkätundersökning med elever på grundskolans senare år och gymnasieskolan. Av globaliseringen av världen och det mångkulturella samhället ser vi inte många spår av i svenskämnets litteraturundervisning. Orsakerna till detta är bl.a. lärarnas bristande utbildning inom mångkultur och icke västerländsk litteratur. Ytterligare orsaker kan vara kurs- och läroplanernas utformning. Vi anser att de inte är tillräcklig tydliga när det gäller att föra in ett balanserat mångkulturellt perspektiv. Men den största bristen tycks ligga på samhället som inte i tillräckligt hög grad prioriterar frågan.</p>

No description available.