Syfte med denna uppsats är att undersöka hur lärare arbetar med att introducera skönlitteratur vid klassgemensam läsning. Uppsatsen tar också upp vilka eventuella konsekvenser lärarnas val av introduktion kan få för elevernas läsutveckling. Undersökningen baseras delvis på teorier kring hur elevers möjlighet att påverka valet av skönlitteratur kan påverka deras inställning till vad de läser, men i första hand grundar sig uppsatsen på forskning kring kontexten vari skönlitteraturen placeras och hur den påverkar elevernas läsning. För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes kvalitativa intervjuer med fem lärare verksamma i grundskolans år 7–9. Intervjuerna visar att lärarna inte alltid är medvetna om hur de introducerar skönlitteratur, men att de förarbetar mer än de tror. Lärarna i intervjuerna har två olika sätt att närma sig skönlitteratur med sina elever, via genrestudier och via teman som anknyter till värdegrunds- och läroplansfrågor. Den forskning som finns på området visar sig vara delad i två inriktningar, där den ena anser att skönlitteratur ska läggas in i teman och den andra anser att elever bör få lära sig skönlitteraturens mönster för att komma djupare in i texten. De intervjuade lärarnas sätt att närma sig skönlitteraturen diskuteras utifrån dessa två läsdidaktiska inriktningar.

Eftersom man aldrig kan förutspå vilka frågor och funderingar en bok kan väcka hos en elevgrupp ska man aldrig använda sig av en bok för högläsning som man själv tidigare inte har läst. Jag har i mitt utvecklingsarbete läst in mig på barnlitteratur, gjort en sammanställning av dessa verk och utvecklat en litteraturbank för de tidiga skolåren med hjälp av Microsoft Visual studio 2010. Efter att jag har läst ett skönlitterärt verk har jag utformat en rad diskussionsfrågor som man kan föra löpande med högläsningen och en konkret uppgift att arbeta vidare med efter att man har läst boken. Sedan har verken med dess diskussionsfrågor och konkreta uppgift kopplats till Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, Lgr 11. Slutligen har jag gjort dessa verk sökbara efter givna kriterier, så att man snabbt och enkelt ska kunna hitta en lämplig bok att arbeta med i klassrummet.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr lärarnas val av skönlitteratur på gymnasiet samt hur ett införande av en litterär kanon skulle påverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen är att se hur gymnasielärare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterär kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lärare på en gymnasieskola i södra Sverige. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: Vad styr lärarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen på gymnasiet och hur motiverar lärarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende på program, lärare och elevunderlag, vilka är de i så fall och hur märks de? Hur anser svensklärarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle påverka deras och elevernas förutsättningar?</p><p>Resultatet visar att styrdokumenten inte är en av lärarnas huvudsakliga motiveringar. Det som istället angavs som motivering var externa faktorer såsom tillgång och ekonomi tillsammans med tidigare erfarenheter av olika verk. Det existerar en väsentlig skillnad beroende på program, lärare och elevunderlag i både inställning och utförande. Då skolan redan har en inofficiell kanon skulle ett införande av en nationell litterär kanon förmodligen bekräfta de redan valda verken och författarna, något som skapar blandade känslor hos respondenterna.</p>

Denna studie syftar till att studera vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse som finns av litteratur från efterkrigstiden och framåt i läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen 2. Undersökningen söker svar på följande frågeställningar: (1) vilka meningserbjudanden av fiktionsförståelse ges av de texter, bilder och övningsuppgifter som finns i de båda läroböckerna? och (2) hur samverkar texter, bilder och övningsuppgifter för att erbjuda fiktionsförståelse? Empiriska data till studien inhämtas genom att de aktuella kapitlen i läroböckerna detaljstuderas. Den huvudsakliga metoden för att bearbeta och analysera det empiriska materialet är funktionell analys. Analysen av den insamlade empirin från läroböckerna Svenska impulser 2 och Upplev litteraturen görs med utgångspunkt i receptionsteori och kognitionsteori. Det receptionsteoretiska ramverket som används i studien grundar sig på Judith A. Langers och Wolfgang Isers teorier om samspelet mellan läsare och text. En kognitionsvetenskaplig utgångspunkt i enlighet med Jana Holsanovas resonemang används för att studera förhållandet mellan text och bild i läroböcker. Resultatet av min studie visar att det främst är samverkan mellan texter och bilder som låter eleven bli medskapare av fiktionen. I läroböckerna är det främst korta textutdrag från skönlitterära verk och övningsuppgifter till textutdragen som för eleven bort från fiktionen. De olika inslagen i läroböckerna fyller olika funktioner, på så vis att vissa av dem bidrar till eleven att förs bort från de inre föreställningsvärldar som eleven bygger upp genom möten med fiktionen.

Syftet med denna studie är att undersöka fem högstadielärares förhållningssätt till lyrik i sin svenskundervisning. De frågor som ställts är hur lärarna resonerar kring lyrik i sin undervisning med avseende på vad de ser som viktigt, vilka möjligheter och svårigheter de ser och hur de ser på syftet med att använda lyrik i svenskämnet. Som bakgrund till undersökningen ges en översikt över lyrik i svenskämnet och relevant litteraturdidaktisk forskning. Fem svensklärare yrkesverksamma på högstadiet har intervjuats. Resultatet diskuteras utifrån fyra kategorier: Hur lärarna uppgav att de arbetar med lyrik; deras syn på lyrikens plats i ämnet; hur de ser på lyrik i relation till deras elever; vad deras personliga pedagogiska mål med att använda lyrik är. Resultatet visar att lärarnas personliga smak och personliga pedagogiska ställningstaganden är viktiga faktorer i deras val av att använda eller inte använda lyrik, och att de inte kände sig tvungna att använda annat än mycket lite lyrik i sin undervisning sett till styrdokumenten. Resultatet visar vidare att flera av de intervjuade lärarna ser stora pedagogiska fördelar med lyrik i svenskundervisningen. Bland annat diskuteras lyrik som medel för att kunna uttrycka och diskutera känslor, man ser också möjligheter att arbeta språkutvecklande genom lyrik, särskilt för elever som har svårt för olika sorters prosatexter.

Licentiatavhandling Växjö : Växjö universitet, 2008.

This study examines Swedish teachers' opinions on the division between high and low in literature and how Swedish teachers view the canon discussion in relation to the concepts of high and low. The empirical material has been collected through nine qualitative interviews where all the respondents were trained Swedish teachers active in upper secondary school. The method has had a phenomenographic approach as we intend to investigate the views of the phenomenon high and low. The result has been interpreted based on Pierre Bourdieu's theories of fields, habitus, and cultural capital. The results show that the majority of teachers make a division between high and low literature and that the criteria for high literary works are based on their aesthetics and institutional and sociological value. Teachers prefer to use low works to introduce reading and are positive about a canon discussion, but generally do not want to see an established canon in the Swedish education system.

Syftet med detta examensarbete är att ta del av hur gymnasielärare väljer vilken skönlitteratur som ska användas och hur lärarna planerar, utför och bearbetar sin undervisning av skönlitteratur på gymnasiet. Jag har valt att basera min studie på åtta kvalitativa forskningsintervjuer som jag sedan har relaterat till tidigare forskning som berör min studie. Resultatet för denna studie visar att lärarna alltid försöker utgå från elevernas behov och förmågor för att underlätta elevernas inlärning och läsförståelse. Vid val av litteratur säger vissa av lärarna att valet baseras på elevernas intresse eftersom lärarna anser att detta stärker elevernas motivation till att läsa. Andra lärare gör sina val utifrån deras eget intresse eller tidigare erfarenhet. Lärarna sa att de väljer att låta eleverna samtala kring skönlitteraturen eftersom detta både engagerar och underlättar inlärningen hos eleverna samtidigt som de även låter eleverna göra skriftliga uppgifter. Arbetets slutsats är att det finns likheter och skillnader i hur lärarna arbetar med litteratur i sin undervisning. Lärarna försöker att anpassa undervisningen efter elevens behov när de planerar för att skapa en gynnsam litteraturundervisning.

Syftet med utvecklingsarbetet är att undersöka hur elevernas engagemang i och tolkning av litteratur ser ut när de själva väljer litteratur jämfört med när hela klassen läser en gemensam roman. Fokus ligger på att undersöka skillnaden mellan individuellt vald och gemensam text och på vilka sätt litteraturläsning kan bidra till en ökad läslust bland högstadieelever.Den teori och tidigare forskning som behandlas i uppsatsen är olika teorier som på olika sätt tar upp litteraturläsning. De två huvudsakliga metoderna som används i detta arbete är lärardagbok samt elevhearing i form av utvärderingar och elevintervjuer.Undersökningen visar att det viktiga är hur man arbetar med litteraturen och inte huruvida eleverna läser en individuellt vald text eller en gemensamt vald roman. Om eleverna får arbeta med uppgifter kopplade till läsningen som är roliga och meningsfulla ökar deras engagemang i läsningen. En annan viktig faktor är bokvalet. Oavsett om eleverna väljer en bok själva eller om hela klassen läser gemensamt är det viktigt att det är en bok som passar eleven eller elevgruppen. Det är viktigt att man som lärare öppnar upp för att släppa fram elevernas tolkningar och det går att göra oavsett om de läser en egen roman eller om hela klassen läser en gemensam roman. Dock visar undersökningen att det är lättare att göra det om man läser en gemensam roman eftersom man har möjlighet att diskutera det lästa materialet tillsammans på ett helt annat sätt.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur gymnasielärare arbetar med kreativa aktiviteter i syfte att intressera sina elever för litteraturhistoria. En kvalitativ intervjustudie valdes, där empirin sedan analyserades utifrån tematisk analys. Ett teoretiskt perspektiv med utgångspunkt i Deweys utbildningsfilosofi användes för att tolka de identifierade temana som framkom av empirin. Resultatet visar hur kreativa aktiviteter kräver mer av elev som lärare, men också att de ger mer. Kreativa aktiviteter får kunskap att fastna, skapar engagemang, gemenskap och används som medel för att möjliggöra för läslust. Vidare visar resultatet hur variation används som verktyg i syfte att intressera elever för litteraturhistoria. Slutligen framhävs betydelsen av att göra undervisningsinnehållet relevant för eleverna och genom elevaktiva uppgifter anpassa dessa efter elevers vardag, intressen och programinriktning. En slutsats är att varierade undervisningsmetoder och arbetssätt ses som en framgångsfaktor för att skapa intresse för litteraturhistoria.