No description available.

No description available.

Multiple studies have addressed registered nurse turnover in recent years. There is little research specifically addressing nurse manager turnover. The nurse manager is addressed in current research as being in a pivotal position to affect nurse retention. Research has focused on the skills necessary for nurse managers to affect turnover; however, there is little research addressing the pressure placed upon the nurse manager as he or she struggles to maintain the nursing workforce. This qualitative study explored the lived experience of feeling overwhelmed by 6 nurse managers currently working in an inpatient hospital environment. Interviews were analyzed using a modified version of the descriptive-interpretive phenomenological method as described by van Manen. Four essential themes were identified: there is nobody there, caught in the middle, feeling that you are a failure, and the inability to do. One paradigm case exhibited all of the essential themes. The essence of the nurse manager's lived experience of feeling overwhelmed is helplessness evidenced by constant unresolved conflicts in a complex, chaotic organization with changing expectations, unmet personal fulfillment, and constant turbulence. It is personal conflict related to the desire to impact positive patient and staff outcomes--to make a difference, while feeling that they fall short of the organization's and their own personal expectations. Theoretical implications related to Quantum theory, Emotional Intelligence, and Roger's Science of Unitary Human Beings are discussed in order to highlight current theoretical literature pertinent to the nurse manager's experience of feeling overwhelmed. Implications for research, practice, and education are discussed as facility leadership considers the experiences of this group of nurse managers. This study will better inform hospital administrators, nursing leadership, and staff nurses of the lived experience of this group of nurse managers.

Open educational resources (OER) have been heralded for their ability to provide educational equality amongst learners worldwide. While this possibility offers to transform the availability of educational materials with only very specific limitations (devices, bandwidth, and ability to engage), it is seriously noted that the production of OER is typically sourced from the same homogenous sources as traditionally published texts (e.g., white males at elite universities in the U.S.). Additionally, while there are emboldened strides towards equality (equal access to materials), there remains an educational gap providing educational equity (equal opportunity to succeed) in the design as well as the implementation of OER. This study meaningfully explored the lived experiences of diverse and multicultural practitioners who teach from OER to understand their perceptions relating to equity, the perpetuation of predominant values, and the insights that shed light on the weaknesses and opportunities OER provide as they continue to reach an ever-growing and more heterogeneous audience.

No description available.

Bakgrund: Postoperativt delirium (POD) är ett allvarligt tillstånd som kan bidra till betydande negativa konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Samtidigt visar forskning att sjuksköterskor saknar kunskaper om tillståndet och känner sig osäkra i omvårdnaden relaterat till dessa patienter. Att undersöka patienternas upplevelser av POD, kan bidra till ökade kunskaper om fenomenet och i sin tur en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av postoperativt delirium. Metod: Resultatet baserades på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen utfördes med inspiration från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Från analysen framkom fem huvudkategorier: ’’De befann sig i en förvirrande värld’’, ’’De upplevde sig isolerade och maktlösa’’, ’’De upplevde en närvaro av döden’’, ’’De upplevde ett känslomässigt kaos’’ och ’’Visuella intryck påverkade upplevelsen av delirium både positivt och negativt” Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att upplevelsen av POD kunde vara skrämmande och medförde en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskan samt anhöriga hade en betydande roll för tryggheten i upplevelsen. Det behövs vidare forskning om stöd i efterförloppet av POD och undersökningar om preoperativ information. / Background: Postoperative delirium (POD) is a serious condition that can contribute to significant negative consequences at both an individual and societal level. At the same time, research shows that nurses lack knowledge about the condition and feel uncertain in the caring for these patients. A survey about patients' experiences of POD can contribute to increased knowledge of the phenomenon and may result in better care. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of postoperative delirium. Methods: The result was based on eight qualitative studies. The article searches were performed in the databases Cinahl, Pubmed and Scopus. The analysis was conducted with inspiration from Friberg's five-step model. Results: The analysis revealed five main categories: ''They were in a confusing world'', ''They felt isolated and powerless'', ''They experienced a presence of death'', ''They experienced emotional chaos'' and "Visual impressions influenced the experience of delirium both positively and negatively" Conclusion: The results of the literature study showed that the experience of POD could be frightening and entailed a feeling of powerlessness. The nurse and relatives had an important role in helping the patients feel safe. Further research is needed on support in the aftermath of POD and investigations on preoperative information.

Background:  A stoma operation can be a life-saving surgical procedure, but life after the operation is challenging for the individual. Previous research indicates that living with a stoma is fraught with challenges related to stoma complications. Aim:               The aim of this study is to describe the lived experience of ostomates. Method:         This study is a literature review with an overview of qualitative studies. The databases PubMed, ScienceDirect and Cinahl have been used to search for relevant literature. Ten original scientific articles were used in this review and synthesised with content analysis. Result:            Stoma patients experience challenges related to a changed body, have negative feelings and thoughts connected to the stoma, experience a changed daily life and experience social consequences associated with the stoma. Social support is crucial for adaptation to the ostomy and ultimately ostomy patients must reach a level of acceptance of the ostomy. Conclusion:   Individuals living with a stoma face unique challenges and it is an arduous learning process to not only learn to manage the stoma, but also accept it. Nurses have a key role to play in providing the stoma patient with adequate knowledge to competently manage the stoma, as well as supporting the individual in accepting the stoma. However, every ostomy patient is an individual with unique circumstances, thus a person-centred approach including individually tailored support and information is appropriate when providing care for ostomy patients.

Bakgrund: Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) hos barn är en av världens vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Många människor har förutfattade meningar angående vad ADHD är, men att få lära sig och förstå hur det är att vara förälder till ett barn med ADHD och förstå vad dessa föräldrar går igenom varje dag, finns det inte tillräckligt mycket forskning om. Syfte: Att beskriva föräldrarnas upplevelse av att vara förälder till ett barn med ADHD. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ design. För att få fram det kvalitativa materialet till studien användes tre databaser, PubMed, Cinahl och PsychInfo. En litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes för att kunna fördjupa sig i upplevelsen från ett inifrånperspektiv från föräldrar till barn med ADHD och deras vardag. Under innehållsanalysen användes ett manifest förhållningssätt för att analysera de utvalda artiklarna innehåll. Innehållsanalysen utfördes genom att de utvalda artiklarna lästes igenom och sedan extraherades textenheter, som är meningar, stycken eller citat som har relevans för det utvalda syftet. Efter kondensering och kategorisering av textenheter resulterade i fyra kategorier. Resultat: De fyra kategorierna som framkom i analysen var; Att hantera och uppleva stress i vardagslivet, Att känna press och krav från skolan, Att känna brist på stöd och resurser och Att bli socialt isolerad och stigmatiserad. I helhet kunde de ses i denna litteraturstudie att den generella upplevelsen av att vara förälder till ett barn med ADHD var den konstanta stressen. Stressen över deras framtid, stress för att de inte ska klara av skolan, stress över att de inte kommer ha några vänner och stressen över att inte veta när nästa utbrott kommer ske. Det som även kunde ses var att föräldrarna inte bara blev påverkade av barnets sjukdom, men även att syskonen påverkades. Slutsats: Att leva med ett barn som har ADHD resulterar i stor stress hos föräldrarna. Barnets beteende påverkar familjen i och utanför hemmet, samt hur skola och samhället uppfattar dem som familj och som föräldrar. Nyckelord: ADHD, Attention deficit/hyperactivity disorder, parents, lived experience, nursing, stress.

Bakgrund: Protesen har existerat sedan forntida egypten. Att leva med en protes kan ha både negativ och positiv påverkan hos protesbäraren. Omställningen bidrar till en ny livsstil där varje individ kan påverkas i olika utsträckning både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskan behöver ha kunskap om protesbärarens upplevelser för att kunna hjälpa protesbäraren att anpassa sig till livet med en protes. Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet. Metod: Allmän litteraturstudie bestående av tio resultatartiklar som söktes fram i databaserna CINAHL, PubMed, PsycINFO samt Sage Journals. Artiklarna analyserades med hjälp av en guide för kvalitativ forskning gjord av Popenoe et al. (2021). Resultat: Det framkom fem kategorier och dessa var: rörlighet, komfort och funktion, samhällets inverkan, utbildning, jobb och ekonomi och socialt stöd. Alla kategorier belyste hur det kan vara att leva med en protes för nedre extremitet. Konklusion: Protesen kan medföra en känsla av självständighet samtidigt som den kan upplevas som en begränsning med smärtor och problem med passform. Stöd från anhöriga och vårdpersonal var viktigt för återhämtningen. Att vårdpersonal gav god och tillräcklig information var också väsentligt. Ytterligare forskning behövs om protesbärares upplevelser av att leva med en protes för nedre extremitet där sjuksköterskor får den kunskap som krävs för att ge en god omvårdnad. / Background: The prosthesis has existed since ancient Egypt. Living with a prosthesis can have both negative and positive effects on the prosthesis user. The transition contributes to a new lifestyle where each individual can be affected to different extents both psychologically and physically. The nurse needs to have knowledge about the experiences of a prosthesis user in order to be able to help the prosthesis user adapt to life with a prosthesis. Aim: The aim of the study was to illustrate experiences of living with a lower extremity prosthesis. Method: The general literature review study included ten result articles that were searched in the databases CINAHL, PubMed, PsycINFO and Sage Journals. The articles were analyzed using a guide for qualitative research made by Popenoe et al. (2021). Results: Five categories emerged and these were: mobility, comfort and function, impact from the society, education, jobs and finances and social support. All categories highlighted what it can be like to live with a prosthesis for the lower limb. Conclusion: The prosthesis can bring a sense of independence as well as a limitation that includes pain and problems with the fitting of the prosthesis. Support from relatives and healthcare professionals was important for the recovery. It was also essential that healthcare staff provided good and sufficient information to the patient. Further research is needed on prosthesis users’ experiences of living with a lower extremity prosthesis where nurses gain the knowledge required to provide good nursing care.

No description available.