Bakgrund:  Postoperativt delirium (POD) är den vanligaste postoperativa komplikationen och drabbar upp till 31% av patienter. Det är en allvarlig komplikation som leder till lidande, ökad mortalitet och ibland även bestående funktionsbegränsningar. Det finns vårdprogram som innehåller flera interventionsåtgärder för att förebygga POD. Syfte: Syftet med studien var att belysa effekter av vårdprogram som syftar till att förebygga postoperativt delirium hos vuxna patienter inom sluten vård. Metod: Litteraturstudien innefattar åtta empiriska interventionsstudier med kvantitativ metod. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Databaser som använts är Scopus, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet visade att sju av åtta studier visade statistisk signifikans gällande incidensen av POD mellan kontroll- och interventionsgrupp. En studie visade reducering av incidensen av POD men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad. Konklusion: Vårdprogram för att förebygga POD har effekt på postoperativa patienter inom slutenvård. POD är mångfaktoriell och kräver ett mångfacetterat vårdprogram som är interdisciplinärt. Ett flertal av åtgärderna i vårdprogrammen är basala omvårdnadsåtgärder vilket innebär att sjuksköterskan har en central roll i det förebyggande arbetet av POD. Det finns motstridiga resultat bland vårdprogrammen, man vet inte vilka åtgärder som gjort skillnad, programmen är olika och svåra att implementera, därför behövs mer forskning inom området.

Introduktion/Bakgrund: Postoperativt delirium är en vanligt förekommande komplikation hos äldre patienter efter höftfraktur som kan få flertal negativa följder både för patienten och hälso- och sjukvården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa riskfaktorer sjuksköterskan kan identifiera för postoperativt delirium hos äldre patienter med höftfraktur. Metod: Studiens metod var utformad enligt Polit och Becks (2017) nio steg för att utföra en litteraturstudie. Litteratursökning i databaserna CINAHL och PubMed och relevans- samt kvalitetsgranskning resulterade i tio kvantitativa artiklar som resultatet baserats på. Artiklarnas data bearbetades och analyserades induktivt och två huvudkategorier framkom som sedan delades in i sju underkategorier. Resultat: Huvudkategorierna som framkom fokuserade på sjuksköterskans identifiering av preoperativa och postoperativa riskfaktorer för postoperativt delirium efter en höftfraktur. Resultatet visade de främsta riskfaktorerna för att utveckla postoperativt delirium. Slutsats: Det framkom att det fanns flertal riskfaktorer för att utveckla postoperativt delirium efter en höftfraktur. Detta belyste sjuksköterskans viktiga roll i arbetet att identifiera dessa riskfaktorer hos patienter för att upptäcka postoperativt delirium i tid

Bakgrund: Postoperativ förvirring är en vanligt förekommande komplikation på postoperativa vårdavdelningar. Ökad kunskap om postoperativ förvirring och hur tillståndet kan förebyggas, upptäckas och behandlas kan förkorta vårdtider, minska andra allvarliga postoperativa komplikationer samt minska kostnaderna för sjukvården. Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsstrategier och omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder för att förebygga, upptäcka och behandla postoperativ förvirring och därmed minska onödigt lidande för patienterna på postoperativa avdelningar. Metod: Metoden var en kvalitativ intervjustudie med åtta sjuksköterskor på två postoperativa avdelningar på ett sjukhus i Mellansverige. En kvalitativ innehållsanalys användes för analysering av insamlade data. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor hade olika omvårdnadsstrategier för omhändertagandet av patienter med risk för postoperativ förvirring samt med förvirrade patienter. Innehållsanalysen resulterade i sex kategorier; 1. Att se patienten, 2. Att förebygga, 3. Att upptäcka, 4. Att behandla, 5. Hinder för omvårdnad samt 6. Sjuksköterskans behov för att kunna ge omvårdnad. Slutsats: Resultatet visade att sjuksköterskor ansåg att tidigt upptäckt av postoperativ förvirring är viktigt eftersom förvirringen kan leda till vårdskador och andra komplikationer. En tydlig strategi för att screena riskpatienter och för att upptäcka och behandla förvirring saknades och inget bedömningsinstrument för att mäta graden av förvirring användes. Sjuksköterskor önskade mer resurser för att kunna upptäcka och behandla postoperativ förvirring samt att postoperativ förvirring fick större fokus på avdelningen. / Background: Postoperative confusion is a common complication in postoperative care units. Increased knowledge of prevention, detection and treatment of postoperative can shorten hospitalization for these patients and reduce other serious postoperative complications and costs to healthcare. Purpose: The aim of this study was to investigate which nursing strategies and nursing measures nurses use to prevent, detect and treat postoperative confusion, and thereby reduce unnecessary suffering for patients in postoperative care unit. Method: The method used was a qualitative interview study including eight nurses at two postoperative care units at a hospital central Sweden. A qualitative content analysis was used for analysis of the collected data. Results: The results showed that nurses had different nursing strategies for the treatment of patients at risk for postoperative confusion and for confused patients. The content analysis resulted in six categories; 1. To see the patient , 2. To prevent, 3. To detect, 4. To treat, 5. Complications to nursing, and 6. Nurse’s needs to provide nursing. Conclusion: Nurses considered that early detection of postoperative confusion is important because confusion can lead to care injuries and other complications. A clear strategy for screening risk patients, detecting and treating of confusion was missing. No assessment tool was used för measuring the grade of confusion. Nurses wanted more resources to detect and treat postoperative confusion and more focus on postoperative confusion on care units.

Bakgrund: Delirium är ett akut tillstånd som kan drabba olika individer. Tillståndet ärvanligt förekommande på intensivvårdsavdelningar och uppvaknings avdelningar ochpåverkar individens tankeverksamhet och koncentrationsförmåga vilket kan leda tillförvirring. Om tillståndet förekommer efter en operation benämns det som Postoperativtdelirium (POD). POD beskrivs som ett tillstånd som förlänger patientens sjukhusvistelseoch ökar dödligheten och drabbar främst äldre. Syfte: Att beskriva äldre patienters erfarenheter av postoperativt delirium. Metod: Denna litteratursammanställning baseras på nio kvalitativa studier. Studiernahittades i två databaser, Cinahl och Pubmed samt via manuella sökningar av referenslistor.Analysen genomfördes med Fribergs modell för analys av kvalitativa studier. Resultat: Genom analysen skapades tre huvudkategorier och nio subkategorier.Huvudkategorierna var: ‘Känslomässiga reaktioner’, ‘Kroppsliga obehag’ samt ‘Viktigtstöd’. Konklusion: Patienter behöver mer information gällande POD för att förstå sin situationbättre och kunna delta i sin egen vård. Vårdpersonal behöver mer utbildning för att förståpatientens behov under POD samt för att kunna förmedla kunskap om POD till anhöriga.En ökad kunskap kan även reducera kostnader för verksamheter där POD förekommer.Vidare forskning bör belysa hur patienter och verksamheten påverkas av att ge informationtill patienter angående POD. / Background: Delirium is an acute condition that can affect different individuals. Thecondition is common in intensive care units and wake-up wards and affects the individual'sthinking activity and ability to concentrate witch leads to confusion. If the condition occursafter surgery, it is referred to as Postoperative Delirium (POD). POD is described as acondition that prolongs the patient's hospital stay and increases mortality and mainlyaffects the elderly. Aim: To describe elderly patients´experiences of postoperative delirium. Methods: This literature review is based on nine qualitative studies. The studies werefound in two databases, Cinahl, Pubmed and also via manual searches of reference lists.The analysis was performed with Friberg's model for analysis of qualitative studies. Results: The analysis created three main categories and nine subcategories. The maincategories were: ‘Emotional reactions’, ‘Physical discomfort’ and ‘Significant support’. Conclusion: Patients need more information regarding POD to better understand theirsituation and be able to participate in their own care. Nursing staff need more training tounderstand the patient's needs during POD and to be able to convey knowledge about PODto relatives. Increased knowledge can also reduce costs for operations where POD occurs.Further research should shed light on how patients and operations are affected byproviding information to patients regarding POD. / <p>Pågrund av pågående pandemi hölls presentationen av examensarbetet via zoom möte.</p>

Postoperative delirium is a common complication that occurs in elderly patients undergoing surgery with anaesthesia. This condition causes feelings of fear, discomfort and suffering for the patient. The aim with this study was to describe what interventions that can be used to prevent or treat postoperative delirium and what effect they have on the condition. This study is a systematic review with a descriptive design which examines existing research on nursing interventions with the aim of preventing and treating postoperative delirium. The study is based on nine scientific original articles, seven were randomized controlled trials and two were quasi experimental studies. The literature search was made through Cinahl, psycINFO and PubMed. When all studies had been examined the results showed multiple interventions and most of them had a preventive or treating effect on postoperative delirium. The interventions focus on different ways to affect the condition. Some of them are geriatric consultation, music therapy and family as caregivers. Postoperative delirium can be both prevented and treated through different kinds of interventions. This study contributes to expanded knowledge on how the condition can be managed, however further research is needed to provide increased evidence and prove which interventions that can provide the most effective affect on postoperative delirium. / Postoperativt delirium är en vanlig komplikation hos äldre som genomgått någon form av kirurgi under anestesi. Tillståndet innebär rädsla, obehag och lidande för patienten. Syftet med studien är att beskriva vilka omvårdnadsinterventioner som finns för att förebygga och behandla postoperativt delirium samt vilken effekt dessa har. Denna studie är en litteraturöversikt med beskrivande design som undersöker befintlig forskning kring omvårdnadsinterventioner med syfte att förebygga och behandla postoperativt delirium. Studien består av nio vetenskapliga originalartiklar, sju var randomiserade kontrollerade studier och två var kvasiexperimentella studier. Datainsamlingen genomfördes i databaserna Cinahl, psycINFO och PubMed. Efter att samtliga studier granskats framkommer ett resultat med flera olika omvårdnadsinterventioner där majoriteten har förebyggande eller behandlande effekt på postoperativt delirium. De interventioner som resultatet baseras på använder sig av olika sätt som tillståndet kan påverkas av. Några av dessa är geriatrisk konsultation, musikterapi och anhörig som vårdgivare. Postoperativt delirium kan förebyggas och behandlas på olika sätt via omvårdnadsinterventioner. Denna studie kan ge läsaren ökad kunskap om hur tillståndet kan hanteras, dock krävs det ytterligare forskning inom området för att ge ökad evidens och fastställa vilka typer av interventioner som har störst inverkan på postoperativt delirium.

Bakgrund: Postoperativt delirium (POD) är ett allvarligt tillstånd som kan bidra till betydande negativa konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Samtidigt visar forskning att sjuksköterskor saknar kunskaper om tillståndet och känner sig osäkra i omvårdnaden relaterat till dessa patienter. Att undersöka patienternas upplevelser av POD, kan bidra till ökade kunskaper om fenomenet och i sin tur en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelser av postoperativt delirium. Metod: Resultatet baserades på åtta kvalitativa studier. Artikelsökningarna genomfördes i databaserna Cinahl, Pubmed och Scopus. Analysen utfördes med inspiration från Fribergs femstegsmodell. Resultat: Från analysen framkom fem huvudkategorier: ’’De befann sig i en förvirrande värld’’, ’’De upplevde sig isolerade och maktlösa’’, ’’De upplevde en närvaro av döden’’, ’’De upplevde ett känslomässigt kaos’’ och ’’Visuella intryck påverkade upplevelsen av delirium både positivt och negativt” Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att upplevelsen av POD kunde vara skrämmande och medförde en känsla av maktlöshet. Sjuksköterskan samt anhöriga hade en betydande roll för tryggheten i upplevelsen. Det behövs vidare forskning om stöd i efterförloppet av POD och undersökningar om preoperativ information. / Background: Postoperative delirium (POD) is a serious condition that can contribute to significant negative consequences at both an individual and societal level. At the same time, research shows that nurses lack knowledge about the condition and feel uncertain in the caring for these patients. A survey about patients' experiences of POD can contribute to increased knowledge of the phenomenon and may result in better care. Aim: The aim of this study was to describe patients' experiences of postoperative delirium. Methods: The result was based on eight qualitative studies. The article searches were performed in the databases Cinahl, Pubmed and Scopus. The analysis was conducted with inspiration from Friberg's five-step model. Results: The analysis revealed five main categories: ''They were in a confusing world'', ''They felt isolated and powerless'', ''They experienced a presence of death'', ''They experienced emotional chaos'' and "Visual impressions influenced the experience of delirium both positively and negatively" Conclusion: The results of the literature study showed that the experience of POD could be frightening and entailed a feeling of powerlessness. The nurse and relatives had an important role in helping the patients feel safe. Further research is needed on support in the aftermath of POD and investigations on preoperative information.

Bakgrund: Postoperativt delirium är en komplikation i samband med kirurgi. Detta tillstånd visar sig i bristande orienteringsförmåga, hallucinationer och emotionell problematik. Postoperativt delirium leder till lidande för patienten, och likaså till ökade samhällskostnader och en ökad belastning på hälso- och sjukvården. Genom att studera upplevelser av postoperativt delirium skulle dessa konsekvenser kunna minimeras och lidandet bland äldre patienter reduceras. Syfte: Syftet var att undersöka den äldre patientens upplevelser av postoperativt delirium efter genomgången kirurgi.  Metod: En studie med deskriptiv design, med litteraturöversikt som metod. Studien är baserad på nio originalartiklar.  Resultat: Resultatet uppdelades i fyra kategorier: Upplevelser av verklighets- och overklighetskänslor, Upplevelser av starka emotionella känslor, Upplevelser efter genomgånget delirium, Upplevelser av bemötande av anhöriga och personal. Patienterna upplevde starka emotionella känslor i form av oro, ilska och rädsla. När patienten såg tillbaka på sin episod av postoperativt delirium väckte den ofta känslor av skam. Sjuksköterskans kompetens hade en central roll för patienternas upplevelser av postoperativt delirium. Slutsats: Patienternas upplevelser av postoperativt delirium var individuella. Att känna sig bekräftad och trygg var av största vikt för ett ökat välbefinnande hos patienten. För att minska på lidande och stigmatisering kopplat till tillståndet, har sjuksköterskan en betydande roll som informatör och som en stöttande person i patientens närmiljö. / Background: Postoperative delirium is a complication associated with surgery. This condition associated with a lack of orientation, with hallucinations and with emotional problems. Postoperative delirium was associated with suffering for the patient, but also with increased social costs and an increased burden on the healthcare system. By studying experiences of postoperative delirium, these consequences could be minimized and a reduced suffering for the elderly patient could be achieved. Purpose: The purpose was to investigate the elderly patient's experiences of postoperative delirium after undergoing surgery. Method: A study with a descriptive design, using a literature review as method. The study is based on nine original articles.  Results: The results were divided into four categories: Experiences of real and unreal feelings, Experiences of strong feelings, Experiences after the completed episode of delirium, Experiences of different responses by relatives and staff. The patients experienced strong feelings of worry, anger and fear in connection with their episode of postoperative delirium.  Looking back on their episode of postoperative delirium frequently evoked feelings of shame in the patient. The nurse's competence played a central role in the patients' experiences of postoperative delirium. Conclusion: Patients' experiences of postoperative delirium were individual. Feeling confirmed and safe was of the utmost importance for an increased well-being of the patient. In order to reduce the suffering and stigma associated with the condition, the nurse has a significant role to play as an informant and a supportive person in the patient's immediate environment.

Bakgrund: Att genomgå hjärtkirurgi kan rädda en patients liv men det kan även leda till en ökad risk att drabbas av en komplikation som postoperativt delirium. Delirium är inte ett sjukdomstillstånd utan ett tillstånd av mental förvirring som påverkar patientens uppmärksamhet, medvetenhet och kognitiva förmåga. Postoperativt delirium kan leda till många negativa konsekvenser vilket kan medföra lidande för patienten. Vården ska ha som mål att lindra patientens lidande genom att se till hela patienten i den vårdande relationen, det är det som är kärnan i vårdvetenskap. Forskning har visat att det är viktigt för patientens postoperativa återhämtning att tidigt kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium. Det har framkommit att intensivvårdssjuksköterskor behöver ha ökad förståelse och kunskap om ämnet för att kunna upptäcka och förebygga postoperativt delirium efter hjärtkirurgi. Syfte: Syftet med studien är att identifiera riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av postoperativt delirium bland intensivvårdspatienter efter hjärtkirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie där kvantitativa artiklar har analyserats efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Patientens bakgrund, Tiden i hjärt-lungmaskin, Längden av respiratorbehandling samt Komplikationer till följd av hjärtkirurgi som är riskfaktorer som visade sig påverka utvecklingen av postoperativt delirium. Slutsats: Den samlade kunskapen som föreliggande studie har givit kan ligga till grund för intensivvårdssjuksköterskor i vården av patienter med postoperativt delirium. Intensivvårdssjuksköterskor ska ha med sig i den vårdande relationen att patientens situation är komplex och att det de utsätts för kan bidra till ökat lidande för patienten. Mer forskning behövs kring riskfaktorer för postoperativt delirium och hur den mentala förvirringen påverkar patienten och dess anhöriga. / Background: Heart surgery can save a patient's life but can also lead to an increased risk of suffering from a complication such as postoperative delirium. Delirium is not an illness but a state of mental confusion that affects the patient's attention, awareness and cognitive ability. Postoperative delirium can lead to many negative consequences which can cause patient suffering. Nursing care has aimed to alleviate a patient's suffering by seeing the entire patient in the caring relationship. This is the core in nursing science. Research has shown that it is important for the patient's postoperative recovery to be able to detect and prevent postoperative delirium in an early stage. It has appeared that intensive care nurses need more education and knowledge in this area in order to be able to detect and prevent postoperative delirium after heart surgery. Aim: The aim of the study is to identify risk factors that are associated with the development of postoperative delirium after heart surgery within patients in the intensive care unit. Method: A systematic literature review that analyzed quantitative articles according to a method of analysis by Bettany-Saltikov and McSherry (2016). Result: Four categories emerged from the analysis: Patients background, length of mechanical ventilation, Heart- and lung machine duration and Complications after heart surgery that were risk factors which affected the development of postoperative delirium. Conclusion: The overall knowledge that the study has provided can form a basis for intensive care nurses in the care of patients with postoperative delirium. Further research is needed on risk factors for postoperative delirium and how the mental confusion affects both the patient and relatives. More research is also needed about how postoperative delirium can be prevented.

Bakgrund: Postoperativt delirium (POD) är en allvarlig komplikation till hjärtkirurgi och anestesi. Det är ett akut konfusionstillstånd som orsakar lidande för patienter och anhöriga. Det associeras med många negativa konsekvenser som förlängd sjukhusvistelse, ökad dödlighet och nedsatt kognitiv och funktionell återhämtning. POD kan påverka livskvaliteten senare i livet och det är av betydelse att tillståndet förebyggs, diagnosticeras och behandlas tidigt. Syfte: Syftet var att identifiera peroperativa riskfaktorer som kan påverka utvecklingen av POD hos patienter som genomgår hjärtkirurgi. Metod: En litteraturstudie med systematisk sökning med 14 inkluderade studier som redovisats i en narrativ sammanställning efter Bettany-Saltikov och McSherry (2016) analysmetod. Resultat: Analysen resulterade i sex teman: Patienters bakgrund och sjukhistoria, Patienters hemodynamik, Patienters behov av läkemedel, Patienter i mekanisk ventilation, Patienter i hjärt-lungmaskin och Patienters operationstid som kan påverka utveckling av POD vid hjärtkirurgi. Slutsats: Utvecklingen av POD är dålig förstådd trots många studier och det beror på att det är multifaktorellt. Föreliggande studie bekräftar detta då inga generella slutsatser kan dras utifrån studiens resultat. Det verkar vara av betydelse att upprätthålla en välbalanserad peroperativ anestesi i synnerhet då det handlar om äldre och multisjuka. Patienter upplever lidande vid POD och är i behov av trygghet, värdighet och säkerhet med helhetlig omvårdnad för patienter och anhöriga. Ytterligare forskning behövs i syfte att utarbeta riktlinjer för att förebygga POD och nå konsensus kring riskfaktorer för POD. / Background: Postoperative delirium (POD) is a serious complication of cardiac surgery and anesthesia. It is an acute confusion condition that causes suffering for patients and relatives. It is associated with many negative consequences such as prolonged hospitalization, increased mortality and reduced cognitive and functional recovery. POD can affect the quality of life later in life and it is imperative that this condition is prevented, diagnosed and treated at an early stage. Preoperative risk factors are well studied, but preoperative risk factors for POD that anesthetic nurses could influence are less known. Purpose: The purpose of this systematic literature study was to identify preoperative risk factors that may affect the development of POD in patients undergoing cardiac surgery. Method: A literature study with systematic search including 14 studies reported in a narrative compilation following Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method of analysis. Results: The analysis resulted in six themes: Patients background and medical history, Patients hemodynamics, Patients need for drugs, Patients duration on mechanical ventilation, Patients duration in cardiac pulmonary bypass (CPB) and Patients operation time that can influence the development of POD during cardiac surgery. Conclusion: The development of POD is poorly understood despite many studies and this is because it is multifactorial. The present study confirms this as no general conclusions can be drawn from the study's results. It seems to be important to maintain a well-balanced peroperative anesthesia, especially when it comes to the elderly and comorbidities. Patients experience suffering from POD and need support, dignity and security with comprehensive care for patients and their relatives. Further research is needed in order to develop guidelines to prevent POD and reach a consensus on risk factors for POD.