Life Cycle Assessment (LCA) is a widely used method to assess the environmental impacts of a products entire value-chain. However, LCA currently falls short in incorporating biodiversity impacts. This study aims to evaluate different biodiversity assessment methods in regards to what biodiversity aspects they can address, how compatible the methods are with LCA, as well as how relevant they are for wind power production during use-phase. A literature review identified three different methods: InVEST Habitat Quality Model, Landscape Assessment Protocol and Species Distribution Modeling, which were then selected for further evaluation. The criteria-based evaluation shows that the three methods address multiple aspects of biodiversity, including those not addressed in contemporary LCA methods. Furthermore, the evaluation reveals a number of challenges in regards to their compatibility with the LCA-framework. To conclude, this study reveals that finding biodiversity assessment methods that can be incorporated into LCA is difficult without changing the format of how the results from the method is presented. / Livscykelanalys (LCA) är ett verktyg som används för att bedöma den miljöpåverkan en produkt har genom hela produktkedjan. I dagsläget finns det brister i hur LCA bedömer vissa aspekter av biodiversitet. Bland annat har LCA idag inte möjlighet att bedöma alla av de fem direkta faktorerna som leder till förlust av biologisk mångfald. Denna studie syftar till att utvärdera olika metoder som bedömer biodiversitet med hänsyn till vilka aspekter av biodiversitet de kan bedöma, hur väl de kan integreras i LCA, samt hur relevanta de är för bedömning av vindkraftens påverkan på biodiversitet under användarfasen. Genom en litteraturstudie identifierades tre metoder som valdes ut för vidare utvärdering, nämligen InVEST Habitat Quality Model, Landscape Assessment Protocol och Species Distribution Modeling. En lista med 14 kriterier skapades för att utvärdera metoderna. Dessa kriterier lyfter vilka aspekter av biodiversitet metoderna kan bedöma, huruvida de är kompatibla med ramverket för LCA, samt vilka styrkor eller brister de besitter utifrån ett metodiskt perspektiv. Utvärderingen visade att metoderna kan bedöma flera aspekter av biodiversitet som inte tas upp i redan etablerade LCA-metoder. Utvärderingen synliggjorde även flera utmaningar i metodernas kompatibilitet med ramverket för LCA. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är en utmaning att hitta metoder som bedömer biodiversitet och som även kan integreras i LCA utan att det krävs förändringar i hur resultaten presenteras.

Den svenska byggindustrin spelar en betydande roll för landets koldioxidutsläpp och avfallsproduktion. År 2016 stod den för nästan en femtedel av de totala växthusgasutsläppen och genererade upp till 9,8 miljoner ton avfall. För att minska klimatpåverkan från nybyggen har byggbranschen antagit en plan som inkluderar minskad materialanvändning och val av mer hållbara material. I januari 2022 trädde en ny lag i kraft som kräver klimatdeklaration för byggnader. Lagens syfte är att minska klimatpåverkan från nybyggen och projekt med bygglov genom att öka byggherrens medvetenhet. Den nya lagen kräver endast en livscykelanalys från vagga till grind.  I denna studie utförs en livscykelanalys, LCA, i syfte att undersöka klimatpåverkan, försurning och övergödning  per ton rivningsvirke från demontering till och med sluthantering, från grind till grav. Det undersöks även var i kedjan från grind till grav som de tre miljöpåverkanskategorierna är som störst och vilka möjligheter som finns att minska miljöpåverkan vid hantering av rivningsvirke. LCA:n i studien utförs enligt svenska institutets standarder och omfattar fyra faser: mål och omfattning, inventeringsanalys, miljöpåverkananalys och tolkning.  Efter kartläggningen av träavfallets resa från grind till grav konstaterades att allt träavfall från byggarbetsplatser i Karlstad går via ett antal aktörer för att slutligen förbrännas i Kvarnsveden och generera fjärrvärme. Systemets miljöpåverkan beräknades i programvaran SimaPro vilket resulterade i en fossil klimatpåverkan på 111 kg CO2 e, försurning på 0.499 mol + H e och övergödning på 0.00753 kg P e. Transporter visade sig spela en betydande roll i samtliga miljöpåverkanskategorier. Två känslighetsanalyser utfördes i syfte att undersöka alternativa scenarier för träavfallet. Det som visade sig vara mest effektivt för att sänka miljöpåverkan för systemet var att låta förbränning av träavfallet ske på Karlstads Energis värmeanläggning i Heden vilket gav en förbättring på 83% i klimatpåverkan, 39% för försurning samt 86% för övergödning. Anledningen till minskningen berodde på den förkortade transportsträckan. / The Swedish construction industry plays a significant role in the country's carbon dioxide emissions and waste production. In 2016, it accounted for nearly one-fifth of the total greenhouse gas emissions and generated up to 9.8 million tons of waste. To reduce the climate impact of new construction, the construction industry has adopted a plan that includes reduced material usage and the selection of more sustainable materials. In January 2022, a new law came into effect requiring climate declarations for buildings. The purpose of the law is to reduce the climate impact of new constructions and projects with building permits by increasing the awareness of the builder. The new law only requires a life cycle analysis from cradle to grind. In this study, a Life Cycle Assessment, LCA, is conducted to examine the climate impact, acidification, and eutrophication per ton of demolition timber from dismantling to final disposal, from gate to grave. It also investigates where in the gate to grave chain the three enviromental impact categories are most significant and what opportunities exist to reduce the enviromental impact in the handling of demolition timber. The LCA methodology in the study follows the standards of the Swedish Institute and includes four phases: goal and scope, inventory analysis, impact assessment, and interpretation. After mapping the journey of wood waste from gate to grave, it was found that all wood waste from construction sites in Karlstad goes through a number of actors to Kvarnsveden where it is incinerated and generate district heating. The environmental impact of the system was calculated in the software SimaPro, resulting in a fossil climate impact of 111 kg CO2 eq, acidification of 0.499 mol + H eq, and eutrophication of 0.00753 kg P eq. Transport was found to play a significant role in all environmental impact categories. Two sensitivity analyses were performed to explore alternative scenarios for wood waste. The most effective measure to reduce the environmental impact of the system turned out to be allowing the incineration of wood waste to take place at Karlstad Energy's heating plant in Heden, resulting in an 83% improvement in climate impact, 39% reduction in acidification, and 86% decrease in eutrophication. The reduction was attributed to the shortened transportation distance.

Den textila industrin, en egen värld, är nu under rampljuset som en av de största miljöpåverkande industrierna. Precis som i fallet med många andra industrier så måste textilbranschen intensivt arbeta med att minska sin negativa påverkan på miljön. Slutmålet måste vara att helt balansera uttagen och insättningarna så att man skapar en bransch som blir klimat- och miljöneutral. I denna rapport har en livscykelanalys gjorts på en underställströja från Helly Hansen tillverkad av 99 % polypropylene. Inom denna livscykelanalys har vi noggrant studerat och undersökt fakta för att hitta de processer som har den största påverkan på miljön. Genom att undersöka material, energi- och resursförbrukning har lösningar för andra mindre miljöpåverkande alternativ tagits fram. Helly Hansen är ett företag som aktivt arbetar med att minska sin miljöpåverkan. De är bland annat medlemmar i Bluesign och driver inom denna organisation ett intensivt arbete för miljövänligare produkter, material och processer. Dock finns det ytterligare åtgärder som kan göras för att reducera en produkts miljöpåverkan. Ett exempel är att göra en livscykelanalys för att optimera produktionen. Som läsare av denna rapport är det upp till var och en att bestämma om de lösningarna som presenteras är värda att genomföra eller om livscykeln redan är optimerad utifrån ett miljöperspektiv och nuvarande förutsättningar. he textile industry, a world of its own, has now come under the spotlight for its role as one of the most affecting industries on the environment. It is important to make a change so that the natural balance doesn’t reach its limit and turn for the worse, beyond salvation. This report is a creation and a study of a lifecycle analysis for a Helly Hansen baselayer top made out of 99 % polypropylene. The goal was to identify processes which have primal impacts on the environment and are the cause of the largest emissions. By studying the materials used, energy and resource consumption, easy solutions have been established to lower emissions that are harming our eco-system for example by increasing the greenhouse effect. By controlling the consumption of energy and resources of a product in the textile industry, the environmental impact can be reduced. Helly Hansen is a company that actively works to reduce their carbon footprint by, amongst others, being members of the Bluesign group. However there are further measures that can be taken to reduce the impact on the environment, for example by doing lifecycle analyses to optimize production. It is up to the reader of this report to decide if the solutions for optimization presented are worth the investment given current conditions and the impact on the environment. / Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Syfte: En betydande del av Sveriges totala växthusgaser kommer ifrån bygg- och fastighetssektorn. Då livscykelperspektivet är ett högaktuellt ämne är det intressant att implementera LCA i bygg- och fastighetsbranschen och genomföra en analys på de isoleringsmaterial som anses vara de traditionella inom branschen. För att resultatet av LCA ska vara applicerbart för företag i branschen är det också av intresse att veta hur LCC skiljer sig mellan de jämförda isoleringsmaterialen. För att resultatet ska vara lätt att identifiera är en sammanställning av kostnad i kontrast till koldioxidutsläpp av intresse. Målet med studien är att bidra med kunskap om olika isoleringsmaterials miljöpåverkan utifrån ett livscykelperspektiv. Likaså att se hur stor skillnad det blir i kostnad mellan isoleringsmaterial med mer eller mindre koldioxidutsläpp, där en förutsättning är att U-värdet är detsamma för de jämförda materialen. Metod: De vetenskapliga metoderna för studien har varit litteraturstudie, fallstudie och dokumentanalys. Som komplement till dessa har beräkningar, livscykelanalyser och livscykelkostnadsanalyser genomförts. Resultat: Lösull av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i vindsbjälklag med 94,6 procent till en kostnadsökning motsvarande 30 procent jämfört med stenull. En skiva av cellulosa minskar koldioxidutsläppet för isoleringen i yttervägg med 94,4 procent till en kostnadsökning motsvarande 7 procent jämfört med stenull. En bottenplatta av cellglas minskar koldioxidutsläppen med 65,1 procent till en kostnadsökning motsvarande 55,2 procent jämfört med en bottenplatta av cellplast och betong. Konsekvenser: • Isolering av cellulosa har ett betydligt lägre koldioxidutsläpp än stenull. • Livscykelkostnad för cellulosa är något högre än för stenull. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför använda cellulosa som isolering i byggnader. • Cellglas är ett miljömässigt hållbart alternativ till cellplast och betong vid grundläggning. • Cellglas har en högre livscykelkostnad än cellplast och betong vid grundläggning. • Utifrån denna studie rekommenderas att prioritera miljö framför kostnad och därför överväga att använda cellglas vid grundläggning av byggnader. Begränsningar: Undersökningen har inte tagit hänsyn till transporter av material. Livscykelanalyserna är gjorda på 1 m2 material med en bestämd tjocklek. Endast två isoleringsalternativ per byggnadsdel har jämförts och hänsyn till materialens fukt-, ljud och brandegenskaper har inte beaktats. Studien är kvantitativ. / Purpose: A big part of the greenhouse gases from Sweden comes from the construction and real estate sector. Since the life cycle perspective is a high currant subject it is interesting to implement LCA to the building industry and perform such an analysis on the insulation materials that are traditionally used in the building industry. To make the result of the LCA applicable for companies in the industry it is also of interest to know how the LCC differs between the compared insulation materials. For the result to be easy to identify it is necessary to make a compilation of the cost in contrast to the carbon dioxide emissions. The goal of this study is to contribute with knowledge about the environmental impact from a life cycle perspective of different insulation materials. As well to see how the cost might change between different insulation materials with more or less carbon dioxide emissions, where a presumption is that the U-value is the same for the compared materials. Method: The scientific methods for the study have been literature study, case study and document analysis. As a complement, calculations, life cycle assessments and life cycle cost analysis have been made. Findings: Loose fill insulation of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the attic with 94,6 percent to a cost increase of 30 percent compared to stone wool. A board of cellulose reduces the carbon dioxide emissions for insulation in the external wall with 94,4 percent to a cost increase of 7 percent compared to stone wool. A foundation with foamglas reduces the carbon dioxide emissions with 65,1 percent to a cost increase of 55,2 percent compared to a foundation of EPS and concrete. Implications: • Insulation of cellulose have much lower carbon dioxide emissions than stone wool. • Life cycle cost for cellulose are a bit higher than for stone wool. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefor use cellulose as insulation in buildings. • Foamglas is a more sustainable alternative to EPS and concrete for foundations. • Foamglas have a higher life cycle cost than EPS and concrete for foundations. • From this study the recommendation is to prioritize the environment above the cost and therefore consider to use foamglas for foundations. Limitations: The study has not included transportations of the materials. The life cycle assessments are made on 1 m2 of material with a fixed thickness. Only two insulation materials in each building part have been analyzed and no regards have been taken to the materials moist, sound, and fire attribute. The study is quantitative.

Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och ekonomi. Resultatet för optimeringen av total energiåtgång visar att optimum ligger vid den dubbla tjockleken för tak och grund, samt tredubbla för väggarna. För koldioxidutsläpp och ekonomin är resultatet mer beroende av husets uppvärmningskälla. Fjärrvärme med biobränslen är mer miljövänligt och ekonomiskt idag i jämförelse med fossila bränslen. Det innebär att hus som är oljeuppvärmda bör isoleras betydligt mer. I denna studie sammanställs en del faktorer såsom energi, koldioxid och ekonomi vilket gör det lättare att analysera och värdera dem. Att isolera till vårt framräknade optimum vore inte relevant då detta är ett teoretiskt värde och inte tar hänsyn till förändringar i konstruktionen och andra problem som kan uppstå. Optimeringskurvan visar att vinsten ökar snabbast de första centimetrarna av tilläggsisolering och om konstruktionen inte påverkas nämnvärt skulle det vara möjligt att utföra detta tillägg. Slutsatsen är att husen som byggs på kv Limnologen är välisolerade enligt dagens förutsättningar. / The aim with this report is to show how an increase of the thickness of insulating in a house influences the costs and the energy consumption for the insulation in a life cycle perspective and for the usage stage of the house. An optimization of the insulation on an ongoing construction project in Växjö, Limnologen has been carried out in the study. Total energy consumption for the insulation’s life cycle has been taken from earlier accomplished life cycle assessments (LCA). The house's heat need has been calculated on the basis of information from blueprints and contacts with persons in connection to Limnologen. An equation has been formulated in order to find a theoretical optimum for the insulating thickness regarding total energy consumption, carbondioxide and economy. The result of the optimization for total energy consumption shows that optimum lies at the the double thickness for ceilings and foundation, and triple for the walls. For carbondioxide and the economy the result is more depending on the house's heating source. District heating with biomass fuel is more environmentally friendly and economic today compared with fossil fuel. It means that houses that are oil heated should be insulated considerably more. In this study a compilation of some factors have been made, such as energy, carbondioxide and economy which makes it easier to compare them. Insulating to the calculated optimum is not relevant because the optimum is a theoretical value and does not take into consideration structure solutions and other problems that can arise. On the other hand the optimization curve shows that the profit increases rapidly at the first centimetres of additional insulation and if the structure is not affected markedly this addition would be profitable to carry out. The conclusion is that the buildings raised at Limnologen are well insulated with the presumptions of today.

Emissions from passenger transport causes impacts to the environment and human health. With increasing demand for urban transportation caused by population growth and urbanization new transport solutions are needed. Vectus Intelligent Transport develops a new transport solution with the Personal Rapid Transit (PRT) technology which provides individual, automated and on demand transportation. Vectus is currently building their first commercial system at the Suncheon wetlands in South Korea. One of the purposes with the Suncheon PRT system is to reduce the environmental impact on the unique eco-system of the wetlands. The PRT technology is considered a sustainable transport solution due to the fact that it is electrically powered. However, there has not until now been any detailed environmental analysis of a complete PRT system. In this thesis a life cycle assessment (LCA) for the Vectus PRT was performed to identify the parts of the system that contributed to the largest environmental impact and in which phase of the life cycle these impacts occurred, as well as the impact of some system changes. The Suncheon PRT system was used as a ground scenario. All processes needed to construct, operate and dismantle the system were included in the assessment and were used to build a material and energy flow model for the complete life cycle. For the overall system the track stood for the largest impact followed by the vehicles. These impacts occurred at different phases of the life cycle, the tracks during construction due to its large mass and vehicles during operation due to the energy demand. A track made of steel had a lower environmental impact compared to a concrete track due to its lighter structure. By using certified electricity mix the impact during the operation phase could be reduced by over 95 % for most of the impact categories studied. The choice of electricity mix during operation was the single most efficient way to affect the overall environmental impact of the system. Using power collection instead of batteries was the preferred alternative as the vehicle power system due to short lifetime for batteries and increase in number of vehicles to maintain passenger capacity due to charging time. By combining these configurations for the Suncheon PRT system the overall environmental impact could be lowered by about 50 %. According to the LCA a slight decrease in greenhouse gas emissions and increase of emissions of acidifying substances will occur compared to competing modes of transport, such as transportation with cars and buses, due to the construction of the Suncheon PRT. However, during operation minimal emissions will occur at the Suncheon wetlands thus fulfilling the purpose of the PRT. There is also a large potential to substantially lower the impact by choosing renewable power, an alternative not available for gasoline driven vehicles. / Utsläpp från persontransporter påverkar både miljön och människors hälsa. Med ökad efterfrågan av stadstrafik på grund av befolkningstillväxt och urbanisering krävs nya transportlösningar. Vectus Intelligent Transportation utvecklar en ny transportlösning med konceptet spårtaxi (PRT) som erbjuder individuell och automatiserad passagerartransport på begäran. Vectus uppför för närvarande sitt första kommersiella system vid Suncheons nationalpark i Sydkorea. Ett av syftena med spårtaxisystemet i Suncheon är att minska miljöpåverkan vid nationalparken. PRT-tekniken anses vara en hållbar transportlösning tack vare det faktum att driften sker med el. Någon detaljerad miljöanalys av ett komplett spårtaxisystem har dock inte tidigare utförts. I detta examensarbete utfördes en livscykelanalys (LCA) för Vectus PRT för att identifiera vilka delar av systemet som bidrog till störst miljöpåverkan och i vilken del av livscykeln dessa effekter inträffade samt effekter av olika ändringar i systemutformning. Spårtaxisystemet i Suncheon användes som grundscenario. Alla processer som krävdes för att bygga, driva och avveckla systemet ingick i analysen och användes till att bygga en material- och energiflödesmodell för hela livscykeln. För det totala systemet stod spåret för den största miljöpåverkan följt av fordonen. Dessa effekter uppstod under olika faser av livscykeln, spåret under konstruktion på grund av dess stora massa och fordonen under drift på grund av dess energiförbrukning. Ett spår bestående av stål hade en lägre miljöpåverkan jämfört med ett spår i betong tack vare dess lättare struktur. Genom att använda certifierad elmix kunde effekterna under driftsfasen minskas med över 95 % för flertalet av de studerade miljöeffekterna. Valet av elmix under drift var det enskilt mest effektiva sättet att påverka systemets totala miljöpåverkan. Användandet av strömavtagare i stället för batterier var att föredra som alternativ till fordonens energikälla. Detta på grund av kort livslängd för batterier och en ökning av totala antalet fordon i systemet för att upprätthålla passagerarkapacitet på grund av laddningstiden. Genom att kombinera dessa konfigurationer för Suncheons spårtaxisystem kunde den totala miljöpåverkan sänkas ca 50%. Enligt LCAn kommer en liten utsläppsminskning av växthusgaser men en ökning av utsläpp av försurande ämnen ske jämfört med konkurrerande vägtransporter, så som bilar och bussar, genom uppförandet av spårtaxisystemet vid Suncheon. Däremot kommer minimala utsläpp ske vid Suncheons nationalpark under drifttiden vilket uppfyller syftet med spårtaxisystemet. Det finns också en stor potential att avsevärt sänka effekterna genom att välja förnyelsebara energikällor, ett alternativ som inte skulle vara möjligt för bensindrivna motorfordon.

<p>Syftet med denna rapport är att visa hur en ökning av isolertjockleken i ett hus påverkar kostnader och energiåtgång för isoleringen i ett livscykelperspektiv, samt för husets bruksskede. I studien har en optimering av isoleringen på ett pågående byggprojekt i Växjö, kv Limnologen, utförts. Total energiåtgång för isoleringens livscykel har tagits fram från tidigare utförda livscykelanalyser (LCA). Husets värmebehov har beräknats mha information från ritningar och kontakter med personer i anknytning till kv Limnologen. En ekvation har utformats för att finna ett teoretiskt optimum för isolertjockleken med inriktning mot total energiåtgång, koldioxidutsläpp och ekonomi. Resultatet för optimeringen av total energiåtgång visar att optimum ligger vid den dubbla tjockleken för tak och grund, samt tredubbla för väggarna. För koldioxidutsläpp och ekonomin är resultatet mer beroende av husets uppvärmningskälla. Fjärrvärme med biobränslen är mer miljövänligt och ekonomiskt idag i jämförelse med fossila bränslen. Det innebär att hus som är oljeuppvärmda bör isoleras betydligt mer. I denna studie sammanställs en del faktorer såsom energi, koldioxid och ekonomi vilket gör det lättare att analysera och värdera dem. Att isolera till vårt framräknade optimum vore inte relevant då detta är ett teoretiskt värde och inte tar hänsyn till förändringar i konstruktionen och andra problem som kan uppstå. Optimeringskurvan visar att vinsten ökar snabbast de första centimetrarna av tilläggsisolering och om konstruktionen inte påverkas nämnvärt skulle det vara möjligt att utföra detta tillägg. Slutsatsen är att husen som byggs på kv Limnologen är välisolerade enligt dagens förutsättningar.</p> / <p>The aim with this report is to show how an increase of the thickness of insulating in a house influences the costs and the energy consumption for the insulation in a life cycle perspective and for the usage stage of the house. An optimization of the insulation on an ongoing construction project in Växjö, Limnologen has been carried out in the study. Total energy consumption for the insulation’s life cycle has been taken from earlier accomplished life cycle assessments (LCA). The house's heat need has been calculated on the basis of information from blueprints and contacts with persons in connection to Limnologen. An equation has been formulated in order to find a theoretical optimum for the insulating thickness regarding total energy consumption, carbondioxide and economy. The result of the optimization for total energy consumption shows that optimum lies at the the double thickness for ceilings and foundation, and triple for the walls. For carbondioxide and the economy the result is more depending on the house's heating source. District heating with biomass fuel is more environmentally friendly and economic today compared with fossil fuel. It means that houses that are oil heated should be insulated considerably more. In this study a compilation of some factors have been made, such as energy, carbondioxide and economy which makes it easier to compare them. Insulating to the calculated optimum is not relevant because the optimum is a theoretical value and does not take into consideration structure solutions and other problems that can arise. On the other hand the optimization curve shows that the profit increases rapidly at the first centimetres of additional insulation and if the structure is not affected markedly this addition would be profitable to carry out. The conclusion is that the buildings raised at Limnologen are well insulated with the presumptions of today.</p>

Water is an irreplaceable resource, covering around two thirds of Earth´s surface, although only one percent is available for use. Except from households, other human activities such as agriculture and industries use water. Water use and pollution can make water unavailable to some users and places already exposed for water scarcity are especially vulnerable for such changes. Increased water use and factors such as climate change make water scarcity to a global concern and to protect the environment and humans it will be necessary to manage this problem. The concept of water footprint was introduced in 2002 as a tool to assess impact from freshwater use. Since then, many methods concerning water use and degradation have been developed and today there are several studies made on water footprint. Still, the majority of these studies only include water use. The aim of this study was to evaluate three different methods due to their ability to calculate water footprint for the production of trucks, with the qualification that the methods should consider both water use and emissions. Three methods were applied on two Volvo factories in Sweden, located in Umeå and Gothenburg. Investigations of water flows in background processes were made as a life cycle assessment in Gabi software. The water flows were thereafter assessed with the H2Oe, the Water Footprint Network and the Ecological scarcity method. The results showed that for the factory in Umeå the water footprint values were 2.62 Mm3 H2Oe, 43.08 Mm3 and 354.7 MEP per 30,000 cabins. The variation in units and values indicates that it is complicated to compare water footprints for products calculated with different methods. The study also showed that the H2Oe and the Ecological scarcity method account for the water scarcity situation. A review of the concordance with the new ISO standard for water footprint was made but none of the methods satisfies all criteria for elementary flows. Comparison between processes at the factories showed that a flocculation chemical gives a larger water footprint for the H2Oe and the Ecological scarcity method, while the water footprint for the WFN method and carbon footprint is larger for electricity. This indicates that environmental impact is considered different depending on method and that a process favorable regarding to climate change not necessarily is beneficial for environmental impact in the perspective of water use. / Vatten är en ovärderlig resurs som täcker cirka två tredjedelar av jordens yta men där endast en procent är tillgänglig för användning. Människan använder vatten till olika ändamål, förutom i hushåll används vatten bland annat inom jordbruk och industrier. Vattenanvändning och utsläpp av föroreningar kan göra vatten otillgängligt, vilket kan vara extra känsligt i de områden där människor redan lider av vattenbrist. Den ökade vattenanvändningen tillsammans med exempelvis klimatförändringar bidrar till att göra vattenbrist till en global angelägenhet och det kommer att krävas åtgärder för att skydda människor och miljö. År 2002 introducerades begreppet vattenfotavtryck som ett verktyg för att bedöma miljöpåverkan från vattenanvändning. Sedan dess har begreppet utvecklats till att inkludera många olika beräkningsmetoder men många av de befintliga studierna har uteslutit föroreningar och bara fokuserat på vattenkonsumtion. Syftet med denna rapport var att utvärdera tre olika metoder med avseende på deras förmåga att beräkna vattenfotavtryck vid produktion av lastbilar, med villkoret att metoderna ska inkludera både vattenkonsumtion och föroreningar. I studien användes tre metoder för att beräkna vattenfotavtrycket för två Volvo fabriker placerade i Umeå och Göteborg. En livscykelanalys utfördes i livscykelanalysverktyget Gabi, för att kartlägga vattenflöden från bakgrundsprocesser. Därefter värderades vattenflödena med metoderna; H2Oe, WFN och Ecological scarcity. Resultatet för fabriken i Umeå gav för respektive metod ett vattenfotavtryck motsvarande 2,62 Mm3 H2Oe, 43,08 Mm3 respektive 354,7 MEP per 30 000 lastbilshytter. Variationen i enheter och storlek tyder på att det kan vara svårt att jämföra vattenfotavtryck för produkter som beräknats med olika metoder. Studien visade att H2Oe och Ecological scarcity tar hänsyn till vattentillgängligheten i området. En granskning av metodernas överensstämmelse med den nya ISO standarden för vattenfotavtryck gjordes men ingen av metoderna i studien uppfyllde alla kriterier. Av de processer som ingår i fabrikerna visade det sig att vattenfotavtrycket för H2Oe och Ecological scarcity metoden var störst för en fällningskemikalie. För den tredje metoden och koldioxid var avtrycket störst för elektriciteten. Detta tyder på att olika metoder värderar miljöpåverkan olika samt att de processer som anses bättre ur miljösynpunkt för klimatförändringar inte nödvändigtvis behöver vara bäst vid vattenanvändning.

In order to see if, and how, future aid efforts can be improved and better contribute to a more sustainable and resilient society this essay is about how management of solid waste generated in emergency situations work and what effects the waste have on public health. This is investigated using information collected from secondary sources and interviews with three persons who have knowledge and experience in the subject. Health and sustainability are of importance in the guidelines that deal with management of waste in disaster situations. However, there are no documentations of real experiences of disaster waste impacts on human health. Even so the waste might contaminate drinking water and increase the amount of disease-carrying vectors in the area. Previous conditions in the country, low priority of waste and information to the public are some of the main features preventing optimal function of a sustainable and healthy waste management. / För att se om och hur framtida biståndsinsatser kan förbättras och i större utsträckning bidra till ett mer hållbart och motståndskraftigt samhälle handlar denna uppsats om hur hanteringen av katastrofavfall fungerar och vilka effekter detta avfall har på människors hälsa. Detta undersöks med hjälp av information som samlats in från sekundärkällor samt intervjuer med tre personer som har kunskap och erfarenhet i ämnet. Hälsa och hållbarhet är av betydelse i de riktlinjer som behandlar hantering av avfall i katastrofsituationer. Trots att inga verkliga erfarenheter av katastrofavfalls effekter på människors hälsa finns dokumenterade kan avfallet förorena dricksvatten och öka mängden smittspridande vektorer i området. Tidigare förhållanden i området, låg prioritet av avfall och dålig information till allmänheten är några av de viktigaste funktionerna som förhindrar optimal funktion av en hållbar och sund avfallshantering.

The KDV-process uses catalytic depolymerisation to convert biomass into diesel oil. The environmental performance of KDV-diesel in a proposed KDV-plant located in the County of Jämtland, Sweden, was assessed using Life Cycle Assessment (LCA) methodology. The functional unit of the study was one litre of KDV-diesel and the environmental impact categories that were considered were Global Warming Potential (GWP), Eutrophication Potential (EP) and Acidification Potential (AP). The acquisition of wood biomass significantly affected the life cycle performance of KDV-diesel production in all three impact categories. When benchmarked against conventional diesel oil, KDV-diesel contributed significantly less to GWP, since there are no fossil carbon dioxide (CO2) emissions from the use phase, but it contributed more to EP and AP due to slightly higher emissions in the production phases. This conclusion holds true for five investigated electricity-supply scenarios for the production of KDV-diesel. Each scenario utilised a different source for electricity production: wind power; hydro power; nuclear power; coal power; and using part of the produced KDV-diesel for on-site electricity production. Another scenario analysis compared an alternative use of the wood biomass and assumed that the same amount of wood biomass was used to generate bio-electricity, instead of being converted into KDV-diesel. The scenario analysis indicated that whether wood biomass should be used for KDV-diesel production or for bio-electricity production depends on the type of electricity that is used throughout the life cycle of KDV-diesel. / KDV-processen använder katalytisk depolymerisering för att omvandla biomassa till dieselolja. Miljöprestanda för KDV-diesel från en föreslagen KDV-anläggning i Jämtland län, Sverige, har studerats med livscykelanalys (LCA) metodik. Studiens funktionella enhet var en liter av KDV-diesel och de studerade miljöpåverkanskategorierna var Klimatpåverkan (GWP), Övergödning (EP) och Försurning (AP). Skogsbruket påverkade signifikant livscykelprestanda för KDV-dieselproduktion från trädbiomassa i de tre studerade miljöpåverkanskategorierna. Kontrasterad mot konventionell dieselolja bidrog KDV-diesel betydligt mindre till GWP eftersom det inte finns några utsläpp av fossil koldioxid (CO2) under användningsfasen, men bidrog samtidigt mer till EP och AP på grund av något högre utsläpp i produktionsfasen. Denna slutsats gäller för fem olika elförsörjning scenarier för produktion av KDV-diesel som studerats. Varje scenario använde olika typ av elproduktion: vindkraft; vattenkraft; kärnkraft; kolkraft; samt att använda en del av den producerade KDV-diesel för egen elproduktion. En annan scenarioanalys studerade alternativ användning av trädbiomassan och antog att samma mängd träbiomassa användes för att generera bio-elektricitet istället för KDV-diesel. Scenarioanalysen visade att utfallet för ifall träbiomassan borde användas för produktion av KDV-diesel eller bio-electricitet beror på typen av elproduktion som används för KDV-diesels livscykel. / Η διαδικασία KDV χρησιμοποιεί καταλυτικό αποπολυμερισμό για τη μετατροπή βιομάζας σε καύσιμο ντίζελ. Οι περιβαλλοντικές επιδόσεις του KDV-ντίζελ σε μια προτεινόμενη μονάδα KDV που βρίσκεται στην περιφέρεια Γιέμτλαντ της Σουηδίας, αξιολογήθηκαν με τη μέθοδο Αξιολόγησης του Κύκλου Ζωής (LCA). Η λειτουργική μονάδα της μελέτης ήταν ένα λίτρο KDV-ντίζελ και οι κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων που εξετάστηκαν ήταν το Δυναμικό Θέρμανσης του Πλανήτη (GWP), το Δυναμικό Ευτροφισμού (EP) και το Δυναμικό Οξίνισης (AP). Η απόκτηση της βιομάζας ξύλου επηρέασε σημαντικά την απόδοση του κύκλου ζωής της παραγωγής KDV-ντίζελ και στις τρεις κατηγορίες περιβαλλοντικών επιπτώσεων. Σε σύγκριση με το συμβατικό πετρέλαιο ντίζελ, το KDV-ντίζελ συνέβαλε σημαντικά λιγότερο στο GWP, δεδομένου ότι δεν υπάρχουν εκπομπές διοξειδίου του άνθρακα (CO2) ορυκτής προέλευσης κατά τη φάση της χρήσης, αλλά συνέβαλε περισσότερο στο EP και στο AP λόγω ελαφρώς υψηλότερων εκπομπών στις φάσεις της παραγωγής. Το συμπέρασμα αυτό ισχύει για πέντε σενάρια παροχής ηλεκτρισμού για την παραγωγή του KDV-ντίζελ που μελετήθηκαν. Σε κάθε σενάριο χρησιμοποιήθηκε μια διαφορετική πηγή ενέργειας για την παραγωγή ηλεκτρισμού: αιολική ενέργεια, υδροηλεκτρική ενέργεια, πυρηνική ενέργεια, ηλεκτροπαραγωγή με καύση άνθρακα και χρήση μέρους του παραγόμενου KDV-ντίζελ για επιτόπια παραγωγή ηλεκτρισμού. Μια διαφορετική ανάλυση σεναρίου συνέκρινε μια εναλλακτική χρήση της βιομάζας ξύλου, υποθέτοντας ότι η ίδια ποσότητα βιομάζας ξύλου χρησιμοποιήθηκε για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού, αντί να μετατραπεί σε KDV-ντίζελ. Η ανάλυση σεναρίου κατέδειξε ότι η χρήση της βιομάζας ξύλου για την παραγωγή KDV-ντίζελ ή για την παραγωγή βιο-ηλεκτρισμού εξαρτάται από την πηγή ενέργειας που χρησιμοποιείται για την παραγωγή ηλεκτρισμού καθ’όλη τη διάρκεια του κύκλου ζωής του KDV-ντίζελ.