<p>I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.</p>

I dagens informationssamhälle har fokuseringen på livslångt lärande och kontinuerlig kompetensutveckling blivit en viktig fråga. E-learning kan vara en teknik som får en avgörande roll för både individers och organisationers utveckling framöver. E-learning kan definieras som ett koncept för att distribuera utbildning och lärande via Internet eller ett lokalt nätverk. En e-learningapplikation kan ses som en relativt ny typ av informationssystem vars syfte är att öka användarens kunskaper inom ett aktuellt område. Denna rapport undersöker huruvida det finns någon skillnad mellan att utveckla ett traditionellt informationssystem och en webbaserad e-learningapplikation. Undersökningen genomförs i former av litteraturstudie och intervjuer. Resultatet visar att det finns en skillnad mellan hur en livscykelmodell för ett traditionellt informationssystem ser ut jämfört med hur en livscykelmodell för en webbaserad e-learningapplikation ser ut. Resultatet visar även att det tillkommer fler intressenter och kompetenser i ett e-learningprojekt än vid ett traditionellt systemutvecklingsprojekt.

I dagsläget talas det mycket om att informationsteknologiprojekt (IT-projekt) läggs ner, vilketgör denna rapport relevant. Syftet med rapporten är att ge företag som arbetar med systemutvecklingsprojekt(SU-projekt) en ökad förståelse över hur projektledaren kan arbeta med deutmaningar som denne stöter på, för att på så sätt kunna uppnå ett framgångsrikt projekt. Rapportensfokus ligger på projektledning och SU-projekt där vi valt att utgå ifrån projektledarensperspektiv. Rapporten riktar sig till projektledare, studenter, föreläsare samt till de företagsom arbetar i projektform.Vid genomförandet har vi först arbetat fram ett teoriavsnitt för att ha som utgångspunkt vidden empiriska undersökningen. Rapporten utgår från en kvalitativ metod då det i denna forskningär viktigt att ha en närhet till studieobjekten. I empirin genomfördes först intervjuer avprojektledare vid två fallstudieföretag för att därefter transkribera och analysera resultatet.Under forskningen har vi utgått ifrån en hermeneutisk angreppssätt vilket innebär att en utvecklingav förståelsekunskap har skett.I vår forskning har vi kommit fram till att en projektledare stöter på många utmaningar. Närdet kommer till definitionen av vad ett lyckat SU-projekt är har de utvalda fallstudieföretag ensnarlik definition, det är när både företaget och kunden är nöjd. Det framkom däremot attkundnöjdheten var lite viktigare. En annan central slutsats rapporten resulterat i är att fallstudieföretageninte utgår från någon projektledningsmodell. Vad de däremot har är en systemutvecklingsmodellsom i och för sig innehåller en del projektledning. En annan slutsats att arbetsuppgifternasom projektledarna i fallstudieföretagen har är snarlika med vad teorin säger.När SU-projekt genomförs så är det enligt projektledarna kommunikation som är en av desvårare men samtidigt viktigare arbetsuppgifterna. Dessutom är det av vikt att projektledarenmotiverar projektdeltagarna på ett väl fungerande sätt. Andra utmaningar som en projektledarekan stöta på är t.ex. att avgöra om ett SU-projekt är genomförbart, att upprätthålla stämningeni projektgruppen och att få kunden att känna sig delaktig.Med hjälp av ovanstående angreppsätt har vi besvarat rapportens huvudfråga: ”Hur kan projektledarensarbete med utmaningarna leda till att SU-projektet blir framgångsrikt?” / Uppsatsnivå: C

Med anledning av bristande forskning om sponsorrelationers utveckling, är studiens syfte att öka förståelsen för vilka relationskomponenter som är avgörande för sponsorrelationens olika livscykelfaser. Studien syftar specifikt till att undersöka evenemangssponsring. För att uppnå studiens syfte genomfördes två fallstudier om en pågående sponsorrelation mellan Arla och Tjejmilen, samt en avslutad sponsorrelation mellan Arla och Vasaloppet. En representant från respektive organisation intervjuades. Materialet analyserades utifrån det teoretiska ramverket, vilket utgjordes av en livscykelmodell. Formationsfasens avgörande komponent var relationsspecifika investeringar, den möjliggjorde utveckling av tillit. Operationaliseringsfasen karaktäriserades av kunskapsdelning samt kompletterande resurser, eftersom parterna upprätthöll sina ansträngningar utvecklades relationerna till resultatfasen. De hängivna kontaktpersonerna var en viktig faktor för funktionen av samtliga relationskomponenter och att sponsorrelationen kunde utvecklas. Till skillnad från tidigare forskning tyder resultaten på att sponsorrelationens parter var övertygade om att resurserna och kunskaperna var kompatibla redan innan formationsfasen hade inletts. Därmed identifierades en begynnelsefas som inträffar innan sponsorrelationens formationsfas. / Owing to insufficient research on the development of sponsorship, the purpose of the study is to increase the understanding of which relational components are crucial in the different life cycle stages of sponsorship relationships. The study investigates event sponsorship. Two case studies were conducted: an ongoing sponsorship relationship between Arla and Tjejmilen and a finished between Arla and Vasaloppet. Interviews were held with the representatives. The analysis was based on a life cycle model. Specific relational investments were crucial in the formation stage. The operationalization stage was characterized by knowledge-sharing and complementary resources. As parties sustained their efforts, relations developed into the outcome stage. The devoted contact persons were important for the function of all relationship components. The parties of the sponsorship relationship were convinced that their resources and knowledges were compatible before the formation stage. Thus, an initial stage was identified, which occurs before the formation stage.

There is no more reverent military tradition than a healthy scepticism about new ideas. But such scepticism must be accompanied by openness to new information that can lead us to change. In the case of strategic leaders, create the conditions for which these discoveries can occur. (Dougherty, 2018) The development of the Swedish Armed Forces and the Swedish army is focused and prioritized towards creating operational effect. This places great demands on the collaboration of different organizations, where strategic access and operational capability are sought. Equipment development is partly in focus, but the coordination of the process is the most important thing. Equipment development is a complex area where the organization (Swedish armed forces and the Swedish army) is today and has been undergoing major reform for a long time. Thereby, different units, staffs and needs have been prioritized and created different perspectives, cultural norms, on what equipmentdevelopment is. During the internationalization (Silfverskiöld, 2017), 2005-2019, the development process of the Swedish Armed Forces has thus, as we see it, been governed by a bottom-up perspective with a decentralized management. In the event of a the shift again to national defence, this has created a disorder in processes and a lack of common methods, so that materiel projects have had to live and work without connection to each other. A withdrawal is required.   The study has explored equipmentdevelopment within the army, its perspective, organization, processes and methods in order to create an understanding of where its differences lie and what drifts and obstacles exist. The study is a socialscience qualitative study with a methodological inductive approach, where respondents from the Land Warfare School's developmentunit have formed a selectiongroup to capture a cross-section of the army's developmentofficers. The purpose of this was to create a depth and obtain nuances from those who work in equipment development, instead of measuring projects. The study did not cover all functional schools and leading levels in the Swedish armed forces and the Swedish army.  The study is based on the scientific field of military innovation. The study was conducted as an exploratory study and through Bolman &amp; Deals Four frame model, Mintzberg's five sector logo and Ingelstam's perspective on sociotechnical systems carried out an analysis, based on perspectives on organization, personnel, management and coordination, as well as processes and methods. The empirical data in the survey have been obtained through interviews, official documents and articles.    The results of the study demonstrate a model that explains what influences and what internal relationships exist, as equipmentdevelopment is complex and based on integration of systems, people, methods and technology. The model is our description based on the selectiongroup and the areas in which they work. Our model describes that perspective impact is fundamental and that equipmentdevelopment has drifts and elements that in an interaction either enable or limit the operational effect.    The Swedish armed forces and the Swedish army are the ones who decide what the organization with its processes and methods should focus on, where our view is with units in focus. We believe this requires simplicity and clarity with a top-down perspective. We see coordination as the opportunity to structure operations in the short term and in the longer term, certain production- units should receive a mandate within a given framework for the level of equipment- development. A doubleacting process, top-down and bottom-up, need to be described. A common basic view is thus crucial.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby. The purpose of this thesis is, among other things, to provide the Church of Sweden in Ronneby with a report, which can be of help for further development of the system. The system was developed by a work group at Blekinge Institute of Technology. Our question of issue is: Would the Church of Sweden in Ronneby obtain a more useful system if the developers applied the guidelines and experience that exists within the area of HCI? Further more we have looked in to if the communication has improved with the use of mock-ups to increase the interaction? Human-computer interaction as a term was adopted in the mid-1980s as a means of describing this new field of study. The focus of interest described the new way of looking at the interaction between computers and people. In this field it is important to involve the user in the developing process from the beginning to the end. Together with the user, we have made some propositions based on previous documentation from the project. Mock-ups are a prototype of paper that shows the user what the system will look like. This method was applied together with the user, to find a more logical structure for the system. After gathering the result of the case study, we can honestly say that communication do increase because of mock-ups. Good communication is not something that you can learn from books; you have to adjust to the situation. It is important when you develop a system to work with a model that allows you to go back and change things in previous phases that are incorrect, and also to include the user in the whole process.