The thesis deals with design of strengthening of existing bridge structure near the village Holýšov using modern method of additional presstresing. The bridge over the river of Radbuza is h-shaped beam bridge, which was built in 1924. In the present state its load capacity is under the limits for bridges situated on first-class roads. Original documentation of the bridge does not exist, the main source of information about construction details is the diagnostics research. The method of reinforcement by post-tensioning by cables in substituted cable ducts is highly efective in terms of the incerease the load capacity of existing bridge structure. The design of strengthening and the final load capacity was verified by static calculation.

Denna rapport behandlar ett projekt för examen inom programmet Högskoleingenjör inom innovationsteknik och design. Projektet genomfördes tillsammans med företaget Atran Velo med målet att utveckla en cykel-/dragvagn som ska integreras med företagets AVS-system. Projektet genomfördes under våren 2021 vid Karlstads universitet och omfattar 22,5 hp. Projektets syfte är att ta fram en vagn som ökar lastförmågan hos en standardcykel. Detta möjliggör att människor kan bruka sin cykel vid flera tillfällen, vilket bidrar till flera positiva aspekter. Genom att transportera sig med cykel i stället för bilen bidrar det till minskade utsläpp. Detta har en positiv påverkan på miljön och klimatet. Det ökar även den fysiska aktiviteten hos människan, vilket bidrar till att individens välmående ökar. Projektet har utgått från produktutvecklingsprocessen med faserna: projektplanering, förstudie, produktspecifikation, konceptgenerering, konceptval, konstruktion, slutprocess och rapportskrivning. I faserna har olika beprövade metoder används.  Projektet resulterade i ett konceptförslag på en vagn och koppling som företaget ska arbeta vidare med efter detta projekt. Vagnen fungerar som både en cykel- och dragvagn som enkelt går att koppla på och av cykeln med en AVS-adapter. Till exempel för att cykla förbi affären och använda vagnen för mathandling. Vagnen har två lastytor som har integrerade AVS-bryggor vilket gör vagnen till en AVS-bärare, med detta menas att vagnen kan användas med företagets olika tillbehör. Vagnen går även att vika ihop för platsbesparing i hemmet för att öka kundvärdet. Vagnen är tillverkad av aluminium för att minimera vikten på produkten och motstå korrosion. / This report deals with a project for a Bachelor of Science in innovation technology and design engineering degree at Karlstad University. The project was conducted on behalf of the company Atran velo. The goal of this project is to develop a bicycle/tractor that is integrated with the company´s AVS-system. The project was carried out during the spring 2021 and comprises 22,5 hp.  The purpose of this project is to develop a trolly that can increase the load capacity when using a standard bicycle. This allows people to use their bicycle on several occasions which contributes to many positive aspects. By taking the bicycle instead of the car it contributes to reduced emission, which has a positive effect on the environment. It can also increase the physical activity of people which contributes to the individual’s health.  The project has been based on the product development process with the phases project planning, pilot study, product specification, concept selection, design, final process, and report writing. In these phases various proven methods have been used.  The result of this project is a concept of a trolley with coupling. The trolley can be used both as a bicycle cart and carriage. It can easily be connected and disconnected from the bicycle, when for example doing grocery shopping. The trolley has two loading surfaces, and both are integrated with AVS - bridges which makes it work like an AVS-carrier. It can also be folded for space saving witch increase customer value. Most of the trolley is made of aluminum which minimize the weight and is corrosion resistance.

Byggbranschens utsläpp av växthusgaser utgör en stor andel av Sveriges totala utsläpp. För att minska de byggrelaterade utsläppen är det på många fronter som byggbranschen behöver förändras och effektiviseras. De senaste åren har en succesiv ökning av byggandet i trä skett vilket är gynnsamt då trä alternativet är mer klimatvänligt än stål och betong. De tuffa klimatmålen vi nu står framför innebär dock att mer behöver göras än att endast öka andelen träbyggnader. Pappersmassaindustrin är lätt att bortse ifrån, då den hittills inte varit relevant för byggbranschen och för att återanvändning är relativt framträdande inom den branschen. Ifrån sågverken som sönderdelar trästockar till virke fraktas flis som blir över till pappersbruk. Av flisen görs sedan bland annat diverse pappförpackningar som går att återvinna. Problemet är att dessa förpackningar endast går att återvinna ett visst antal gånger innan fibrerna blir obrukbara och istället används som biobränsle. Om byggmaterial skulle gå att producera baserat på dessa fibrer, skulle detta innebära en mer långlivad användning av dem. Ett byggmaterial som uppfunnits, gjort på fibrer från pappersmassabruk är core-materialet ”Greenwood”. Eftersom materialet är nytt och egenskaperna till stor del är okända krävs det att diverse studier görs som undersöker materialets olika egenskaper som är relevanta för en eventuell tillämpning inom byggbranschen. Denna studie avser att undersöka skjuvstyvhet, böjstyvhet och bärförmåga hos sandwichelement uppbyggda av core-materialet Greenwood och ytskikt av papp. Detta genom att först  dynamiskt och statiskt testa de ingående materialens egenskaper, följt av böjprovning av nio sandwichbalkar med varierande tjocklek på ytskikten. Samtliga balkar testades även dynamiskt. Core-materialet Greenwood som ingick i sandwichelementen var endast den begränsande faktorn en gång av tio böjprov. När core-materialets skjuvstyvhet togs fram både dynamiskt och statiskt och när den omvandlades till en skjuvmodul visade det sig att Greenwood har en mer än dubbelt så stor styvhet som EPS-cellplast vid liknande densitet. Detta är intressant då denna cellplast ofta agerar som ett core-material i sandwichelement ute i byggbranschen. Testerna visar även på att balkarna har en relativt liten spridning vilket innebär att resultaten har god tillförlitlighet. Slutligen, kan det konstateras att dessa sandwichelement uppvisar sega egenskaper med en viss kvarvarande lastkapacitet även efter brott. Samtliga nämnda egenskaper ovan talar för en viss potential för tillämpning av dessa sandwichelement inom byggbranschen. Fortsatta studier av fukt- och krypegenskaper vid långtidsbelastning rekommenderas, vilket är viktigt för användning inom byggandet. De omfattande resultaten från föreliggande studie utgör dock ett bra underlag för fortsatta undersökningar och värdering av möjliga tillämpningar. / The construction industry`s greenhouse emissions, makes up for a large portion of Sweden’s total emissions. In order to reduce construction related emissions, a fair amount of fronts within the construction industry needs to be changed and streamlined. In the last couple of years, there has been a successive increase in the number of structures that are built from wood amongst other things, which is beneficial because the wood alternative is more climate friendly than steel and concrete. The current tough climate goals entails that more has to be done than just increasing the amount of wood constructions. The pulp industry is easy to write off because so far, it has not been relevant to the construction industry and because recycling is relatively prominent within that industry. From the sawmills that dismember wooden logs to lumber, leftover wood chips are transported to paper mills. Among other things, different cardboard packages that can be recycled are then made from those wood chips. The problem with these packages is that they can only be recycled a certain number of times before the fibers become unusable and instead, are used as biofuel. If building materials were to be able to be produced with these fibers, that would be a more long-lived use of them. A building material, recently invented, made of fiber from paper mills is the core-material “Greenwood”. Because the material is new and its properties for the most part are unknown, this requires that various studies are conducted that examines the different properties the material possesses that are relevant for a contingent enforcement within the construction industry. This study intends to examine the shear rigidity, flexural rigidity and maximum capacity for sandwich panels made from the core-material Greenwood and faces of paperboard. This was achieved by first dynamically and statically test the properties of the two different materials, followed by flexure testing nine sandwich beams with varying face thicknesses. Every beam was also tested dynamically. The core-material Greenwood which was a part of the sandwich panels, was only the limiting factor 1 time out of 10 flexure tests. When the shear rigidity of the core-material was calculated both statically and dynamically and when it was converted to a shear modulus it was shown that Greenwood has a rigidity of more than double that of EPS cellular plastic at similar density. This is interesting because this type of cellular plastic often acts as a core-material in sandwich structures found in the construction industry. The tests also show that the beams have a relatively small spread which means that the results have good reliability. Finally, it can be concluded that these  sandwich panels exhibit ductile properties with a certain lasting load capacity even after ultimate load has been reached. Every property mentioned above indicates that there is a certain potential for applicability of these sandwich panels within the construction industry. Continued studies of moisture properties and creep properties during long-term loading is recommended, which is important for a possible use within construction. The extensive results from this study constitutes a good basis for continued research and assessment of possible applications.

Charging station; PV panel; accumulator; battery; lithium; LiFePO4; Arduino