Stuttgart, Univ., Diss., 2007.

Zugl.: Giessen, Univ., Diss., 2006 u.d.T.: Olsen, Morten Aronsson: Die platonische Idee des Denkens und Handelns

Diss.--Mainz. / Bibliography: p. 175-183.

Zugl.: Gießen, Universiẗat, Diss., 2006 u.d.T.: Olsen, Morten Aronsson: Die platonische Idee des Denkens und Handelns.

Diss. Nr. 9926 techn. Wiss. ETH Zürich. / Literaturverz.

Brandenburgische Techn. University, Diss., 2001--Cottbus.

Sociala företag är en relativt ny företeelse och denna studie riktar in sig specifikt påarbetsintegrerande sociala företag (ASF). ASF karaktäriseras av det sociala målet attsysselsätta människor som står långt från arbetsmarknaden eller har svårt att hittaarbete. Samtidigt är organisationen ett kommersiellt företag med försäljning avprodukter och/eller tjänster vilket innebär att både sociala och ekonomiska prestationerär kärnan i verksamheten. Vinstmaximering är inte ett primärt mål för ASF, men liktandra företag måste intäkterna täcka kostnaderna. Detta innebär att både sociala ochekonomiska mål skall uppnås, vilket kan skapa friktion. Företagets måluppfyllelse kanföljas och kontrolleras genom olika prestationsmått. Syftet med studien är att undersökahur och varför arbetsintegrerande sociala företag använder sig av prestationsmått, settgenom en lins av institutionell logik. Utifrån syftet försöker studien även identifieravilka prestationer som mäts och hur det tar sig uttryck; varför företagen väljer attanvända eller inte använda vissa prestationsmått; samt hur institutionell logik tar siguttryck i finansiella och icke-finansiella prestationsmått. Studien har en kvalitativ ansatsoch ett abduktivt angreppssätt. Empirin insamlas genom semi-strukturerade intervjuer,dokument och observationer. Resultatet av studien visar att ASF utför få formellaprestationsmätningar vilket resulterar i få explicita prestationsmått. Den socialavälfärdslogiken dominerar bland respondenterna vilket färgar ASF:ens arbete genom attfokus riktas mot människor och miljö snarare än effektivitet och ekonomisk vinst. Denkommersiella logiken som återfinns internt, men även hos intressenter, påverkar vilkafinansiella prestationsmått som används av ASF:en genom logikens normer ochvärderingar över vilka ekonomiska prestationer som bör mätas. Den socialavälfärdslogikens inflytande leder till att prestationsmätningen ofta sker muntligt ochostrukturerat, eftersom att stor hänsyn tas till individens situation.

Representation theory is concerned with the ways of writing elements of abstract algebraic structures as linear transformations of vector spaces. Typical structures amenable to representation theory are groups, associative algebras and Lie algebras. In this thesis we study linear representations of finite groups. The study focuses on character theory and how character theory can be used to extract information from a group. Prior to that, concepts needed to treat character theory, and some of their ramifications, are investigated. The study is based on existing literature, with excessive use of examples to illuminate important aspects. An example treating a class of p-groups is also discussed.

Elbolag inom energibranschen fokuserar allt mer på tjänster, de genomgår på så vis en tjänstefiering som medför behovet av en kunskap om tjänsternas logik. Syftet med studien handlar om att undersöka elbolags tjänstelogik i jämförelse med den tjänstedominanta logiken. Studien har en teoretisk referensram som utgår från den tjänstedominanta logiken för att möjliggöra en jämförelse med elbolags tjänstelogik. Studien har en kvalitativ metod med en karaktär av fallstudie inriktad mot kommunalt ägda elbolag som fall. Studieobjekten för fallet var tre kommunalt ägda elbolag samt en samarbetspartner som har samarbetat med elbolag inom energibranschen. Semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod genomfördes med sex respondenter från studieobjekten. Intervjuerna gav information som analyserades och skapade studiens empiri som beskriver elbolags tjänstelogik. Den kännetecknas av att elbolag utgår från materiella resurser för att skapa värde i form av produkter och tjänster i värdeerbjudanden. Resultatet visar att elbolags tjänstelogik förändras mot att fokusera mer på tjänster. Elbolags kultur förhindrar verksamhetens fokus på tjänster, som är präglad av dess starka infrastruktur i form av elnät. Jämförelsen av elbolags tjänstelogik med den tjänstedominanta logiken visar att den inte har ett fokus på immateriella resurser och ser samtliga aktörer som resursintegratörer för värdeskapande.  Studiens slutsatser handlar om att elbolag genomgår en mer omfattande tjänstefiering genom att de introducerar både analoga och digitala tjänster. Det handlar om att elbolags tjänstelogik är i ett introducerande skede av den tjänstedominanta logiken. Dock är det inte självklart att elbolags tjänstelogik ska nå den tjänstedominanta logiken. Det på grund av att tjänstelogiken påverkas av elbolags bransch och industri där materiella resurser kan fungera som en utgångspunkt för värdeerbjudanden istället för immateriella resurser.

Die Arbeit liefert einen Betrag zur Objektivierung der Bewertung und Auswertung von waffenspezifischen Spuren auf Geschossen. Durch den Vergleich der Spuren können Geschosse den verwendeten Waffen zugeordnet werden. Es wurde ein Algorithmus entwickelt, der die Auswahl der relevanten Spurenbereiche aus großflächigen Bilder ermöglicht. Ein weiterer Algorithmus kann die Spuren automatisiert um den Drallwinkel korrigieren. Zwei bekannte Vergleichsmodelle wurden an den vorliegenden Spuren angewandt. Ein Vergleichsalgorithmus, basierend auf der Fuzzy-Theorie, wurde zum Spurenvergleich entwickelt. Der Vergleich mittels dieses Algorithmus kann eindimensional oder zweidimensional erfolgen. Eine Gegenüberstellung der Vergleichsansätze zeigt, dass ein Spurenvergleich mit dem Fuzzy-Modell, bei welchen nur die Lage der Riefenspuren einfließt, bessere Ergebnisse liefert als die anderen Modelle und so für die Begründung von Untersuchungsergebnissen im Spurenvergleich verwendet werden kann.