We discuss a new concept of agent programs that combines logic programming with reasoning about actions. These agent logic programs are characterized by a clear separation between the specification of the agent’s strategic behavior and the underlying theory about the agent’s actions and their effects. This makes it a generic, declarative agent programming language, which can be combined with an action representation formalism of one’s choice. We present a declarative semantics for agent logic programs along with (two versions of) a sound and complete operational semantics, which combines the standard inference mechanisms for (constraint) logic programs with reasoning about actions.

Syftet med studien är att redovisa vilka inre och yttre faktorer som bidrar till elevers motivation i matematikämnet. Studien utgår från ett elevperspektiv i årskurs 6 med en avgränsning till algebra och ekvationer. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i Self-determination theory (SDT) där ett kompletterande ramverk skapats utifrån fem motivationsvariabler som syftar till att mäta elevers motivation. Som insamlingsmetod används både intervjuer och observationer och utgår därmed från ett elevperspektiv. Observationerna genomfördes på två olika skolor i årskurs 6 och totalt deltog fyra elever från vardera skola i intervjuerna. Resultatet av studien visade bland annat att elevers motivation påverkas av både inre och yttre faktorer där exempelvis lärarens roll, betyg och elevers målsättning spelade en betydande roll. Samtliga elever ansåg dessutom att motivation är en viktig egenskap att erhålla sig för att lyckas och för att utveckla sina kunskaper inom matematikens algebra

Skolverket (2018a) har ett obligatoriskt kartläggningsmaterial för förskoleklass som heter Hitta matematiken. Kartläggningsmaterialet syftar till att kartlägga elevers matematikkunskaper, där mönster utgör en del. I studien har enbart undervisning om mönster studerats. Studien grundar sig i en tidigare systematisk litteraturstudie som behandlar sambandet mellan mönster och algebra. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i förskoleklass respektive årskurs 2 utformar sin undervisning om mönster. Vidare syftar studien till att undersöka vilken form av progression som sker. För att kunna besvara forskningsfrågorna har tio lärare intervjuats där intervjusvaren senare har analyserats och tematiserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet. Analysen av resultatet indikerar att lärare utformar sin undervisning på olika sätt i förskoleklass och årskurs 2. I förskoleklass utformas undervisningen främst med laborativt material och stationsarbete medan lärare i årskurs 2 ofta utgår från läroboken och använder laborativt material som komplement. Gällande progressionen av arbetet om mönster från förskoleklass till årskurs 2 visar studiens resultat att beroende på hur lärarna utformar undervisningen sker progressionen exempelvis genom mönster i talföljder eller algebra på olika sätt.

Studiens huvudområde är marknadsföring genom skapandet av gemenskap och spridning genom Word of Mouth (WoM). Att vara medveten om detta område som grafisk designer kan underbygga träffsäkerheten i den grafiska delen av marknadsföring och kommunikation. Forskningsfrågan som studien vill besvara är: Hur bidrar grafisk design till spridning genom Word of Mouth och till ett varumärkes värdeskapande relationer med och mellan kunder? För att kunna hitta svar utförs en fallstudie av företaget Musette. Metoderna som används i studien är webbaserat frågeformulär samt visuell retorisk analys. Materialet som analyseras är svaren på formuläret samt två representativa inlägg på instagram. Analyserna baseras på Bourdieus teorier om former av kapital och Aristoteles retorik. Studien visar att de komponenter den grafiska designern bör stärka för en lyckad spridning via WoM är engagemang, trovärdighet, kompetens, gemenskap och ett bra personligt bemötande.

Hur elever utvecklar algebraiska resonemang är inte så välförstått, vilket i kombination med svenska elevers låga resultat vid algebraiska uppgifter på internationella mätningar utgör en problematik. Denna problematik syftar studien att minska genom att undersöka förstaklasselevers kollektiva algebraiska resonemang om funktioner, för att identifiera vilka typer av algebraiskt tänkande som ges uttryck. För att undersöka detta observerades nio grupper av förstaklasselever i deras möte med tre uppgifter om funktioner som sedan kodades efter resonemang, argument, algebraiska aspekter, generalisering, och funktionellt tänkande. Resultatet visar att förstaklasselever är kapabla att resonera kring algebra och närma sig intern säkerhet på sina svar. Elevernas resonemang visade också tecken på alla algebraiska aspekter, relaterande och sökande men inte utökande generaliseringar, och alla kategorier av funktionellt tänkande. Den rekursiva kategorin av funktionellt tänkande kopplades endast till den första uppgiften, vilken var av en dynamisk karaktär vilket är intressant för verksamma lärare då det har implikationen att introducera funktioner med två objekt som variabler.

Syftet med denna uppsats är att studera kopplingar mellan Fibonaccitalen och matristeori. Det matematiska innehållet utgår till största delen från artikeln A contribution to the connections between Fibonacci numbers and matrix theory, skriven av Miriam Farber och Abraham Berman. Texten innehåller även litet biografi över den kände matematikern Leonardo Fibonacci som skrev ned Fibonaccitalen i form av ett klassiskt samhällsproblem, utan att veta om om deras oändliga egenskaper. Relationen mellan Fibonaccitalen och matristeori studeras i olika sammanhang.

In this thesis we investigate the moduli space M3[2] of curves of genus 3 equipped with a symplectic level 2 structure. In particular, we are interested in the cohomology of this space. We obtain cohomological information by decomposing M3[2] into a disjoint union of two natural subspaces, Q[2] and H3[2], and then making S7- resp. S8-equivariantpoint counts of each of these spaces separately. / Målet med denna uppsats är att undersöka modulirummet M3[2] av kurvor av genus 3 med symplektisk nivå 2 struktur. Mer specifikt vill vi hitta informationom kohomologin av detta rum. För att uppnå detta delar vi först upp M[2] i en disjunkt union av två naturliga delrum, Q[2] och H3[2], och räknar därefter punkterna av dessa rum S7- respektive S8-ekvivariant.

The aim of this thesis is to examine the usage of metaphors and language features used in the debate about the digitalization of Swedish society in a library context. The empiric material consists of 22 articles published in Biblioteksbladet from January 2020 – March 2021. The method of analyzing the material was based on Fairclough’s critical discourse analyze and Jenny Lindberg´s logics of a Catch-the-train-technological deterministic discourse (Tåget-Går-diskurs). The thesis findings showes that digitalization as phenomenon is used in a technical deterministic way in which six aspects were found valid: infrastructural, national competition oriented, user oriented, availability as access, availability as supply and a post-pandemic-oriented aspect.

Ekvationslösning är ett matematiskt område som upplevs problematiskt för många elever. För ett godkänt betyg i matematik i både årskurs 9 samt matematik 1 krävs att eleverna kan lösa grundläggande ekvationer. Att många elever upplever området problematisk är således bekymmersamt. Syftet med studien är således att undersöka vad lärare använder för metoder vid undervisning i ekvationslösning.  Föreliggande studie är av kvalitativ struktur. Genomförandet av studien har bestått av intervjuer med lärare samt insamling av elevlösningar med hjälp av ett uppgiftsformulär. Vid analysen av det empiriska materialet användes innehållsanalys som metod för elevlösningar, samt en metod inspirerad från den fenomenografiska analysmetoden vid analysen av intervjuerna. Resultatet visade att lärare använder sig främst av generella ekvationslösningsmetoder vid undervisningen. I de fall då icke generella lösningsmetoder var en del av undervisningen var det i syfte att utgå från elevernas förkunskaper. De missuppfattningar som framkom bekräftade delvis den tidigare forskningen, exempel på missuppfattningar som synliggjordes var problematik gällande minustecknet och likhetstecknets innebörd. Metoder som lärare använder för att förhindra samt arbeta vidare med missuppfattningar grundade sig i tydlighet, förtydligande och struktur i undervisningen. Slutligen togs aspekten om uppföljning med jämna mellanrum upp som en viktig del i arbetet med missuppfattningar.

This thesis aims to provide a classification of low-dimensional Lie algebras. We make emphasis on several structural properties, such as nilpotency, solvability and (semi) simpli- city. The first two properties relate to two fundamental theorems by Lie and Engels which classification results will be presented in a table for ease of access. / <p>I presented my thesis on 1st of October 2021.</p>