Deontic Action Logic Multi Agent System (DALMAS) är en typ av multiagentsystem där agenternas handlingar regleras av ett normativt system. Teorin för DALMAS bygger på deontisk logik, och normer i det normativa systemet uttrycks i termer av Kanger-Lindahls teori om normativa positioner. Syftet med detta arbete är att försöka reda ut vilka eventuella fördelar ett normativt system kan ge samt hur man ska kunna skapa effektivt sådant. Går det att skapa ett normsystem som kan lösa samma problem som ett konventionellt MAS löser? För att kunna jämföra de olika normsystemen har kriterier för hög effektivitet tagits fram. Testresultaten visar bl.a. att ett enkelt normsystem fungerar bättre än inget alls. Tester av den befintliga prologimplementationen har också gjorts vilket har bidragit till förslag till förbättringar av DALMAS-arkitekturen och implementationen.

Syftet med denna litteraturstudie var att granska och analysera vad forskning visar beträffande elevers svårigheter för området bråk, samt hur lärare kan underlätta elevers förståelse för bråk i årskurs 4-6. I litteraturstudien har databassökningar gjorts via UniSearch, ERIC, MathEduc och Google Scholar. Även manuella sökningar har använts. Bråk tonas ned i dagens undervisning och resultat från TIMSS och PISA visar att bråk är ett, för elever såväl som lärare, problematiskt område i matematiken. Forskare framhåller bland annat elevers svårigheter för täljaren och nämnarens innebörd, samt jämförelse och beräkning av bråkuttryck. Vidare framhäver forskare att lärare med bland annat diskussioner i klassrummet, praktiskt material, samt en verklighetsanknuten och elevcentrerad bråkundervisning främjar elevers inlärning. Resultaten visar dock att forskare inte är eniga vad gäller de svårigheter elever har på området bråk.

Artificiell intelligens (AI) är en stor del i dagens datorspel. För att få inblick i komplexiteten runt AI i spelutveckling och för att förstå delar som AI består av har detta projekt genomförts. Målet var att skapa en AI-motor från grunden med bra grundplattform som är enkel att bygga vidare på. Innan projektet startade utfördes en förundersökning där olika alternativ för kartrepresentationer och grafsökningsalgoritmer togs fram. Utvecklingen av AI-motorn har haft ett starkt beroende till projektet där en spelmotor utvecklats av Niklas Ekman och Christian Mesch. Detta projekt har utförts enligt den agila systemutvecklingsmetoden Scrum. Ett versionshanteringssystem har använts för att enkelt kunna dela källkod mellan projekten. AI-motorn har utvecklats i C++ och för operativsystemen Ubuntu och OSX. AI-motorn består av fyra huvuddelar; logik, navigering, kommunikation och AI-objekt. Logiken är hjärnan i AI-motorn, navigeringen använder sig av navmesh som kartrepresentation och A*-algoritmen är den grafsökningsalgoritm som har valts. Kommunikation sker mellan AI-motorn och spelmotorn för att kunna dela på funktionalitet. AI-objekten är främst informationsklasser som t.ex. håller reda på antalet registrerade datorstyrda spelare. Valet av metod för kartrepresentation avgjordes av att navmesh enkelt kunde genereras automatiskt med hjälp av verktyg vilket var svårare för de andra alternativen. A* valdes som grafsökningsalgoritm eftersom den gav en korrekt väg med minst antal beräkningar. AI-motorn uppfyller de krav som ställdes innan utvecklingen påbörjades och är en bra grund för att lätt kunna utöka motorn med mer avancerad funktionalitet, men det finns så klart förbättringar som kan göras.

Växande geometriska mönster ses som ett redskap för att få elever från ett aritmetiskt till ett algebraiskt tänk om mönster successivt ersätts med tal och bokstavsbeteckningar. TIMSS- rapporten från 2015 redovisar att svenska elever i årskurs 8 har dåliga resultat inom algebra och geometri men samtidigt är aritmetik ett av de starkaste områdena. Syftet är därför att undersöka vilka teorier om lärande av växande geometriska mönster som finns samt vilka arbetssätt och metoder som används i undervisning om växande geometriska mönster. Studien är en litteraturstudie, där vetenskapligt material analyseras utifrån forskningsfrågor. I denna studie består materialet av tidskriftsartiklar, konferensbidrag och en avhandling.   Resultatet visar på två skilda teorier angående hur undervisning om växande geometriska mönster ska bedrivas, hierarkisk och dynamisk undervisning. Den hierarkiska teorins ståndpunkt är att kunskap byggs från grunden och att gå från det enkla till det komplexa för att elever ska lära sig generalisera. Tvärtemot anser förespråkare för en dynamisk undervisning att elever bör tvingas generalisera redan från början. Resultatet visar också att elever har lättare att generalisera och se samband mellan formel och mönster om de får lära sig analysera det växande geometriska mönstrets delar och samband mellan figurer redan från början.

This thesis consists of four papers on the topics of free loop spaces, Koszul duality and A∞-algebras.  In Paper I we consider a definition of differential operators for noncommutative algebras. This definition is inspired by the connections between differential operators of commutative algebras, L∞-algebras and BV-algebras. We show that the definition is reasonable by establishing results that are analoguous to results in the commutative case. As a by-product of this definition we also obtain definitions for noncommutative versions of Gerstenhaber and BV-algebras.  In Paper II we calculate the free loop space homology of (n-1)-connected manifolds of dimension of at least 3n-2. The Chas-Sullivan loop product and the loop bracket are calculated. Over a field of characteristic zero the BV-operator is determined as well. Explicit expressions for the Betti numbers are also established, showing that they grow exponentially.  In Paper III we restrict our coefficients to a field of characteristic 2. We study the Dyer-Lashof operations that exist on free loop space homology in this case. Explicit calculations are carried out for manifolds that are connected sums of products of spheres.  In Paper IV we extend the Koszul duality methods used in Paper II by incorporating A∞-algebras and A∞-coalgebras. This extension of Koszul duality enables us to compute free loop space homology of manifolds that are not necessarily formal and coformal. As an example we carry out the computations for a non-formal simply connected 7-manifold. / Denna avhandling består av fyra artiklar inom ämnena fria öglerum, Koszuldualitet och A∞-algebror. I Artikel I behandlar vi en definition av differentialoperatorer för ickekommutativa algebror. Denna definition är inspirerad av kopplingar mellan differentialoperatorer för kommutativa algebror, L∞-algebror och BV-algebror. Vi visar att definitionen är rimlig genom att etablera resultat som är analoga med resultat i det kommutativa fallet. Som en biprodukt får vi också definitioner för ickekommutativa varianter av Gerstenhaber och BV-algebror. I Artikel II beräknar vi den fria öglerumshomologin av (n-1)-sammanhängande mångfalder av dimension minst 3n-2. Chas-Sullivans ögleprodukt och öglehake beräknas. Över en kropp av karakteristik noll beräknas även BV-operatorn. Explicita uttryck för Bettitalen fastställs också, vilka visar att de växer exponentiellt. I Artikel III begränsar vi koefficienterna till en kropp av karakteristik 2. Vi studerar Dyer- Lashofoperationer som existerar på den fria öglerumshomologin i detta fall. Explicita beräkningar görs för mångfalder som är sammanhängande summor av produkter av sfärer. I Artikel IV utvidgar vi Koszuldualitetmetoden som används i Artikel II genom att inkorporera A∞-algebror och A∞-koalgebror. Denna utvidgning av Koszuldualitet gör det möjligt att beräkna fri öglerumshomologi för mångfalder som inte nödvändigtvis är formella och koformella. Som ett exempel utför vi beräkningar för en ickeformell enkelt sammanhängande 7-mångfald. / <p>At the time of the doctoral defense, the following papers were unpublished and had a status as follows: Paper 3: Manuscript. Paper 4: Manuscript.</p>

This thesis consists of four papers about the intersection between semigroup theory, category theory and representation theory. We say that a representation of a semigroup by a matrix semigroup is effective if it is injective and define the effective dimension of a semigroup S as the minimal n such that S has an effective representation by square matrices of size n. A multisemigroup is a generalization of a semigroup where the multiplication is set-valued, but still associative. A 2-category consists of objects, 1-morphisms and 2-morphisms. A finitary 2-category has finite dimensional vector spaces as objects and linear maps as morphisms. This setting permits the notion of indecomposable 1-morphisms, which turn out to form a multisemigroup. Paper I computes the effective dimension Hecke-Kiselman monoids of type A. Hecke-Kiselman monoids are defined by generators and relations, where the generators are vertices and the relations depend on arrows in a given quiver. Paper II computes the effective dimension of path semigroups and truncated path semigroups. A path semigroup is defined as the set of all paths in a quiver, with concatenation as multiplication. It is said to be truncated if we introduce the relation that all paths of length N are zero. Paper III defines the notion of a multisemigroup with multiplicities and discusses how it better captures the structure of a 2-category, compared to a multisemigroup (without multiplicities). Paper IV gives an example of a family of 2-categories in which the multisemigroup with multiplicities is not a semigroup, but where the multiplicities are either 0 or 1. We describe these multisemigroups combinatorially.

Ontology-based data access (OBDA) augments classical query answering in databases by including domain knowledge provided by an ontology. An ontology captures the terminology of an application domain and describes domain knowledge in a machine-processable way. Formal ontology languages additionally provide semantics to these specifications. Systems for OBDA thus may apply logical reasoning to answer queries; they use the ontological knowledge to infer new information, which is only implicitly given in the data. Moreover, they usually employ the open-world assumption, which means that knowledge not stated explicitly in the data or inferred is neither assumed to be true nor false. Classical OBDA regards the knowledge however only w.r.t. a single moment, which means that information about time is not used for reasoning and hence lost; in particular, the queries generally cannot express temporal aspects. We investigate temporal query languages that allow to access temporal data through classical ontologies. In particular, we study the computational complexity of temporal query answering regarding ontologies written in lightweight description logics, which are known to allow for efficient reasoning in the atemporal setting and are successfully applied in practice. Furthermore, we present a so-called rewritability result for ontology-based temporal query answering, which suggests ways for implementation. Our results may thus guide the choice of a query language for temporal OBDA in data-intensive applications that require fast processing, such as context recognition.

Denna studie är en läromedelsanalys som granskar algebraiska uttryck och ekvationer i två läromedel för årskurs 6: Koll på Matematik 6A och Mattedirekt borgen 6A. Studiens syfte är att studera algebraiska uttryck och ekvationer utifrån variationsteorins fusion, kontrast och generalisering. Syftet skapades till följd av att svenska elever inte når de bästa resultaten i algebra gentemot andra länder. Dessutom för att kunna undersöka varför flera elever upplever området som svårt och abstrakt. Två frågeställningar togs fram för granskning: Hur presenteras algebraiska uttryck och ekvationer i två olika läromedel? Hur varieras innehållet inom algebraiska uttryck och ekvationer? Resultatet visar att läromedlen har likheter och skillnader i sin presentation av algebraiska uttryck och ekvationer. Ett läromedel ger större utrymme för variabelns värde i olika ekvationer och behandlar även decimaler. Ett annat läromedel har större variation av olika variabler och behandlar aldrig decimaler. En variation kan även utläsas i kontrast, fusion och generalisering. Kontrast presenteras genom att visa flera felaktiga exempel för att visa vad något inte är. Dessutom genom jämförelse av två olika räknesätt för att kunna se samband, karaktärsdrag och skilja dem åt. Generalisering syns genom att visa samma figurer men uttrycka dem på olika sätt. Fusion uttryckts genom att variera innehållet från vad som tidigare varit känt för eleven. Slutsatsen är att läromedlen skapar goda förutsättningar för eleverna att upptäcka kritiska aspekter inom algebraiska uttryck och ekvationer.

The focus of this study is on invasion games in the lessons of physical educationduring high school. Earlier studies shows that invasion games in physical educationare faced with certain challenges, as they are usually interpreted with different ideasof what the game should be like as written by the association of sports. Therefore, itis difficult for both teachers and students to understand what to focus on whilelearning the invasion games.The purpose of this study is to investigate the students´ experiences of what theythink invasion games in physical education is about and also to analyze from theirexperience what they should be learning in invasion games in during their highschool. The theoretical approach in this study is in reference to Bourdieu´sconcepts of habitus, the logic of practice and doxa. To find this out a qualitativemethod has been used in form of interviews.The results of the study are divided into four categories, these are; how to play thegame, how to move, how to do something you can or cannot, and students´ ownideas about teaching invasion games. The students that participated in the studyshows that invasion games are something one either can or cannot do. There is nomiddle ground. The students feel that there is no clear purpose of learning aboutinvasion games, although it is a fun part of physical education. The students whoplay invasion game on their spare time do not find the lessons useful, as far asdeveloping their skills in invasion games is concerned.The results of this study also show that majority of the participating studentsappreciate invasion games in spontaneous teaching manner where previousexperience and conditions do not matter. This results to majority being active duringthe lessons. The results also show that students have difficulty in verbally expressingwhat invasion games teach them.

Det spelar ingen roll hur perfekt ett nyhetsmedie är i teorin om det inte konsumeras eller litas på av samhällets medborgare (Strömbäck et al., 2020). Tillit och trovärdighet gentemot medier, såväl kommersiella- som public service-drivna, är en grundförutsättning för ett demokratiskt samhälle. Det är dessa aktörer som granskar makten och sprider relevant information till medborgarna, exempelvis politiska nyheter som också betraktas som den viktigaste skepnaden av journalistik (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, är en av de pjäser som axlat uppdraget med bravur under en lång tid, vilket inte minst visat sig i deras historiskt starka trovärdighetssiffror (Svenskarna och internet, 2019). Men med nya tider kommer nya plattformar att engagera sig på, så även för public service-medier som SVT. Det gjorde att vi frågade oss - vilka effekter får dessa tillvägagångssätt på SVT:s trovärdighetskapital?   Det analytiska ramverket som låg till grund för studien var forskning om trovärdighet gentemot medium, meddelanden, meddelanden online samt avsändaren. Utöver detta hanterade studien forskning om dimensioner av trovärdighet, hur det mäts och varför. Sist men inte minst byggde studien på sociala medier-logiken, som menar att alla sociala medier besitter deras egen logik med normer och handlingar som gör dem unika.   Då vi ville undersöka vilka effekter de nya tillvägagångssätten fick på ett medieinnehålls och en avsändares trovärdighet, var det lämpligt att göra en experimentstudie. Studien var webbaserad och utgick från att svara på följande frågeställningar: Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det byter plattform från webben till Instagram?, Vad blir effekterna på medieinnehållets trovärdighet när det anpassar sig till logiken på Instagram? och Skiljer sig trovärdigheten gentemot SVT som avsändare åt beroende på vart artikeln publicerats, på webben eller Instagram?   Det studien kom fram till var att det fanns en effekt på både medieinnehållets och en avsändares trovärdighet när det bytte plattform från webben till Instagram. Medieinnehållet uppfattades som mest trovärdigt när det presenterades i en verklighetsförankrad webb-artikel och som minst trovärdigt i den artikel som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. SVT som avsändare uppfattades som mest trovärdig utav de som läst Instagram-artikeln och som minst trovärdig utav de som läst artikeln som inte var anpassad utefter plattformen den publicerades på. Sett till den interpersonella kommunikationens roll i trovärdighetsuppfattningen, visade det sig i studien att det endast var ett fåtal respondenter som skulle prata om artikeln eller dela den i sina sociala medier. Detta resultat var därför intressant, eftersom det är motsatsen till vad Kiousis (2001) hävdade gällande den interpersonella kommunikationen. / It doesn't matter how perfect a news media seems in theory, if the news media is not consumed or trusted by citizens (Strömbäck et al., 2020). Trust and credibility towards media, commercial- as well as public service-driven, is a foundation for a democratic society. It’s these actors that examine the power and spread relevant information to the citizens, like political news that is seen to be the most important figure of journalism (Strömbäck, 2019). Sveriges Television, SVT, is one actor that has taken on the mission with success in Sweden during a long time, something that has been shown in their strong credibility numbers (Svenskarna och internet, 2019). But new times means new platforms and this includes adjustments for even public service-media like SVT. This new way of doing things made us curious - which effects did these new approaches have on SVT’s credibility?   The analytical framework that the study is based on are research of credibility of medium, messages, messages online and sources. Further this study addresses research on dimensions of credibility, of how it has been measured and why. Last but not least the study builds upon the theory of social media logic and the way all social media possesses their own logic with norms and actions that make them unique.   To examine what effects these new approaches towards content get on a source and their media content, it was appropriate to do an experimental study. The study was web based and aimed to answer the following questions: What are the effects on the media content’s credibility when it changes platform from the web to Instagram?, What are the effects on the media content’s credibility when it adjusts to the logic on Instagram? and Does the credibility of SVT as a source depend upon where the article is published, on the web or on Instagram?   The results of the study indicate that there was an effect on the credibility of both the media content and the source, when it changed platform from the web to Instagram. The media content was perceived as most credible when it was presented in a web article and as least credible when presented in a manipulated Instagram article. SVT as a source was perceived as most credible by the readers who’d read the Instagram-article, and at least credible by those who’d read the article who wasn’t adjusted to the platform it was presented on. Our results of what role the interpersonal communication plays in the perceived credibility, is not aligned with what previously researchers found (ag. Kiousus, 2001).