<p>Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar granskades. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna klarade av graviditeten bra men en låg lungfunktion och/eller dåligt näringstillstånd före graviditeten ökade risken för komplikation hos både moder och barn. Kvinnorna upplevde informationen om fertilitet och graviditet från sjukvården som otillräcklig. För att öka kvinnornas möjlighet till en lyckad graviditet bör lungfunktion och näringstillstånd följas noggrant före, under och efter graviditet för att i samband med en försämring kunna optimera kvinnornas behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att informera kvinnorna om fertilitet och graviditet. För att ha möjlighet till detta behövs ytterligare kunskap och forskning framför allt med kvalitativ ansats.</p>

Cystisk fibros (CF) är en ärftlig sjukdom med risk för förkortad livslängd. Sjukdomen medför att sekretet i bland annat lungor och bukspottkörtel blir segt och organen har svårt att fungera normalt. Medellivslängden för kvinnor med cystisk fibros ökar. Då allt fler når vuxen ålder ökar deras önskemål om att bli förälder. Syfte med denna studie var att belysa den reproduktiva hälsan hos kvinnor med cystisk fibros för att kunna erbjuda stöd och information. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 12 artiklar granskades. Resultatet visade att majoriteten av kvinnorna klarade av graviditeten bra men en låg lungfunktion och/eller dåligt näringstillstånd före graviditeten ökade risken för komplikation hos både moder och barn. Kvinnorna upplevde informationen om fertilitet och graviditet från sjukvården som otillräcklig. För att öka kvinnornas möjlighet till en lyckad graviditet bör lungfunktion och näringstillstånd följas noggrant före, under och efter graviditet för att i samband med en försämring kunna optimera kvinnornas behandling. Sjuksköterskan har ett stort ansvar för att informera kvinnorna om fertilitet och graviditet. För att ha möjlighet till detta behövs ytterligare kunskap och forskning framför allt med kvalitativ ansats.

Nikotin är världens tredje mest använda drog efter koffein och alkohol. Rökning utgör en av de absolut främsta orsakerna till en för tidig död i hela världen. Minst 10 000 svenskar dör varje år i förtid på grund av rökning. Syftet med denna studie var att jämföra skillnaden i lungfunktion, muskelstyrka och arbetsförmåga mellan rökare och icke-rökare. Till studien rekryterades totalt 20 frivilliga försökspersoner i åldrarna 27-56 år varav 10 var rökare och 10 icke-rökare. Mätning av lungfunktion genomfördes med en spirometer, där både VC och flöde-volym mätningar (FEV1, FEV % och PEF) registrerades. Muskelstyrkan mättes med en handdynamometer. Vid mätning av VO2max fick deltagarna utföra ett maxtest på en ergometercykel som kopplades till mätutrustningen Oxycon Pro-Jaeger. Resultatet visade att det fanns skillnad i lungfunktion mellan rökare och icke-rökare. VC, FEV1, FEV % och PEF var signifikant lägre hos rökare jämfört med icke-rökare (p &lt; 0.05). Eftersom de flesta av testpersonerna inte uppnådde sitt VO2max användes istället peak VO2 vid jämförelsen. Det fanns ingen signifikant skillnad i peak VO2 och handstyrka mellan rökare och icke-rökare (p= 0.40 respektive 0.38). Det förelåg en signifikant korrelation mellan FEV1 och peak VO2 hos alla deltagare (p=0.0042). Däremot fanns det ingen korrelation mellan FEV1 och handstyrkan (p=0.579). Denna studie visar på att rökning påverkar lungfunktionen, att rökare har lägre lungfunktion än icke-rökare. Muskelstyrkan och arbetskapaciteten mätt som peak VO2 skiljde sig inte åt mellan rökare och icke-rökare men det krävs ett större testmaterial för att kunna dra några säkra slutsatser.

Bakgrund Det är känt att öppen hjärtkirurgi har en negativ påverkan på lungfunktion mätt med spirometer. Studier som undersökt samma påverkan mätt med Forcerad Oscillerande Teknik (FOT) är till vår vetskap obefintlig. Eftersom FOT är en mera skonsam mätmetod än spirometri kan det vara viktigt att ta reda på om det är möjligt att mäta postoperativ lungfunktion med FOT hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Syfte Studiens syfte var att undersöka hur luftvägsresistans och -reaktans (eftergivlighet) mätt med FOT samt vital kapacitet (VC), Forcerad Vitalkapacitet (FVC) och Forcerad Expiratorisk volym (FEV1) mätt med spirometer påverkas hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi. Korrelation mellan R5, X5, R5-19 samt AX, uppmätt med FOT och VC, FVC och FEV1, uppmätt med spirometri, och operationstid, anestesitid eller tid i ECC kommer att undersökas. Metod De preoperativa mätningar utfördes med FOT-intrumentet tremFlo®️ C-100, och spirometer, SpiroTube Mobile Edition dagen innan kirurgi. Testerna upprepades tre dagar efter kirurgi. Analys av preoperativa data, postoperativa data och förändring däremellan analyserades på 18 patienter. Resultat En försämrad lungfunktion postoperativt uppmättes med båda metoderna. VC, FVC, FEV1 var nästan halverade (53-56%) i jämförelse med preoperativa värden. Vidare fann vi ökad resistans, både i hela lungan och i perifera luftvägar (R5: +0,98 ± 0,88 cm H2O.s/L, R5-19: +0,64 ± 0,58 H2O.s/L) samt en minskad reaktans (eftergivlighet) (X5: -1,10 ± 1,24). Slutsats Öppen hjärtkirurgi har en negativ effekt på lungfunktion mätt med både FOT och spirometri. Det fanns inga samband mellan sövningstid och försämrad lungfuntkion. Fler studier krävs för att utvärdera om man kan ersätta spirometrin med den mera skonsamma mätmetoden FOT hos patienter som har begränsad förmåga att utföra forcerade andetag.

Syfte Syftet med studien var att undersöka effekten på astmakontroll och lungfunktion av ett web-baserat stödprogram för astmapatienter inom primärvården. Metod Studien var en 2-armad randomiserad, kontrollerad studie med kvantitativ ansats som pågick under 6 månader. Båda grupperna fick astmavård utifrån hur den bedrivs på vårdcentralerna och interventionsgruppen fick även tillgång till ett nyskapat web-baserat stödprogram (Astmakollen) för astmapatienter. Totalt slutförde 83 deltagare studien, varav 39 ingick i interventionsgruppen och 44 i kontrollgruppen. Resultat Denna studie visade signifikant förbättring av astmakontroll hos de patienter som haft tillgång till det web-baserade stödprogrammet Astmakollen under 6 månader. Medelvärdet på astma kontroll test i interventionsgruppen steg med 2,23 poäng medan värdet i kontrollgruppen var tämligen oförändrat. Effektstorleken för denna förändring mätt i Cohens d var 0,57. Medelvärdet av lungfunktionen i interventionsgruppen steg med 0,3% under studietiden medan den försämrades i kontrollgruppen och effektstorleken uppgick till 0,45. Skillnaden mellan grupperna var signifikant. Konklusion I denna studie framkommer det att e-hälsa kan ge en förbättrad astmakontroll och bibehållen lungfunktion samt vara ett komplement till dagens astmavård genom att öka tillgängligheten av individanpassad och evidensbaserad vård. / Objective The aim of this study was to examine the impact on asthma control and lung function of a web-based support program for asthma patients in primary care. Method The study was a quantitative, parallel, 2-arm, randomized controlled trial over a 6-month period. Both groups received asthma care based on how it was conducted at the health centers and the intervention group also gained access to a newly created web-based support program (Astmakollen) for asthma patients. In total, 83 participants completed the study, of whom 39 were in the intervention group and 44 in the control group. Results This study has showed significant improvement in asthma management in the sample group who had access to the web-based support program for 6 months. The mean score for asthma control test in the intervention group increased by 2,23 points while the score in the control group remained almost the same. The effect size for this change measured in Cohens d was 0,57. The mean score of lungfunction in the intervention group increased by 0,3% during the study period, while it deteriorated in the control group and the effect size amounted to 0,45. The difference between the groups were significant. Conclusions In this study, it appears that eHealth can provide improved asthma control and maintained lung function and be a complement in today's asthma care by increasing accessibility of personalized and evidence-based care.

No description available.

I december 2019 i Wuhan, Kina, blev en grupp personer infekterade av det nya viruset SARS-CoV-2 som inducerade sjukdomen COVID-19. Sjukdomen påverkar lungfunktionen och studier har visat att långvarig påverkan på lungfunktionen kan förekomma. Syftet med den aktuella studien var att undersöka långvariga effekter av COVID-19 på diffusionskapaciteten i lungorna. Studier som undersökte diffusionskapaciteten, mätt med kolmonoxid (DLCO), hos patienter minst 30 dagar efter insjuknande i COVID-19 samlades in och analyserades. Resultatet visade att en stor del av deltagarna hade DLCO &lt;80% av det förväntade värdet. Det visade även att diffusionskapaciteten kan vara nedsatt upp till sex månader efter utskrivning från sjukhus. Då COVID-19 är en ny sjukdom var den aktuella studien begränsad av antalet studier inom området. Framtida studier bör undersöka effekterna av COVID-19 på lungfunktionen under ett längre tidsspann. Slutsatsen i den här litteraturstudien var att COVID-19 påverkar diffusionskapaciteten i lungorna. Långvariga nedsättningar i diffusionskapaciteten har, än så länge, kunnat påvisas upp till sex månader efter sjukdom. Allvarligt insjuknande i COVID-19 ökar risken för långvariga DLCO -nedsättningar.

Bakgrund Patienter som genomgår thoraxkirurgi har postoperativt en försämrad lungfunktion och löper större risk för att utveckla lungkomplikationer. Positivt exspiratoriskt tryck (PEP) är en metod som används för att motverka postoperativa lungkomplikationer där PEP-flaska och PEP-mask är vanliga hjälpmedel. Forcerad oscillerande teknik (FOT) är en skonsam metod för utvärdering av lungornas resistans och reaktans. Resistansen beror på friktion i luftvägarna samt deras elastiska egenskap och reaktansen är luftvägarnas egenskap att lagra energi för passiv utandning. Kunskap om hur luftvägarnas resistans och reaktans påverkas av andningsgymnastik saknas.   Syfte Syftet med denna studie är att undersöka hur konventionell andningsgymnastik påverkar luftvägarnas resistans och reaktans postoperativt hos patienter som genomgått öppen hjärtkirurgi då dessa mäts med oscillerande luftvågor.   Metod Patienter (n=19) som genomgått öppen hjärtkirurgi inkluderades i studien. Luftvägarnas resistans och reaktans utvärderades med FOT vid tre mättillfällen, först preoperativt sedan två dagar efter operation både före och efter andningsgymnastik. Andningsgymnastik utfördes med både PEP-flaska och PEP-mask, randomisering avgjorde vilket hjälpmedel som användes först.    Resultat Luftvägarnas resistans och reaktans försämrades 2 dagar efter operation för samtliga patienter. Efter utförd andningsgymnastik med både PEP-flaska och PEP-mask sågs en höjning av luftvägsresistans.   Slutsats Resultaten i denna studie tyder på att PEP-andning med PEP-flaska och PEP-mask påverkar luftvägarnas resistans men inte reaktans. Mer forskning krävs för att bekräfta eller motbevisa detta resultat.

Bakgrund: Cystisk fibros påverkar lungornas funktion och individens hälsorelaterade livskvalitet. Behandlingen är krävande både fysiskt och psykiskt, och en tidskrävande del av den fysioterapeutiska behandlingen är andningsgymnastik inklusive sekretmobiliserande tekniker (airway clearance techniques/ACT).  Syfte: Att undersöka vilken effekt fysisk träning har på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökning gjordes i databaserna PubMed och Cochrane, åtta studier inkluderades. Tre studier undersökte konditionsträning, en undersökte styrketräning, tre undersökte kombinerad konditions- och styrketräning, och en undersökte både kondition- och styrketräning i två olika interventionsgrupper jämfört med kontrollgrupp. Kvalitetsgranskning gjordes med PEDro-skalan, evidensgradering med GRADEstud. Resultat: Litteraturstudien visade motstridiga resultat gällande valda träningsformers effekt på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet. Fyra studier visade signifikanta effekter på ett eller flera lungfunktionsmått, två studier visade signifikanta effekter gällande hälsorelaterad livskvalitet. Studierna var indelade i tre kategorier utifrån träningsform. Evidensen bedömdes som begränsad gällande konditionsträning, och otillräcklig för både styrketräning och kombinerad konditions- och styrketräning. Konklusion: Granskning av studierna visade motstridiga resultat vilket gav låg evidensgrad, och utifrån denna referensram kan inga säkra slutsatser dras gällande vilken effekt fysisk träning har på lungfunktion och hälsorelaterad livskvalitet vid CF. / Background: Cystic fibrosis affects the pulmonary function and health related quality of life (HRQoL). The treatment is physically and mentally demanding, and a time-consuming part is chest physiotherapy, which contains airway clearance techniques (ACT). Study purpose: investigate the effects of exercise on pulmonary function and HRQoL, and provide a basis for future research regarding whether exercise could substitute for chest physiotherapy.  Method: Systematic review. Search conducted in PubMed and Cochrane; eight studies included. Three examined aerobic exercise, one weight training, three a combination of aerobic- and weight training, one aerobic- and weight training divided in two intervention groups. Assessment of study quality was made with PEDro-scale. Strength of evidence assessed by GRADEstud.  Results: Studies were divided into three categories based on exercise form. Contradicting results regarding the effects of exercise on pulmonary function and HRQoL were found in all categories. Four studies presented significant effects on pulmonary function measures, two showed significant effects on HRQoL. Strength of evidence: limited for aerobic training, insufficient for both weight training and a combination of aerobic- and weight training.  Conclusion: This review presented contradicting results which eventuated in low strength of evidence, therefor no definite conclusions can be made regarding the effect of exercise on pulmonary function and HRQoL.

Thoraxkirurgiska ingrepp är kända för att vara smärtsamma procedurer. Patienterna bedömer smärtan som måttlig till svår. Syftet med denna litteraturstudie var att studera om det finns skillnad i smärtskattning mellan epidural analgesi jämfört mded intravenös analgesi de första dagarna efter thoraxkirurgiska ingrepp hos vuxna patienter och om epidural analgesi ger mindre postoperativa bieffekter i form av sedering, påverkan på lungfunktionen och illamående/kräkning. Metoden som användes var en systematisk litteraturundersökning där aktuell forskning inom området sammanställdes. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Endast randomiserade kontrollerade studier godtogs. Resultatet visade att i sex av studierna gav epidural analgesi bättre smärtlilndring än intravenös analgesi och något bättre lundgfunktion efter thoraxkirurgi. Graden av sedering och postoperativt illamående/kräkning var endast obetydligt högre i gruppen intravenös analgesi. Denna studie har visat att epidural analgesi ger något bättre postoperativ smärtlindring och bättre lungfunktion versus intravenös analgesi. Mer forskning bör ske på mer individanpassad smärtlidnring och förbyggande av postoperativt illamående/kräkning och sedering. / Thoracic operations are known to be painful procedures. Patients report moderate-to-severe pain. The aim of the literature reveiw was to study if there is a difference in pain relief with epidural analgesi verus intravenous analgesia in patients after thoracic surgery and if epidural analgesi gives less adverse effects like sedation, effects on lung function, nausea and vomiting. The method was a systmatic literature examination reviewing pertinent research in the area. Nine randomized controled trials were finally included. The results showed that epidural analgesia provided better pain relief than intravenous analgesia and higher pulmonary function after thoracic surgery. There were no difference regarding side effects like postoperative nausea and vomiting or regarding the incidence of sedation. This study has shown that the use of epidural analgesia in six of the studies resulted in better analgesia and better pulmonary function versus intravenous analgesia. Individually pain relief and preventing postoperative nausea/vomiting and sedation need more research.