Skogsbruksplanen är ett verktyg för att omsätta skogsägarens mål med sitt skogsbruk i praktiken. Det finns ett stort antal faktorer som påverkar möjligheterna att fastställa mål för skogsbruket. Genom en intervjuundersökning analyserades i vilken utsträckning skogsbruksplanens målformulering stämde överens med skogsägarens mål med sitt skogsbruk och vilken förståelse skogsägaren har för målen. Studiens resultat visar på en förankrad målformulering respektive en avlägsen målformulering. Studien visar också att skogsbruksplanen beskrivs som ett hjälpmedel för skogsägarna. Skogsägares målsättning med skogsbruket bör komma med vid ajourhållningen av skogsbruksplanen.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur organisationen Riksteatern förankrar sina mål i verksamheten och hur dessa implementeras i medarbetarnas vardag. Studien har en kvalitativ ansats och en fallstudie genomfördes på Riksteatern. Ett flertal intervjuer gjordes med nyckelpersoner inom organisationen. Informationen från dessa intervjuer analyserades sedan utifrån den teoretiska referensramen som innehåller teorier om målstyrning och organisationskultur. Resultatet visade att Riksteaterns målsättning är diffus och svårtolkad. Dessa mål går igenom en lång nedbrytningsprocess, där de bryts ner till olika delmål och del-del-mål. Risken då målen bryts ner så pass mycket, är att de förlorar sin ursprungliga mening. Då målen är så diffusa och stora är de även svåra att implementera och förankra i den dagliga verksamheten. Medarbetarna har svårt att ta till sig de övergripande målen och har svårt att se sin del i måluppfyllelsen. Detta trots att det finns en stark organisationskultur, med ett oerhört engagemang och brinnande intresse från medarbetarna. Detta gör att organisationen sitter på en stor outnyttjad kompetens.

<p>Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.</p>

Temat för uppsatsen är styrprinciper. Det finns ett övergripande behov hos organisationer av en strukturerad styrning. Avsikten med all styrning är att implementera ett företags strategi. Uppsatsen fokuserar på tillämpningen av målstyrning. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur målstyrningen tillämpas inom en inköpsfunktion i ett tillverkningsföretag, där vi intresserar oss för hur övergripande mål och strategi bryts ner och relaterar till inköpsavdelningens mål. De teorier vi har använt oss av i analysen är Ansoffs marknadsmatris i syfte att påvisa diskrepansen i respondernas svar kring den övergripande strategin. Anthony och Govindarjans modell för strategiimplementation används för att belysa den känsla för helheten som krävs för en effektiv styrning. Därefter har modellen S.M.A.R.T tjänat som verktyg när vi studerat hur målen för inköpsavdelningen definieras och formuleras. Uppsatsen baseras på en fallstudie av ett medelstort företag i tillverkningsindustrin. Insamling av primärdata har skett genom personliga intervjuer med öppna frågor. Vi har utifrån våra intervjuer konstaterat att övergripande mål och strategier inte är tydligt kommunicerade. Trots detta kunde vi inte se några tendenser till att det lett till negativa konsekvenser på inköpsavdelningen vi studerat. Tvärtom var det intressant att konstatera hur företaget nått en samsyn kring övergripande mål och strategi. Inköpsavdelningens mål kunde i stor utsträckning kopplas tillbaka till övergripande mål. I likhet med kommunikationen är inte heller målstyrningen inom företaget formaliserad. En generell slutsats vi dragit är att företaget troligtvis skulle tjäna på att tydliggöra och formalisera delar av sin styrning för att hantera den starka tillväxt de nu står inför.

<p>I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt.</p><p>Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor.</p><p>Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål. Vi kommer dock fram till att bland annat kommunikationen och samarbetet måste förbättras mellan huvudkontor och regioner. Hela processen att utforma och fastställa mål måste vara effektiv, vilket innebär att organisationen så produktivt som möjligt ska omvandla resurser till prestationer. Det kritiska i styrkortsmodellen är att processen i sig ska säkerställa att målen är optimalt utformade.</p>

I en målstyrd verksamhet är det av största vikt att målen är rätt utformade för att verksamheten ska fungera så effektivt som möjligt. Vägverket har sedan år 2000 använt sig av styrkortsmodellen. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur Vägverket arbetar med framtagande av styrkortsmål. Vi utvärderar denna process genom att titta på vilka konsekvenser som kan uppstå beroende på vilken nivå i organisationen styrkortsmål utformas, samt hur Vägverket kan säkerställa att optimala mål formuleras. För att kunna svara på dessa frågeställningar har vi intervjuat nyckelpersoner på tre av sju regioner och på Vägverkets huvudkontor. Vår slutsats är att Vägverkets ansvarsfördelning i styrkortsmodellen är en blandning av top-down och bottom-up, vilket vi anser är en bra fördelning. Huvudkontoret är de som har en helhetsbild av vad som är viktigt för hela Vägverket och utifrån detta formulerar de övergripande mål. Vi kommer dock fram till att bland annat kommunikationen och samarbetet måste förbättras mellan huvudkontor och regioner. Hela processen att utforma och fastställa mål måste vara effektiv, vilket innebär att organisationen så produktivt som möjligt ska omvandla resurser till prestationer. Det kritiska i styrkortsmodellen är att processen i sig ska säkerställa att målen är optimalt utformade.

Denna uppsats undersöker hur några svenska private equity bolag arbetar för att skapa värde i sina portföljbolag. Tidigare studier har huvudsakligen gjorts på amerikanska och brittiska företag och det är därför av intresse att undersöka svenska private equity bolag. Utifrån litteraturgenomgången identifierades tre teoretiska koncept som betydande för private equity bolagens värdeskapande arbetet: mål, strategisk planering och humankapital. Dessa teoretiska koncept som användes för att analysera data som samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att (1) målformulering är en styrande faktor såväl som utgångspunkten för det värdeskapande arbetet för PE-företagen. (2) Den strategiska planen skapas redan innan due diligence genomförs och att regelbundna avstämningar görs för att följa upp planen. (3) Företag använder styrtekniker som är en förutsättning för att implementera de operativa teknikerna. / In previous years, research has been conducted on private equity and the value creation investors carry out in their portfolio companies. Earlier studies have mainly been done on American and British companies, it is therefore of interest to investigate Swedish private equity companies. A research question was formulated as follows: How do Swedish private equity companies create value in their portfolio companies? To answer the question, semi-structured interviews were conducted with four persons employed at different private equity firms. Information was examined and also used from previous research. The results show that (1) goals are a governing factor as well as the starting point for the value-creating work for the PE companies. (2) The strategic plan is created even before the implementation of due diligence and that regular reconciliation are made to follow up the plan. (3) The PE companies exploit their human capital throughout the value-creating process, but above all in the follow-up of the strategic plan and the formulation of goals.

Denna uppsats undersöker och förklarar hur medarbetare och ledare arbetar med mål i enorganisation som utgår ifrån visioner och riktningar. Vi vill titta på hur det pratas om visioner,riktningar och mål och hur detta skapar mening för medarbetarna, men även hur lärandeuppstår och kunskap tas till vara. För att nå en bred bild av ämnet har vi använt oss av enkvalitativ metod med tio intervjuer. I analysen tog vi hjälp av Karl E Weicks Sensemakingtheory, Barbara Czarniawskas teori om organisering samt Argyris &amp; Schöns Single ochdouble loop learning för att skapa förståelse för det insamlade materialet.Vår analys argumenterar för att visioner måste bearbetas för att bli mer greppbara, att detkrävs mycket kommunikation, viljan att vara i en gemenskap och att en anammar engemensam bild.I slutsatsen framträder denna gemensamma bild än mer tydligt och hur den skapar meningoch lärande. Detta genom att visionen bryts ner i mindre och mer konkreta bitar. Bitarna serolika ut beroende på vem som hämtar hem visionen och i vilken gruppering tolkningen sker.Vi ser även ett stort engagemang hos medarbetarna att ställa upp och hjälpa varandra framåtpå flera olika områden där kommunikationen spelar huvudrollen.

Issue: Swedish institutions of higher education experiences higher pressure from the surrounding society to follow development and continuously renew themselves. As an example of government owned organisations that are complex, decentralised and professional, organisations such as universities, are working towards unclear and vague goals. Conditions that could worsen the potential of achieving goal congruence, which is considered critical for all organisations, there for prevails. According to previous research internal communication is critical under these conditions. Purpose: The purpose of this study is to provide in-depth knowledge of how Swedish institutions work with internal communication of unclear goals and how the internal communication of unclear goals affects the organization's goal congruence. Conclusion: What was identified as interesting is that in spite of lack of internal communication goal congruence could prevail in the studied organisation. Since management chooses not to clarify goals they give each member of the organisation an opportunity to relate, interpret and work towards the goal in their own way. A viewpoint affected by the organisational structure of universities as decentralised and professional organisations. Through having unclear goals in this type of organisations goal congruence can prevail even without a well functioning internal communication. Knowledge Contributions: The results of this study disprove previous research that of internal communication is critical for goal congruence when having unclear goals. The results can be generalised to other organisations in similar context and conditions as the studied organisation, but first and foremost to other universities as complex, decentralised and professional organizations with unclear goals. / Problemställning: Svenska lärosäten möter allt högre krav från det omgivande samhället att följa samhällsutvecklingen och förnya sig. Som exempel på statliga myndigheter är lärosäten komplexa, decentraliserade och professionella organisationer som arbetar mot otydligt och vagt formulerade mål. Därmed råder förutsättningar som har potential att försämra organisationens målkongruens, något som anses viktigt för att alla organisationer ska nå sina mål. Tidigare forskning visar på intern kommunikation blir kritisk under dessa förhållanden. Syfte: Syftet med studien är att bidra med fördjupad kunskap om hur svenska lärosäten arbetar med intern kommunikationen av otydliga mål och hur den interna kommunikationen av otydliga mål påverkar organisationens målkongruens. Slutsats: Det som identifierades intressant är att trots bristande intern kommunikation så råder målkongruens. Ledningen väljer att inte tydliggöra mål för att ge medarbetare en möjlighet att förhålla sig, tolka och arbeta med målet på sitt sätt. Ett synsätt som påverkas av att lärosäten är decentraliserade och professionella organisationer. Genom att ha just otydliga mål i denna typ av organisationer kan därför målkongruens råda även utan en väl fungerande intern kommunikation av målet. Kunskapsbidrag: De resultat som den här studien visar på motbevisar tidigare forskning om att intern kommunikation är kritisk för målkongruens vid otydliga mål. Resultaten kan generaliseras till andra organisationer med liknande förutsättningar och kontext som den undersökta organisationen. Då i första hand till andra svenska lärosäten som komplexa, decentraliserade och professionella organisationer med otydliga mål.

<p>The purpose of this essay is to investigate how well vision and strategies communicates from division level to underlying business unit levels with focus on the Balanced Scorecard Concept. The investigation was carried out within the ANS division and two of its underlying business units at the LFV Group (Swedish Airports and Air Navigation Services). ANS is responsible for the air navigation services in Sweden and the production of the services is carried out of the business units AER (En Route) and ATA (Tower and Approach). With Air Navigation Services means supervision and conducting air traffic mainly within national air space. The purpose of the services is to insure that air traffic could be carried out in a safe way.</p><p>The Balanced Scorecard was introduced for the first time in the beginning of the 1990´s. The authors behind the concept were Robert S. Kaplan and David P. Norton. The Balanced Scorecard, as a management tool, considers not only financial targets but take into account non financial targets as well because they have also a great influence on an organizations performance. The purpose of the scorecard concept is to deliver a balanced picture of organizations performance indicators, which gives information of key elements today, tomorrow and in the future. The LFV Group and its division ANS implemented the scorecard concept in the middle 1990´s and today the scorecard is a corn stone in the business process.</p><p>During several years Kaplan and Norton have developed the scorecard concept, especially with a focus to communicate a clear message throughout the organization. The latest compliment to the Balanced Scorecard is the Strategy Map. The Strategy Map is a single document and it has a main objective to explain the strategy. To do that the Strategy Map describe how local defined targets are connected to and contributes to the overall target for the organization.</p><p>To establish a picture of how ANS mediates vision and strategies to the underlying business units AER and ATA and how the message will be understood by the employees the authors of this essay have done several interviews and one opinion poll.</p><p>To communicate vision and strategies ANS establish a business plan for the whole division. ANS business plan is then a guiding star when the business units establish their business plans. The division and the business unit’s business plans are therefore very similar to each other and the structure is based on the Balanced Scorecard concept.</p><p>We have found out in this investigation that the communication of vision and strategies works well between division management and the underlying business units and its management with today’s application of the Balanced Scorecard. On the other hand the communication of vision and strategies with the scorecard concept to all employees is unsatisfactory. Workforce on underlying units below the management level have an unclear picture of the Balanced Scorecards function in the management process with purpose to send a clear message of vision on strategies.</p><p>The application of the scorecard concept is not similar for all units within the ANS. One unit for example has developed a Strategy Map to explain the strategy focus for the employees, other unit’s works more conventional with the basic concept of the scorecard. A more similar leadership could give a more positive effect and send a clear view to all employees. Through competence and contacts within the organization there are opportunities for education and development of the scorecard concept for the ANS division.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl vision och strategier förmedlas från divisionsnivå till underliggande affärsområdesnivå med avseende på det balanserade styrkortets utformning.</p><p>Undersökningen genomfördes på division ANS och två av ANS underliggande affärsområden AER och ATA vid svenska Luftfartsverket. ANS ansvarar för flygtrafiktjänsten i Sverige vilket sköts av AER och ATA. Flygtrafiktjänst innebär bland annat att övervaka och dirigera flygplan inom tilldelat luftrummet, detta för att kunna bedriva flygtrafik på ett säkert sätt.</p><p>Det balanserade styrkortet presenterades för första gången i början av 1990-talet av upphovsmännen Robert S. Kaplan och David P. Norton. Det balanserade styrkortet tar inte bara hänsyn till finansiella mått utan även icke finansiella mått vilket ger en mer balanserade syn på verksamheten. Luftfartsverket och division ANS började arbeta relativt tidigt med det balanserade styrkortet. I ett samarbete med ett konsultbolag i mitten av 1990-talet utformades ett balanserat styrkort för LFV som än idag arbetas efter.</p><p>Under årens lopp har Kaplan och Norton utvecklat styrkortet, speciellt med avseende på att kommunicera budskap ut i organisationen med hjälp av styrkortet. Det senaste komplementet till styrkortet är Strategikartan som utgörs av ett enskilt dokument och har som uppgift att förklara en strategi. Detta genom att visa och förklara hur ett enskilt uppsatt mål bidrar till helheten i en organisation.</p><p>För att få en uppfattning om hur ANS förmedlar vision och strategier till de underliggande affärsområdena AER och ATA och hur budskapet uppfattas av medarbetarna har intervjuer och en enkätundersökning genomförts.</p><p>För att förmedla vision och strategier upprättar ANS en affärsplan för hela divisionen. ANS affärsplan ligger sedan till grund för de affärsplaner som upprättas för respektive affärsområde. Divisionens och affärsområdenas affärsplaner är snarlika varandra och är uppbyggda på en struktur enlig konceptet med det balanserade styrkortet.</p><p>Resultatet som har framkommit i undersökningen är att kommunikationen av vision och strategier från divisionsledning till ledning för affärsområde ATA och AER fungerar bra med det balanserades styrkortets nuvarande utformning.</p><p>Däremot så finns det brister i kommunikationen av vision och strategier från affärsområdesledning ut till de underliggande produktionsenheterna. På dessa underliggande organisatoriska enheter så upplevs inte nuvarande styrkortskonceptet fungera i samma utsträckning med avseende på uppgiften att förmedla vision och strategier.</p><p>Tillämpningen av styrkortskonceptet skiljer sig dock mellan produktionsenheterna i affärsområdena. Detta exemplifieras av då ATCC-enheten i Stockholm har utvecklat styrkortkonceptet med en strategikarta och där upplevs kommunikationen ha förbättras. Konceptet med strategikarta skulle mycket väl kunna vara applicerbart på andra enheter och till och med för hela divisionens verksamhet. Genom att nyttja den kompetens och kontakter som idag finns inom verksamheten finns det stora möjligheter för utbildning och utveckling av styrkortskonceptet för division ANS.</p>