I detta examensarbete har jag valt att dokumentera och analysera en soffas stoppningshistoria. Soffan, som även kan kallas en färstmanssoffa, är i nyrokokostil och från ca 1870-talet. En kort beskrivning av historiken kring soffan återges samt lite stilhistoria från tiden då den är tillverkad. Jag har valt att ta tillvara på så mycket som möjligt av stoppningen på soffan, en så kallad bevarandetapetsering. Syftet var att dokumentera soffan, vilka material som använts och vilka åtgärder och förändringar som gjorts under årens lopp. Det visade sig att mycket av stoppningen troligen var original. Jag ville se hur mycket som gick att bevara av stoppningen rent funktionellt, skulle det fungera när det var en möbel som skulle användas och var det värt det? Dokumentationen samt det praktiska arbetet som utförts på soffan åskådliggörs på ett strukturerat sätt med text och bilder. Sist kommer ett avsnitt med diskussion kring bevarandetapetsering och avslutningsvis följer analys, resultat och slutsatser.

Målet med detta examensarbete har varit att presentera ett relevant beslutsunderlag för val av grundstoppningsmaterial till sittmöbler i dagligt bruk.Genom test av hållbarhet och förslitning hos fem olika sitsar med olika stoppningsmaterial och genom blindtester av dessa fem sitsar, före och efter hållbarhets- och förslitningstest, har jämförbara värden, både objektiva och subjektiva upplevelser tagit fram.Det ur alla synvinklar bästa alternativet både med hänsyn till pris, hållbarhet och subjektiv upplevelse av komfort och hållbarhet visades sig vara vulkaniserat tagel.

Uppsatsens upplägg beskriver med skisser och diskussioner med min lärare om hur man kan bygga upp en sits på en möbel med moderna stoppningstekniken. Med hjälp från skisser och förklaringar steg för steg hur man arbetar med modern stoppningsteknik. De material man använder inom traditinell stoppningsteknik är tagel, krollsprint och celocrin. Tagel består av hästhår, krollsprint är fibrer från dvärgpalm och celocrin kommer ifrån kokosfibrer. Det jag kommer fördjupa mig i denna uppsats är hur man bygger upp en möbel med modern stoppningsteknik från stomme till en färdig sits, som visas vilka material som används och varför, och hur man kommer fram till måtten. Under processens gång kommer skisser och beskrivningar visa möjliga lösningar. Slutresultatet visar en av flera möjliga lösningar om hur man kan arbeta i modern stoppningsteknik.

Idag har möbler inte bara en praktisk funktion, vi vill att den ska ha ett uttryck och passa in i rätt miljö också. Detta gör att man får kompromissa genom att några önskemål om vissa egenskaper får vägas mot varandra. Det finns vilmöbler som är tänkta för att endast vila i, medan andra är avsedda för någon aktivitet som läsning, tv-tittande eller dylikt. Detta arbete handlar om hur man kan kombinera sittmått och lutningar från flertalet olika vilmöbler till en egendesignad dagbädd.

The Shibori technique on modern furniture fabrics. A study in the name of chance. / <p>Presentation-framläggning via zoom-länk.</p>

I dag ser vi en allt tydligare trend i att gå ifrån ”slit och släng”- mentaliteten i samhället. Inom möbelindustrin arbetar man alltmer med att stödja den cirkulära ekonomin. hur reparerbarhet som en kvalitet i nyproduktionen av stoppmöbler kan beskrivas och vad som skulle kunna göras för att ytterligare stärka denna? Arbetet bygger bland annat på intervjuer av några utvalda svenska möbeltillverkare och några möbeltapetserarmästare i Stockholmsområdet med lång hantverkserfarenhet. De möbeltillverkare som jag intervjuade står för en hög kvalitet och har på olika sätt implementerat reparerbarhet i sin möbeldesign. I rapporten beskriver jag hur möbelindustrin fortsätter att utveckla reparerbarhet som en del i sin affärsmodell. I mitt arbete visar jag också att det finns kreativa lösningar och metoder för att förenkla renovering av möbelstoppning som ännu inte prövats. Denna del av arbetet utfördes på en prototypfåtölj och ledde fram till en metod som förenklar och begränsar antalet arbetsmoment och arbetstimmar. Lösningen innebär dels att man på ett enkelt sätt kan byta ut stoppningen och dels ett förslag till en ”reservdel” i form av en färdigtillverkad dyna. Därmed bör kostnaden för att renovera möbeln hos en möbeltapetserare minska – alternativt blir arbetsmomenten så pass enkla, att en mer händig kund själv kan göra dem. Med detta arbete önskar jag att kunna lämna ett bidrag till en möbelkultur med en mer hållbar framtid. / Today, we are seeing an increasingly clear trend of moving away from the "wear and tear" mentality in society. In the furniture industry, efforts are increasingly being made to support the circular economy. Definitions for what constitutes criteria that describe factors in circularity are still undetermined, such as "longevity", "durability" and "repairability". In my work I try to answer the question how repairability as a quality in the new production of upholstery furniture can be described and what could be done to further strengthen this capacity? The work is in part based on interviews of selected Swedish furniture manufacturers and a number of furniture upholstery masters in the Stockholm area with long craftsmanship experience. The furniture manufacturers that I interviewed produce quality products and have in various ways implemented repairability in their furniture design. In the report I describe how the furniture industry continues to develop repairability as part of its business model. In my work I also show that there are creative solutions and methods to simplify renovation of furniture upholstery that have not yet been tried. This part of the work was carried out on a prototype armchair and led to a method that simplifies and limits the number of steps and working hours. The solution means that you can easily replace the padding and it also includes a proposal for a "spare part" in the form of a ready-made cushion. Thus, the cost of refurbishing the furniture of a furniture upholsterer should be reduced - alternatively, the tasks will be so simple that a more handy customer can make them themselves. With this work, I wish to participate in a furniture culture which contributes to a more sustainable future.

Uppsatsen handlar om renovering på en soffa modell "2209 sofa" designad av Børje Mogensen. Där fokus ligger på hur dunplymåer växer fram från planering till färdig produkt. Soffans övriga renovering är med ytligt i dokumentet, för att kunna ge en överblick. Denna undersökning behövs då den befintliga litteraturens beskrivningar om dunplymåer är ganska ytliga. Det som saknas i de befintliga beskrivningarna om dunplymåer är hur du kan blanda ihop dun och bollfibrer för att få en mer lättskött plymå. Hur mycket dun respektive bollfibrer det går att ha i plymån för att den ska bli bra stoppningsmässigt. De har inte heller med någonting om hur du ska få en plymå ligga bra emot kanter på stommen. Alltså hur man ska tänka/göra med avskärningar och tillägg. Resultaten visar att bollfibern fyller sin funktion ihop med dunet och förenklar underhållet med dunplymån. Eftersom att dunplymån blev bra i stoppning så är en kubikuträkning gjord på hur mycket dun/bollfiber du behöver per kubikdecimeter (dm3). Bågtilläggen/avskärningarna blev lagom på dunplymån, de fyller ut sina funktioner och täcker alla eventuella hål som lätt kan bli om du undviker dem. Den här uppsatsen handlar alltså om att ge svar på de frågor runt dunplymåer där information sedan innan saknas och förenkla planeringen av dunplymåer i framtiden

Denna uppsats handlar om processen att snöra, stoppa och klä Carl Malmstens fåtölj ”Solo”. Den handlar om de vägval som tapetserar ställs inför i sin vardag gällande design och funktion. Uppsatsen består främst av en djupgående beskrivning som redogör för arbetsgångens process med syftet att förstå varför vissa val görs och hur de påverkar de kommande momenten. Det är en traditionell stoppning det handlar om och ett mindre experiment med materialmattor beskrivs. Avslutningsvis behandlas ämnet i en resultatdel samt en diskussions- och reflektionsdel.

I denna uppsats kommer jag att fördjupa mig i en teknik som används inom möbeltapetsering och som kallas pocketspring. Inom detta område finns det väldigt lite litteratur och genom mitt arbete hoppas jag få fylla på med mera kunskap. Jag kommer att fördjupa mig i några av de frågor jag ställt mig under arbetets gång och eftersom jag känner väldigt positivt inför detta arbetssätt så vill jag försöka skapa en text som gör att fler skall våga testa på denna teknik. Det som intresserat mig är fördelarna kring en pocketspringmetod men även var jag anser att svårigheterna ligger samt funderingar kring hur eller om man kan skriva en manual som funkar att följa från början till slut.

Detta är en uppsats kring arbetet av en Emma Fåtölj. Från stomme till klädd möbel. Även tankar kring traditionella stoppningsmaterial. Är tänkt som en processbeskrivning för Emmor med traditionell stoppning. vad man kan behöva tänka på och vad för problem som kan dyka upp. Under arbetet gång har jag planerat en helt ny stoppning utan en möbel att gå efter, snörat och sytt stoppningar och prövat olika metoder. Resultatet blev en mysig möbel och några tankeställare.