abstract: This final research paper provides both a performer's perspective and a recording of double clarinet literature by William O. Smith (b. 1926), Eric Mandat (b. 1957), and Jody Rockmaker (b. 1961). The document includes musical examples, references to the recording, and interviews with the composers. The first chapter contains a brief literature review of sources on world double clarinets, biographies of the above-mentioned composers, and other pertinent information. Chapters 2-4 include the performer's perspective on the following works: Epitaphs for Double Clarinet by William O. Smith, Double Life for Solo Clarinet by Eric Mandat, and two compositions by Jody Rockmaker, Half and Half for demi-clarinet in A, and Double Dip. The final chapter examines how double clarinet music has evolved, the challenges and limitations of the repertoire, and the future of the double clarinet genre. / Dissertation/Thesis / D.M.A. Music 2013

Organisatoriskt lärande och kompetensutveckling har blivit viktiga komponenter i dagens organisationer. Detta på grund av att den tekniska utvecklingen bidragit till att dagens organisationer är under ständig förändring. Detta har i sin tur lett till att det krävs nya förhållningssätt till befintliga roller. Både chefer och medarbetare behöver anpassa sig för att möta upp den snabba förändringstakten. Ett sätt är att nyttja medledarskap som metod. Men för att medledarskap ska kunna användas effektivt krävs kompetensutveckling i ämnet. Syftet med denna studie var att analysera och jämföra medarbetares och chefers uppfattningar om ledarkultur och medledarskap men också att undersöka generationsbaserade uppfattningsskillnader och att urskilja faktorer som gagnar eller stävjar en samsyn gällande mandat, samt att analysera hur dessa faktorer kan påverka lärande och kompetensutveckling inom organisationen. För att svara på syftet undersöktes faktorer som kan påverka samverkan, kompetensutveckling och lärande. Studien genomfördes på en avdelning hos en svensk statlig myndighet. Metoden var en kvantitativ enkätundersökning med kvalitativa inslag. Enkäten skickades ut via myndighetens intranät till 992 personer, vilka bestod av både chefer och medarbetare. 156 respondenter svarade på enkäten. Då bortfallet blev stort genomfördes t-tester. Analysen av T-testerna visade att resultaten inte var normalfördelade och därför gjordes Mann Whitney U-test, som även tar hänsyn till snedfördelade data. Resultaten visade att engagemang kan vara en viktig faktor för kompetensutveckling, men att det även är viktigt att det skapas möjlighet till kompetensutveckling. Resultaten visade också att unga genomgående svarade mer positivt i undersökningen. Chefernas resultat gällande frågor om medledarskap var högre skattade och hade mindre spridning, än medarbetares. Detta kan tyda på att begreppet medledarskap inte var förankrat hos medarbetarna. Dessa resultat pekar på att insatser i form av kompetensutveckling och organisatoriskt lärande kring medledarskap är viktiga, för att metoden ska fungera optimalt.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

La loi du 23 juin 2006, entrée en vigueur le 1er janvier 2007, poursuit trois objectifs principaux, de simplification, de sécurisation du règlement des successions et de protection des héritiers. Elle comprend deux volets le premier sur les successions et le second sur les libéralités. Cette loi est une nécessaire adaptation aux nouvelles évolutions démographiques et sociologiques (allongement de la durée de la vie, augmentation du nombre des familles recomposées et présence d'enfants non communs) et permet d'augmenter la liberté de partage du disposant, notamment dans la transmission des entreprises, un véritable problème en france. Cette loi, objet de plusieurs décennies de réflexion, fournit de nombreux outils modernes, mais présente toutefois des lacunes, soit que le législateur ne semble pas être allé jusqu'au bout de sa réforme et que les outils sont incomplets, soit que ces derniers sont déjà concurrencés par d'autres outils existants. Ces lacunes devront être complétées pour que la loi du 23 juin 2006 reste, pour longtemps, une loi toujours moderne et bien adaptée aux transformations rapides de notre société. / The law of June 23rd, 2006, which entered into force on January 1st, 2007 has three main objectives, simplifying and securing inheritance agreement and protection of heirs. It consists of two components: successions and liberalities.This law is a necessary adaptation to the new demographic and sociological changes (increased life expectancy, increasing numbers of reconstituted families and step-children), increasing the freedom to share, which is, especially in the transmission of companies, a real issue in France.This law, the subject of several decades of thinking, provided many modern tools, but it does have some gaps, either because the legislator has not gone far enough with the reform and the tools are incomplete, or that they are already in competition with other existing tools. These deficiencies must be completed so that the law of June 23rd, 2006 remains for a long time, a law still modern and adapted to rapid changes in our society.

A l'époque contemporaine, le mandat est l'objet d'une professionnalisation et d'une diversification. Il est, désormais, au cœur de la vie des affaires : banquiers, commerçants, chef d'entreprise, … l'utilisent afin de dynamiser leurs affaires. Le mandat se présente ainsi comme un contrat conclu principalement dans l'intérêt du mandant.Pourtant, l'étude des liens entre le mandat et la responsabilité civile montre que l'importance du bénéfice retiré par ce personnage est occultée par le danger que représenterait, pour un individu, la gestion de ses affaires par autrui. Concrètement, le droit positif et la doctrine ont tendance à apprécier sévèrement la responsabilité du mandataire, tant à l'égard du mandant qu'à l'égard des tiers. Il existe donc un certain décalage entre l'approche juridique et la réalité pratique du mandat, entre le profit et le risque. Si la première alternative se justifie, la seconde apparaît plus problématique. En effet, au regard de la spécificité altruiste du mandat, l'on pourrait se demander dans quelle mesure le mandant qui tire avantage de l'activité économique de son mandataire peut être tenu pour responsable des dommages éventuellement subis pas les tiers. / In modern times, mandate is subject to professionalization and diversification. It is now at the heart of business: bankers, businessmen, entrepreneur, ... use it to boost their business. The mandate presents itself as a contract primarily for the benefit of the principal.However, the study of the relationship between the mandate and liability shows that the importance of the benefit derived by that character is overshadowed by the danger would be for an individual, the management of its affairs by others. Specifically, the positive law and doctrine tend to severely assess the responsibility of the agent, both in respect of principal in respect of third parties. There is therefore a gap between the legal approach and the practical reality of mandate between profit and risk. If the first alternative is justified, the second is more problematic. Indeed, under the altruistic specific mandate, one might ask to what extent the client that takes advantage of the economic activity of the agent can be held liable for any damages suffered not the third party.

I dagens snabbt föränderliga arbetsmarknad har agile blivit ett populärt managementkoncept för att utveckla flexibla organisationer som snabbt kan besvara marknadens efterfrågan. Men vad händer med roller, ansvar och mandat när agilt arbetssätt införs i ett tidigare traditionellt hierarkiskt företag. Syftet med denna undersökning är att uppmärksamma hur roller, ansvar och mandat fungerar i en organisation som övergått till ett agilt arbetssätt. För att besvara arbetets syfte har två forskningsfrågor tagits fram;  1. Skiljer sig företag X roller, mandat och ansvar från teorin i agilt arbetssätt? 2. Skiljer sig roller, mandat och ansvar mellan de team som arbetar med mjukvara, hårdvara och både mjukvara och hårdvara på företag X?  Metoden för arbetet har en induktiv ansats och en kvalitativ fallstudie har genomförts. Arbetets primärdata har samlats in genom åtta semistrukturerade intervjuer hos företag X. Sekundärdata har samlats in från vetenskapliga artiklar, böcker och hemsidor. För att analysera datan har grundad teori använts.  Resultatet har visat att många respondenter har en positiv inställning till det nya arbetssättet men förståelsen för roller, ansvar och mandat varierar mellan respondenterna. I vissa delar skiljer sig resultatet från teorin. I de delar som inte stämmer överens så har respondenterna inte förstått sin roll, detta beror på brist på utbildning men också på brist på kommunikation eller avstånd mellan teamen. Frågeställningen om det är någon skillnad i tillämpandet av agile i team som jobbar med hårdvara respektive mjukvara konstaterar vi egentligen inte är den stora utmaningen, utan det handlar mer om beroenden mellan olika team, både externt och internt. Samma sak kan uppstå för team som arbetar på distans eller inte talar samma språk. Det handlar om brist på kommunikation och ett tätt samarbete vilket är vad agile går ut på.  Agile är lätt att förstå, men ibland svår att tillämpa särskilt i stora organisationer men Företag X har gjort en mycket bra och seriös ansats i sitt tillämpande och kommer med tiden att anpassa sig mer och mer till den agila samarbetsformen. Det hade därför varit intressant att göra samma studie igen om ett år för att se hur organisationen och människorna anpassat sig. / In today’s fast changing marketplace, agile have become a popular management concept in order to develop flexible organisations which quickly are able to adapt to the market demands. But what is the impact in the organisation with roles , responsibilities and mandate when an agile organisation is implemented. The objective with this study is to understand how roles, responsibilities and mandates works in an organisation which have gone from a traditional hierarchical organisation to implement the agile way of working.  We formed two hypothetical questions we wanted to respond to.   1. Does Company X deviate in roles, responsibilities and mandate from the theoretical agile way of working?   2. Is there a deviation in roles, responsibilities and mandate between the agile teams who are working with software, hardware and both soft and hardware at Company X?   We have used an inductive methodology approach and a qualitative case study have been performed. The study’s primary data have been been gathered through eight semi structured interviews at Company X. The secondary data have been obtained through literary studies of articles, books and web-pages. In order to analyse the data a grounded theory approach have been used.  The result have showed that many of the respondents have a positive attitude towards the new way of working, but that the understanding of roles, responsibilities and mandate varies between the respondents and deviates from  the theory. In the areas where we found deviations from  the theory, the respondents have not understood their roles, which indicates lack of continues trainings, but also a lack of communication and distance between the teams. The hypothesis for if there are any deviations of how the agile roles and responsibilities have been applied or interpreted between teams who are working with hard or software, we can conclude that these differences are not the major challenge, instead the deviations are based on dependencies between different teams both external and internal.The same situation can apply to teams who are remotely located or do not speak the same language. It falls back on lack of communication and a closer collaboration which is the objective of agile. Agile is easy to understand, but sometimes hard to apply especially in large organisations. Company X have made a very good and serious approach in their implementation and will over time adapt more and more to the agile way of working. It would therefore be interesting to perform the same kind of study again in a year to understand how the organisation and people have adapted.

Syftet med studien var att undersöka hur projektledare arbetar och förhåller sig till att ta emot feedback från kollegorna i sina projektteam. Likaså att ta reda på varför vissa projektledare arbetar aktivt med att be om feedback, medan andra projektledare väljer att bortprioritera momentet. Feedbackformen har benämnts som uppåtgående feedback inom denna studie. Tre forskningsfrågor utformades som berörde projektledarnas upplevelse, hantering och utmaningar med att ta emot feedback. För att besvara forskningsfrågorna genomfördes åtta kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med projektledare från olika branscher. Det insamlade materialet bearbetades genom att utföra en tematisk analys, som sedan resulterade i fyra teman. Enligt studiens resultat är feedback ett komplicerat, spännande och känsligt moment. Projektledarna som aktivt ber sina teammedlemmar om feedback gör det för att utvecklas, motiveras och öka sin självmedvetenhet. Projektledarna som inte ber sina teammedlemmar om feedback menar att det beror på att momentet är för känsligt, tidskrävande och de känner inte att har mandatet att be om feedbacken. Tid, mandat och ledarskapsansvar visades vara de största utmaningarna när det kom till uppåtgående feedback inom projekt.

Syftet med studien var att undersöka skolledares samverkan med specialpedagoger och hur det specialpedagogiska arbetet sker med elever som behöver särskilt stöd på gymnasienivå. Jag valde att belysa frågor om skolledares mandat och hur de motiverar sina möjligheter att förverkliga en skola för alla.  Den teoretiska bakgrunden presenterar en historisk framväxt av den svenska skolan med påverkan av samhället och de förändringar som sker. En del gestaltade förändringen i samhällssynen kring elever med särskilt behov, hur specialpedagogiken har vuxit fram och vilka lagar och förordningar som ligger till  grund för elever i behov av särskilt stöd samt begreppet en skola för alla. Här återgavs även vilka normativa krav som ställs på skolledare och hur ett framgångsrikt pedagogiskt ledarskap ser ut för att möta dagens behov i skolverksamheten.  Metoden som använts för empirisk insamling är den kvalitativa metoden i form av semi/öppna intervjuer. Urvalet har varit två skolledare på två olika gymnasieskolor. I resultatdelen framkom det att skolledarna samverkar med specialpedagoger och att de ser den specialpedagogiska yrkesrollen som väldigt viktig i verksamheten för både elever, lärare och rektorer. Skolledare uppgav att specialpedagoger tillsammans med pedagoger stöjder elever i behov av särskilt stöd i ordinarie undervisningen och vid särskilda tillfällen i form av för exempel skriv- och mattestuga. I diskussionen framkom det att litteraturen överensstämde med vad skolledarna upplevde vad som påverkar verksamheten utifrån faktorerna öppenhet, resurser, samverkan och delaktighet. Dessa faktorer påverkar utveckling och förbättring inom skolverksamheten vad det gäller ledarskap, samverkan, specialpedagogiska insatser för elever i en skola för alla.

Thesis (doctoral)--Universität zu Köln, 1969. / Includes bibliographical references (p. viii-xxiii).

Universiẗat, Diss., 2007--Köln.