SammandragMitt syfte är att undersöka hur några pedagoger använder sig av motorisk träning i kombination med massage i skolverksamheten. Jag har utgått från följande frågor i mitt arbete: Hur arbetar några pedagoger i de tidigare åren med massage i skol- och förskoleverksamheten och hur påverkar detta barns motorik och kroppsuppfattning? Vilka förändringar har pedagogerna sett hos eleverna sen de införde massage respektive motorikträning? Vilka för- och nackdelar eller rent av problem har pedagogerna stött på sen de började med massage och motorikträning med sina elever? Undersökningen genomförs kvalitativt genom intervjuer och observationer med tre pedagoger verksamma både inom förskolan och inom grundskolans tidigare år. I den empiriska delen undersökte jag hur pedagoger arbetar med massage och motorik i skolverksamheten. Mitt resultat visar att informanterna tycker det är viktigt att man ägnar sig åt motorisk träning och att det även är av vikt att lägga mer fokus på massage/avslappning, eftersom dagens barn är stressade och behöver lära sig att slappna av Mina slutsatser är att motorisk träning i kombination med massage leder till att barnen och eleverna utvecklar sin kroppsuppfattning och kan hjälpa dem att både slappna av och öka sin koncentration, vilket i slutändan kan leda till bättre studieresultat.

Bakgrunden till undersökningen är att vi har uppmärksammat att en del barn på förskolan har svårt att varva ner. Vi har också sett att en del barn reagerar negativt vid beröring från andra barn. Utifrån dessa aspekter har vi funderat på om massage kan vara en metod för att åstadkomma en positiv förändring i barngrupperna? Syftet är att undersöka om massage kan vara en metod för att hjälpa barn att koppla av och stärka dem i deras sociala samspel.Vi har genomfört en fallstudie där vi har följt tio barns möte med massage genom deltagande observationer, kvalitativa intervjuer samt tre standardiserade frågor.Vårt resultat visar att barnen i vår undersökning upplever att de blivit lugnare. Barnen tycker dessutom att massagen gjort dem till bättre kamrater exempelvis kan de leka med fler barn,som de tidigare inte lekte så mycket med. Dessa svar bekräftas av de observationer som vi gjorde av barnen.För att stärka och hjälpa barn i deras sociala utveckling tror vi att det krävs en kombination av pedagogiska metoder,där massage kan vara en.

Vi är två blivande pedagoger som läser på Lärarutbildningen i Malmö. Genom vår verksamhetsförlagda tid samt genom olika vikariat i förskola och skola har vi fått uppleva massage som ett inslag i den dagliga verksamheten och vill därför fördjupa oss i ämnet. Vår studie avser att undersöka hur pedagoger arbetar med massage i en förskola och i en skola och vilka effekter massage har på barnet och barngruppen. Vi vill även undersöka skillnader och likheter mellan massage i förskolan och skolan. Hur arbetar pedagoger praktiskt med massage i förskolan och i skolan? Och Hur upplever pedagoger i urvalsgruppen att massage påverkar barnet och barngruppen? Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer. Undersökningen är gjord på två syskonavdelningar på en förskola och två 1-3 klasser på skolan. Vi kommer att intervjua fyra förskolelärare, sex barn födda -02, två grundskolelärare, två fritidspedagoger, sex elever födda -98 samt ledning. Både i förskolan och i skolan arbetar pedagoger med massage som ett inslag i verksamheten. Massage är ett återkommande tema och handlar om positiv beröring. Pedagoger förbereder massagetillfällena genom att släcka ner och tända stearinljus för att skapa rätt stämning. Både barn och pedagoger talade om positiva effekter av massage så som mindre oro, bättre kamratanda, minskad aggressivitet, lugnare och avslappnare barn och barngrupper.

No description available.

Background: Evidence-informed practice (EIP) is part of a healthcare ethos, in which practitioners apply evidence together with their expertise contextualized by the unique values of the patient. Studies about EIP focus on attitudes or confidence related to EIP. Individuals’ abilities to assess their own knowledge or performance are low. Therefore, a positive rating of attitude or confidence does not likely portray accurately the EIP knowledge or ability of the practitioner. It was hypothesized that awareness of evidence might be a more accurate measure. Objective: This study sought to understand registered massage therapists’ (RMTs) awareness of the current evidence for practice and to identify sources of information that inform that awareness. Methods: An online questionnaire-based mixed-methods cross-sectional study was conducted. Ontario RMTs were invited to participate. This report focuses on the results of the quantitative analysis. Results: In total, 1,762 questionnaires were included; a 16.9% response rate. The mean awareness score was 9.4 ± 7.2. A multiple regression showed four factors that explained 4% of the variation seen in the awareness score: membership in the professional association (RMTAO), EIP attitude score, post-graduate education, and home-based practice. Of seven sources of information provided, respondents rated cumulative professional experience as most important, followed by recent research studies and education. Cumulative professional experience also rated as most frequently used, followed by other RMTs and education. Conclusions: This study investigated the level of awareness of evidence of RMTs. The results of the awareness score showed opportunity for improvement and require further investigation. Future research should explore other factors, which may show a better model of predictability of the awareness score. It is proposed that awareness of the evidence for practice might be a better predictor of use of evidence in practice than self-reported attitude or capacity but further research is needed. / Thesis / Master of Science (MSc)

Background/Objective: Massage therapy has moderate empirical support for enhancing immunological functioning. This study examined the effects of massage on 144 inner-city HIV/AIDS-positive men/women. It was hypothesized that adults electing massage would have greater improvement in immune functioning compared to adults declining massage. This study has Temple IRB approval. Methods: 48 HIV/AIDS-positive adults who elected to receive one or more massage sessions from the licensed massage therapist at Congreso were compared to 96 sex-matched HIV/AIDS-positive adults who declined massage over one year. Pre/Post massage CD4+ counts were measured as proxies for immune functioning. Mean immune functioning change was compared between the massage and control group to identify differences Pre/Post the massage/control window and within the massage group to test for dose-dependent effects. Results: No significant differences in age, education, race/ethnicity, language, income, mental health or substance-abuse history were found between the massage and control group. The massage group had lower immune functioning at baseline (394.5±279.7) compared to control group (467.3±283.8); however, this 16.9% difference in baseline mean CD4+ counts between the two groups was non-significant (p=0.23). ANOVA analyses found no difference in CD4+ change (Post-Pre) between the groups (p=0.70). Further ANCOVA analyses found the effects of massage on mean CD4+ counts non-significant after adjusting for baseline differences (p=0.75). However, the trends were in the hypothesized direction with an increase of 36.9 (±148.6) in CD4+ counts for the massage group compared to an increase of 22.5 (±183.4) in the control group. The presence of a dose-dependent effect within the massage group was also non-significant (p=0.95). Pre/Post differences among subjects who received only one massage were found significant (p=0.04), but not for subjects receiving more than one massage (p=0.51). Conclusion: These trends highlight that massage therapy effects may be an important non-pharmacological modality to complement standard-of-care to improve or sustain immune functioning. / Epidemiology

L’Organisation Mondiale de la Santé identifie la prématurité comme l’une des causes principales de décès infantiles (WHO, 2012). Les avancées technologiques médicales permettent aux bébés de très faible poids de survivre ; cependant les conséquences neurophysiologiques sont élevées. Près de 50% des troubles neuro développementaux pédiatriques sont dus à la prématurité (Green, Damus, Simpson et al. 2005). Face à ces constats, l’identification des mesures de prévention et de réponse à apporter aux bébés prématurés est importante pour leur survie. Ainsi, Caulfield (2000) fait remarquer que la peau est le premier organe sensoriel à être formé chez le fœtus et que la réponse au toucher joue un rôle essentiel sur son développement physique, cognitif et émotionnel. Dieter, Field, Hernandez-Reif et al. (2003) ont souligné les bienfaits du massage sur le gain de poids chez les prématurés, l’amélioration des cycles du sommeil, pour ne citer que ceux-ci. De ce fait, la présente thèse va analyser les effets du massage sur la croissance et le développement des bébés prématurés. Deux grands objectifs ont été fixés : le premier consiste à évaluer les effets immédiats du massage chez les bébés nés prématurément, le deuxième est relié à l’évaluation du développement de l’enfant à 30 mois d’âge corrigé. L’échantillon de départ comprend 104 bébés répartis aléatoirement, 50 dans le groupe d’intervention et 54 dans le groupe contrôle. Les résultats de la recherche démontrent une différence significative entre le groupe d’intervention et le groupe témoin en ce qui a trait au nombre de jours d’hospitalisation en soins intensifs, F(1,82)=3.96; P< .05; au nombre de jours nécessaires aux bébés prématurés pour récupérer leurs poids de naissance, F(1,82)=13.68; P< .0001; au nombre de décès dans les 2 groupes; F(1,102)=18.22; P< .0001. En ce qui a trait au développement de l’enfant à 30 mois d’âge corrigé, l’étude présente des différences significatives sur deux des aspects évalués par le test Bayley III. Il s’agit du langage expressif F(1,44)=6.55; P< .01 et du langage global F(1,44)=3.89; P< .05. Des investigations supplémentaires s’imposent en vue de comprendre la signification du pourcentage élevé de décès observé pendant l‘hospitalisation dans le groupe contrôle en comparaison au groupe de massage. / The World Health Organization has identified prematurity as one of the major causes of infant deaths (WHO, 2012). Advances in medical technology have allowed babies with very low birth weight to survive. However the extent of neurophysiological consequences may be such that they end up with a reduction of the babies’ quality of life. Nearly 50% of pediatric neurodevelopmental disorders are due to prematurity (Green et al. 2005). Given the above-mentioned facts, it is thus important to identify preventive measures and develop adequate responses in order to ensure the healthy survival of premature babies. Caulfield (2000) noted that skin represents the largest sensory organ to be formed in the fetus and that response to touch plays an essential role in physical, cognitive and emotional development. Dieter, Field, Hernandez-Reif, and al, (2003) have emphasized the benefits of infant massage in terms of weight gain in premature infants, improvement of sleep patterns, to mention these few. This thesis proposes an analysis of the effects of massage on the growth and development of premature babies. Its objectives are two-fold: 1) To assess the immediate effects of massage in premature babies and 2) To assess at 30 months of corrected age, the level of development of premature infants who received massage at birth. An initial sample included 104 babies: 50 in the intervention group and 54 in the control group. The results of our research show a significant difference between both groups in terms of number of hospitalization days, F (1, 82) = 3.96; P< .05, number of days required for premature babies to recover their birth weight, F (1,82) = 13.68; P < .0001, number of deaths in the two groups, F(1,102)=18.22; P< .0001. In terms of child development at 30 months of corrected age, the study presents significant differences on two aspects assessed by the Bayley III test. These are expressive language F (1, 44) = 6.55; P< .01 and global language F (1, 44) = 3.89; P< .05. Further investigations are needed to understand the higher percentage of deaths recorded in the control group in comparison to the massage group during their hospitalisation.

Syfte Att utvärdera om ålder, kön och tidigare kroppsbehandling i form av massage har betydelse för skattad upplevelse av kroppsmedvetenhet. Bakgrund Kroppsmedvetenhet beskrivs som en uppmärksamhet av inre kroppsförnimmelser. Det finns idag studier kring kroppsmedvetenhet och olika sjukdomstillstånd men det finns få studier om upplevelsen av kroppsmedvetenhet gällande ålder, kön och tidigare kroppsbehandling i form av massage. Design Pilotstudie i tvärsnittsdesign. Metod För att mäta kroppsmedvetenhet hos en normal population användes instrumentet Multidimensional Assessment of Interoceptive Awareness. Data insamlades våren 2014 genom utskick av webbenkät. Data från 45 personer bestående av 3 åldersgrupper bearbetades och analyserades med Mann-Whitney U test. Resultat Resultatet i denna pilotstudie visade ingen signifikant skillnad i upplevelsen av kroppsmedvetenhet beträffande ålder och kön. Det fanns dock en signifikant skillnad i varseblivningmellan personer som hade erfarenhet respektive inte hade erfarenhet av tidigare kroppsbehandling i form av massage. Varseblivning i formuläret handlade om frågor som gällde medvetenhet om obehagliga, behagliga och neutrala kroppssignaler Slutsats Kroppsbehandling i form av massage kan ha en positiv effekt på kroppsmedvetenhet.

<p>Introduction</p><p>Tactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal  ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden.</p><p>Aim/Research questions</p><p>The aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden.</p><p>The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden?</p><p>Method</p><p>This study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context. The study follows Kvales method as seven steps of qualitative interview studies. 1) Aim and research questions were formulated  according to the acquired theory. 2) Three respondents were chosen for in-depth interviews to be able to understand and describe experiences, possibilities and clarify difficulties with the use of Tactile massage within the Church of Sweden. 3) Qualitative interviews were carried out with the help of semi-structured questions. The interviews were recorded and observations were done. 4) The interviews were transcribed and re-read several times. In the process of research the material was coded and interpreted into experiences, possibilities and difficulties. 5) The process of interpretation and analysis of collected data and applied observations were carried out with the help of hermeneutical approach, ten theoretical perspectives and current research. 6) Results. The results were tested according to requirements of reliability, validity and generalization. 7) Report. In this study the results were reported with methodological, ethical and hermeneutical considerations.</p><p>Results</p><p>Tactile massage was described as an extraordinary tool where the experiences pointed out a general longing for touch in the lived body. The power of touch released courage, relaxation, new energy, pain relief and balance. Spiritual presence was experienced as Gods presence in the bodies of both massage-givers and massage-receivers. Possibilities with Tactile massage were described as practical care, where the non-verbal intervention could support the communication when words did not last. Quiet and relief was created through the freeing of the internal oxytocin-system of the body giving the massage-receiver social confirmation and renewal of the body. Difficulties in using Tactile massage within the deaconry were described as physical and mental vulnerability and unclear professional identity of the massage-givers. Difficulties where related also to integrity, boundaries and limitations of gender due to the majority of the female massage-givers and massage-takers in the present situation. One more difficulty was pointed out as the organizational unsecurity about what Tactile massage is and this difficulty was partly related to views of Deaconry and Church. ‘Deaconal Touch’ is the new concept and  the practical result of this study. Deaconal Touch can be described  as a deaconal tool to be handled in the context of the Church of Sweden.</p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p> / <p>Introduktion</p><p>Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för t.ex. beröringsmassage, effleurage, hudmassage, taktil stimulering, taktil massage och aromaterapimassage (SBU 2009). Forskning och erfarenhet visar att Mjuk massage genom stimulering av kroppens känselreceptorer och oxytocinsystem ökar välbefinnandet och bidrar till stress- och ångestreduktion samt möjliggöra smärtlindring.  Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 möjliggör för varje församling att forma en egen diakonal profil. Efter år 2004 har enskilda diakoner och församlingar börjat använda Mjuk massage som ett diakonalt redskap i syfte att tillgodose människors kroppsliga, själsliga, andliga och sociala behov inom ramen för Svenska Kyrkans helhetssyn.</p><p>Syfte/frågeställningar</p><p>Syfte: Att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka användningen av och öka problemmedvetenheten om Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakonala arbete.</p><p>Frågeställningar: Hur används Mjuk massage och vilka är erfarenheterna av Mjuk massage inom Svenska Kyrkans diakoni? Vilka möjligheter och svårigheter kan vara förenade med användningen av Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakoni?</p><p>Metod</p><p>Studien är en första explorativ studie om Mjuk massage inom Svenska kyrkans diakonala kontext. Studien följer Kvales metod som sju steg för kvalitativa intervjustudier.<strong> </strong>1) Syfte och frågeställning formulerades utifrån inläst teori. 2) Tre respondenter valdes för att genom djupintervjuer förstå och beskriva erfarenheter, möjligheter och synliggöra svårigheter i användningen av Mjuk massage inom Svenska Kyrkan. 3) Kvalitativa intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och observationer gjordes. 4) Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger. I forskningsprocessen kodades och tolkades materialet utifrån huvudorden erfarenheter, möjligheter och svårigheter. 5) Bearbetning, analys och tolkning genomfördes utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av tio teoretiska perspektiv och vetenskaplig aktuell forskning. 6) Resultat. Här prövades resultaten inför kraven på reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. 7) Rapportering. I föreliggande arbete har resultaten redovisats med metodologiska, forskningsetiska och hermeneutiska överväganden.</p><p>Resultat</p><p>Mjuk massage beskrivs som ett extraordinärt redskap där erfarenheterna visade att beröringslängtan finns i den levda kroppen och att beröringens kraft frigör till mod, avslappning, ny energi, smärtlindring och balans. Andlig närvaro upplevdes av både givare och mottagare som Guds närvaro i kroppen. Möjligheter med Mjuk massage beskrevs som praktisk omsorg där den ickeverbala interventionen kunde stödja kommunikationen när orden inte räckte till. Lugn och lindring skapades genom att kroppens eget oxytocinsystem frigjordes och gav mottagaren social bekräftelse och kroppens upprättelse. Svårigheterna med att använda Mjuk massage inom diakoni beskrevs som kroppslig och själslig sårbarhet och oklar professionell identitet hos massagegivarna. Svårigheter relaterades även till integritet, gränssättning och könets begränsning, då majoriteten massagegivare och mottagare i nuläget utgörs av kvinnor. Ytterligare en svårighet utgjorde den organisatoriska osäkerheten om vad Mjuk massage är och denna svårighet hörde delvis samman med diakoni- och kyrkosyn. ´Diakonal beröring´ är det nya begrepp som utgör det praktiska resultatet av denna studie vilket beskriver Mjuk massage som diakonalt redskap i Svenska kyrkans kontext. Diakonal beröring tydliggörs i studien som ett värdefullt komplement till annan diakonal och själavårdande verksamhet.</p>

Introduction Tactile Massage is a generic term that for example includes Massage therapy, Effleurage, Gentle touch, Tactile stimulation, Soft massage and Aromatherapy massage (SBU 2009). Tactile Massage has been proven to activate the perception receptors of the body and stimulates the system of oxytocin and in that way Tactile massage increase wellbeing and decrease pain. The Church of Sweden was formally separated from the state in the year of 2000 and by this means created greater freedom in facilitating its own social and Deaconal programs in separate parishes. Since 2004 a few numbers of deacons have been integrating Tactile massage as a method in Deaconal  ministry within the framework of holistic care in the Church of Sweden. Aim/Research questions The aim: From a holistic perspective investigate the use of and to increase the problem-awareness of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden. The research questions: How is Tactile massage being used and how are we to describe the experiences of Tactile massage in the Deaconal ministry? What possibilities and difficulties are related to the use of Tactile massage in the Deaconal ministry within the Church of Sweden? Method This study is the first explorative research about Tactile massage in Swedish church diaconal context. The study follows Kvales method as seven steps of qualitative interview studies. 1) Aim and research questions were formulated  according to the acquired theory. 2) Three respondents were chosen for in-depth interviews to be able to understand and describe experiences, possibilities and clarify difficulties with the use of Tactile massage within the Church of Sweden. 3) Qualitative interviews were carried out with the help of semi-structured questions. The interviews were recorded and observations were done. 4) The interviews were transcribed and re-read several times. In the process of research the material was coded and interpreted into experiences, possibilities and difficulties. 5) The process of interpretation and analysis of collected data and applied observations were carried out with the help of hermeneutical approach, ten theoretical perspectives and current research. 6) Results. The results were tested according to requirements of reliability, validity and generalization. 7) Report. In this study the results were reported with methodological, ethical and hermeneutical considerations. Results Tactile massage was described as an extraordinary tool where the experiences pointed out a general longing for touch in the lived body. The power of touch released courage, relaxation, new energy, pain relief and balance. Spiritual presence was experienced as Gods presence in the bodies of both massage-givers and massage-receivers. Possibilities with Tactile massage were described as practical care, where the non-verbal intervention could support the communication when words did not last. Quiet and relief was created through the freeing of the internal oxytocin-system of the body giving the massage-receiver social confirmation and renewal of the body. Difficulties in using Tactile massage within the deaconry were described as physical and mental vulnerability and unclear professional identity of the massage-givers. Difficulties where related also to integrity, boundaries and limitations of gender due to the majority of the female massage-givers and massage-takers in the present situation. One more difficulty was pointed out as the organizational unsecurity about what Tactile massage is and this difficulty was partly related to views of Deaconry and Church. ‘Deaconal Touch’ is the new concept and  the practical result of this study. Deaconal Touch can be described  as a deaconal tool to be handled in the context of the Church of Sweden. / Introduktion Mjuk massage är ett samlingsbegrepp för t.ex. beröringsmassage, effleurage, hudmassage, taktil stimulering, taktil massage och aromaterapimassage (SBU 2009). Forskning och erfarenhet visar att Mjuk massage genom stimulering av kroppens känselreceptorer och oxytocinsystem ökar välbefinnandet och bidrar till stress- och ångestreduktion samt möjliggöra smärtlindring.  Svenska kyrkans skiljande från staten år 2000 möjliggör för varje församling att forma en egen diakonal profil. Efter år 2004 har enskilda diakoner och församlingar börjat använda Mjuk massage som ett diakonalt redskap i syfte att tillgodose människors kroppsliga, själsliga, andliga och sociala behov inom ramen för Svenska Kyrkans helhetssyn. Syfte/frågeställningar Syfte: Att utifrån ett holistiskt perspektiv undersöka användningen av och öka problemmedvetenheten om Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakonala arbete. Frågeställningar: Hur används Mjuk massage och vilka är erfarenheterna av Mjuk massage inom Svenska Kyrkans diakoni? Vilka möjligheter och svårigheter kan vara förenade med användningen av Mjuk massage i Svenska Kyrkans diakoni? Metod Studien är en första explorativ studie om Mjuk massage inom Svenska kyrkans diakonala kontext. Studien följer Kvales metod som sju steg för kvalitativa intervjustudier. 1) Syfte och frågeställning formulerades utifrån inläst teori. 2) Tre respondenter valdes för att genom djupintervjuer förstå och beskriva erfarenheter, möjligheter och synliggöra svårigheter i användningen av Mjuk massage inom Svenska Kyrkan. 3) Kvalitativa intervjuer genomfördes med semistrukturerade frågor. Intervjuerna bandades och observationer gjordes. 4) Intervjuerna transkriberades och lästes flera gånger. I forskningsprocessen kodades och tolkades materialet utifrån huvudorden erfarenheter, möjligheter och svårigheter. 5) Bearbetning, analys och tolkning genomfördes utifrån en hermeneutisk ansats med hjälp av tio teoretiska perspektiv och vetenskaplig aktuell forskning. 6) Resultat. Här prövades resultaten inför kraven på reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. 7) Rapportering. I föreliggande arbete har resultaten redovisats med metodologiska, forskningsetiska och hermeneutiska överväganden. Resultat Mjuk massage beskrivs som ett extraordinärt redskap där erfarenheterna visade att beröringslängtan finns i den levda kroppen och att beröringens kraft frigör till mod, avslappning, ny energi, smärtlindring och balans. Andlig närvaro upplevdes av både givare och mottagare som Guds närvaro i kroppen. Möjligheter med Mjuk massage beskrevs som praktisk omsorg där den ickeverbala interventionen kunde stödja kommunikationen när orden inte räckte till. Lugn och lindring skapades genom att kroppens eget oxytocinsystem frigjordes och gav mottagaren social bekräftelse och kroppens upprättelse. Svårigheterna med att använda Mjuk massage inom diakoni beskrevs som kroppslig och själslig sårbarhet och oklar professionell identitet hos massagegivarna. Svårigheter relaterades även till integritet, gränssättning och könets begränsning, då majoriteten massagegivare och mottagare i nuläget utgörs av kvinnor. Ytterligare en svårighet utgjorde den organisatoriska osäkerheten om vad Mjuk massage är och denna svårighet hörde delvis samman med diakoni- och kyrkosyn. ´Diakonal beröring´ är det nya begrepp som utgör det praktiska resultatet av denna studie vilket beskriver Mjuk massage som diakonalt redskap i Svenska kyrkans kontext. Diakonal beröring tydliggörs i studien som ett värdefullt komplement till annan diakonal och själavårdande verksamhet.