Global ETD Search

1	Bound to Gendered Norms? : A critical discourse analysis of the portrayal of former Swedish Prime Ministers in news media Ekström, Carolina January 2022 (has links) Sweden is considered prominent in gender equality issues. Despite that, Sweden was the last of the Nordic countries to have a female prime minister, and previous studies demonstrate that gender stereotypes remain. The aim of this thesis is to critically analyze how the former Prime Ministers – Magdalena Andersson, Stefan Löfven and Fredrik Reinfeldt – have been portrayed in Swedish newspapers from a gendered perspective. For the aim of the thesis were a gendered theoretical framework developed. A critical discourse analysis was conducted through a methodological framework developed based on Fairclough's three-dimensional model. The results demonstrate how all three of the former Prime Ministers are related to male norms in the portrayal of them in the newspaper articles. However, it differs between the former Prime Ministers in how the male attributes are ascribed to them and if the attributes are considered positive or negative. Through these findings, it is concluded that the portrayal of Andersson does not follow the pattern shown by previous research of negatively portraying the politician from a stereotypical female perspective. Gendered norms Magdalena Andersson Stefan Löfven Fredrik Reinfeldt Critical Discourse Analysis Fairclough Sweden Political Science Statsvetenskap
2	The introduction of Magdalena Andersson - why now and why her? : A single case study of Sweden´s first female prime minister Olsson, Emma January 2021 (has links) The purpose of this thesis is to analyze the introduction of the first ever Swedish female prime minister, Magdalena Andersson, by comparing her to a theoretical framework consistent with factors which are generally thought to facilitate the emergence of female prime ministers. Factors within two different perspectives: the party political - and the personal perspective, are gathered. The former includes factors concerning the political party of which the woman of interest has become party leader which then led to a prime ministership. The latter includes individual factors about who these women are in terms of their social backgrounds and personalities. Previous research is used as a way of collecting information on what factors have prevailed the emergence of female prime ministers and six different factors especially stand out and thus make up the theoretical framework. In order to analyze Andersson in comparison to the theoretical framework, this single case is tested by using a qualitative text analysis method. Different text material sources are used as dependent on the different factors being tested. The results show that nearly all of the factors were present during the introduction of Andersson. However, it also becomes clear that other factors might also have affected the introduction of Andersson, factors which could be relevant to take into account in further studies on the subject of female prime ministers. Female prime ministership Magdalena Andersson Political representation Personality Social background Political performance Political scandals Political Science Statsvetenskap
3	Utövandet av transformativt ledarskap i svensk politik : En deduktiv tematisk analys över Magdalena Anderssons ledarskapsutövning i kontexten av Sveriges ansökan till NATO / The practice of transformative leadership in Swedish politics : A deductive thematic analysis of Magdalena Andersson's exercise of leadership within the context of Sweden's application process for NATO Dernegård, Einar January 2023 (has links) Studiet av politiskt ledarskap blir alltmer centralt i takt med det politiska ledarskapets växande inflytande på människors vardag. För Socialdemokraterna har Sveriges NATO-process inneburit en påtaglig försvarspolitisk omställning. Trots förlust av regeringsmakten har stödet för såväl partiet som för partiledaren Magdalena Andersson vuxit, mitt under en påtaglig politisk omställning. Opinionen för ett svenskt medlemskap har uppvisat radikala förändringar inom partiet, som traditionellt sett varit kategoriskt avvisande för ett svenskt NATO-medlemskap. Det torde krävas ett framgångsrikt ledarskap för att uppnå detta. Svensk ledarskapsforskning hyllar modellen utvecklande ledarskap som en åtråvärd modell för utövande av framgångsrikt ledarskap. Kan dess förlaga, transformativt ledarskap, utgöra en giltig förklaringsfaktor bakom förståelsen för Magdalena Anderssons utövade ledarskap? Kan modellen också förklara Anderssons höga förtroendesiffror i kontexten av Sveriges NATO-process? En unik faktor i det aktuella fallet är också att Anderssons ledarskapsutövning kan observeras utifrån två olika roller. Dels i rollen som regeringschef, dels i rollen som partiledare i opposition vilket ger undersökningen en komparativ anstrykning. Studien har syftat till att undersöka huruvida modellen transformativt ledarskap är tillämpbar som giltig förklaringsmodell bakom det ledarskap som Magdalena Andersson har utövat inom ramen för Sveriges NATO-process. Undersökningen visar genom en deduktiv tematisk analys att det ledarskap som utövas i båda rollerna är överförbara på det transformativa ledarskapets fyra faktorer (idealiserat inflytande, intellektuell stimulering, inspirerande motivation samt individuell omtanke). Undersökningen visar också att det torde krävas utövande av transformativt för att uppnå och upprätthålla höga förtroendesiffror under en politisk omställning av NATO-processens dignitet. Transformativt ledarskap Magdalena Andersson tematisk analys regeringschef partiledare i opposition Social Sciences Interdisciplinary
4	“Varenda dag, varenda timme, varje ögonblick" : Lydnad, motstånd och myt i den svenska coronapandemin som diskursiv konstruktion / “Every Day, Every Hour, Every Moment" : Obedience, Resistance, and Myth in the Discursive Construction of the COVID-19 Pandemic in Sweden Nylander, Sofia January 2022 (has links) I en retorisk analys av den svenska, diskursiva konstruktionen av coronapandemin, så som den tog form i politisk kommunikation och samhällsopinion, argumenterar jag för att diskursens möjlighet att uppfattas som rationell och saklig i själva verket var högst beroende av en rad mytiska idéer. Dessa idéer kretsade kring en historisk, västerländsk framåtrörelse, en uråldrig kamp mellan ljus och mörker, det dunkla som något hotfullt, synden och botgöringen som vid domen skulle leda folket till frälsning eller lidande, samt det svenska samhällets äkta kärna. Sammantaget kom de mytiska idéer som präglade diskursen att i grunden begränsa den svenska invånarens diskursiva rörelseutrymme, och därmed också möjligheten att anlägga alternativa riktningar eller göra reellt motstånd. I uppsatsen diskuterar jag även hur och varför den frihet som invånarna åtnjöt snarare kom att bli en väsentlig komponent i ett maskineri, som inte bara genom disciplinering höll nere smittspridningen, utan också gjorde invånarna till användbara redskap i upprätthållandet av en politisk legitimitet. I denna uppsats problematiserar jag därför både bilden av den pandemiska diskursen som ett i grunden rationellt, sakligt och gemensamt refererande till en verklig händelseutveckling och bilden av att frånvaron av tvingande smittskyddsåtgärder automatiskt skänker invånarna en större frihet. rhetoric Foucault myth freedom power discipline discourse COVID-19 Sweden retorik Foucault myt frihet makt disciplin diskurs coronapandemin Covid-19 Sverige Dagens Nyheter Aftonbladet pressträffar Stefan Löfven Magdalena Andersson Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

1

Page generated in 0.0433 seconds