Sammanfattning Flerspråkighet är mycket mer synligt i dagens svenska samhälle, i och med inflödet av människor från många olika länder i världen. Idag integreras nyanlända människor i Sverige och språken har fått större plats i vårt samhälle. Flerspråkighet blir därför vanligare och många barn är i behov av stöd både med sitt förstaspråk men också andraspråk. Syftet med vår uppsats är att undersöka förskollärarstudenters tankar och åsikter kring det framtida arbetet med flerspråkighet i förskolan. Vi ville också ta reda på förskollärarstudenternas definition av flerspråkighet. Den metod vi använde oss av var kvalitativa intervjuer med sex förskollärarstudenter vid Uppsala Universitet. Samtliga deltagare av undersökningen gick i olika terminer på förskollärarprogrammet. Under tidigare forskning har vi redogjort för olika forskares avhandlingar om flerspråkighet. I diskussionen använde vi oss av tidigare forskning och teoretiska perspektiv för att belysa undersökningens resultat. Resultatet består av det svarsmaterial som samlades in i de kvalitativa intervjuerna. I resultatet kom vi fram till att de samtliga deltagarnas tankar och definition av flerspråkighet var att behärska flera språk än ett samt att ha annat modersmål än samhällets majoritetsspråk. I diskussionen presenteras också olika metoder på hur förskollärare kan arbeta med flerspråkighet i förskolan. De olika metodexemplen anges av förskolärarstudenterna samt synliggörs av tidigare forskning och från teoretiska perspektiv.

Syftet med kunskapsöversikten är att undersöka vilka svårigheter som är vanligt förekommande för flerspråkiga elever i NO-undervisningen och hur undervisningen kan utformas för att motverka dessa svårigheter. För att ta reda på detta har internationella och svenska studier analyserats för att se vad de gemensamt visar är de största utmaningarna och hur de kan motverkas. Metoden som användes för att hitta relevanta vetenskapliga artiklar var en systematisk sökning i SwePub, ERIC (Educational Resources Information Center) via EBSCO samt manuella sökningar. På grund av det stora antalet relevanta artiklar och den begränsade tiden, har endast en del av artiklarna valts ut. Svenska studier prioriterades i första hand. Resultatet visar att det finns flera utmaningar i undervisningen. En utmaning är att det i många klassrum finns ett stort antal språk representerade och att det inte är möjligt för lärare att kunna alla dessa språk. Vidare så är både skolspråket och det ämnesspecifika språket i NO-undervisningen en utmaning för flerspråkiga elever. Undervisningen bör utformas så att eleverna erbjuds gott om tillfällen till interaktion där de tillsammans kan skapa en djupare förståelse för ämnesinnehållet. De bör uppmuntras att använda sig av alla sina språkliga resurser för att kunna utnyttja sina erfarenheter och kunskaper. Eleverna bör erbjudas stöd av konkret material, multimodala resurser, rörelse med mera och lärare bör ha höga förväntningar på eleverna och se till deras potential. Slutligen är det viktigt att lärare utformar undervisning som är kognitivt utmanande med en hög nivå av stöd, i stället för att anpassa undervisningen efter elevernas språkliga nivå och förenkla innehållet.

Syftet med mitt arbete var att undersöka och beskriva vilka uppfattningar pedagoger har om flerspråkiga elevers möjligheter att utveckla sitt svenska språk och sitt modersmål i skolan. Jag har gjort kvalitativa intervjuver med fem pedagoger. Tre grundskollärare, en specialpedagog och en modersmålslärare på en mångkulturell skola årskurs 0-6. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om andraspråksundervisning och modersmålsundervisning. Mitt arbete visar att många olika faktorer runt eleverna bidrar till deras möjligheter att utveckla sitt svenska språk och modersmål. Följande faktorer har tillsammans en stor betydelse för elevens möjligheter: Skolans resurser, antal lärare i klassen, möjlighet till modersmålsundervisning eller tvåspråkig undervisning, möjlighet till att erbjudas andraspråksundervisning, tillgång till specialpedagoger, kompetensutbildning för samtliga pedagoger och vikten av ett bra samarbete med familjen och hemmet. Resultatet av min undersökning visar att mycket fungerar bra på skolan men några områden behöver utvecklas och förbättras ytterligare för att ge den flerspråkige eleven bättre förutsättningar till att utveckla såväl sitt svenska språk som sitt modersmål.

Med föreliggande studie vill jag ta reda på vilka argument tvåspråkiga lärare, i Sverige och i Libanon, anför om syftet att bedriva tvåspråkiga elevers matematikundervisning på majoritetsspråket, svenska, respektive det främmande språket, engelska. Ett annat syfte är att undersöka vad lärarna finner för inverkan på kunskapsutvecklingen i matematik. Genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger, en i Libanon och två i Sverige, synliggörs hur dessa lärare argumenterar inom detta område och vad de baserar sina ställningstaganden på. Resultatet från studien visar att lärarna ser olika syften med att bedriva undervisningen på ett annat språk än elevernas modersmål. De flesta lärare menar att syftet med undervisningen inriktar sig mer till språkutveckling än matematikutveckling. Vidare visar resultatet att inte alla lärare anser att elevens modersmål gynnar matematikutvecklingen, vilket inte överrensstämmer med forskningen inom detta område. Lärarna anser att det finns andra sätt att utveckla elevernas begreppsförståelse såsom konkreta material. Resultatet visar även att lärarna menar att tvåspråkig matematikundervisningen gynnar elevernas matematikförståelse. Lärarna menar här att tvåspråkig undervisning främjar förståelsen, ju tidigare eleverna börjar med det. / Teachers' perspectives on the influence of language on the mathematical development of bilingual students in Lebanon and in Sweden

I denna uppsats har jag undersökt hur albanska barn och deras föräldrar ser på att barnen har fått sin läs- och skrivinlärning på sitt förstaspråk, albanska. Mitt syfte har varit att ta reda på vilka attityder som har formats genom att ha deltagit i projektet att lära sig läsa och skriva på albanska och sedan successivt slussas in i undervisning på andraspråket, svenska. Syftet var också att ta reda på om det har gynnat elevernas andraspråksutveckling så att det kan leda till bättre måluppfyllelse för de tvåspråkiga eleverna. Metoden innebar att intervjua 5 elever och deras 5 föräldrar. Intervjuerna har sedan transkriberats och därefter har jag sammanställt elevernas och föräldrarnas berättelser. Det man kan konstatera är att respondenterna är nöjda med projektet i sin nuvarande form. Respondenterna upplever att eleverna har fått möjlighet att förbättra sina skolkunskaper och samtliga är positivt inställda till skolan där projektet har bedrivits. Resultaten kan ses som ett tecken på att skolans satsning på förstaspråket kan innebära en framgångsfaktor för eleverna.

No description available.