Hållbar utveckling och Corporate Social Responsibility är två aktuella koncept vars popularitet har ökat de senaste årtiondena. Till följd av utvecklingen kommunicerar många företag hållbarhet i syfte att skapa legitimitet. Det krävs dock att organisationerna på ett genuint vis integrerar hållbarhet i verksamheten för att kunna bidra till en hållbar utveckling. Det är därför aktuellt att ta stöd i ekonomistyrningen som är en central del i organisationers strategiskapande. Studien avser därför att undersöka hur fastighetsföretag implementerar hållbarhet genom sin ekonomistyrning och hur dessa hållbara styrmedel uppfattas och påverkar de anställdas beteende i praktiken. För uppfyllandet av studiens syfte har problemområdet studerats utifrån Management Control Systems Package och huruvida modellens inkluderade styrverktyg går att applicera på en hållbar ekonomistyrning. Vidare har studien en kvalitativ metod där både ledning och anställda har intervjuats från fem svenska fastighetsföretag. Genom att intervjua två perspektiv syftar studien till att fånga in kunskap och upplevelser från flera nivåer av en organisation. Studiens resultat tyder på att hållbarhet kommer till uttryck genom samtliga delar av Management Control Systems Package. Planeringsverktyg tillämpas både genom lång- och kortsiktig planering samt målskapande. Cybernetiska styrverktyg används i samband med budgeteringsprocesser och vid uppföljning av måluppfyllelse. Av de presenterade styrverktygen var belöning sällsynt förekommande för att styra mot hållbarhet. Det var samtidigt flera av de studerade fastighetsföretagen som uttryckte intresse för att eventuellt utveckla tydliga belöningssystem kopplat till hållbarhetsarbetet. Mindre tydliga belöningssystem var dessutom redan förekommande i form av erkännande och uppmuntrande ord. Fortsättningsvis var olika administrativa styrverktyg det som tillämpades mest frekvent i form av bolagsstyrning, organisationsstruktur, policys och andra styrdokument. Utöver administrativa styrverktyg var även kultur ett betydelsefullt styrverktyg i förhållande till hållbarhetsarbetet som kom till uttryck genom starka värderingar, rekryteringsprocesser och symboler. Vidare påvisade forskningsresultatet att attityden bland de anställda är att hållbarhet är en naturlig del av arbetsuppgifterna. Styrverktygen genererade ökad motivation samt incitament och vägledning till hållbara beslut. / Sustainable development and Corporate Social Responsibility are two contemporary concepts whose popularity has increased during recent decades. As a result of these developments many companies are communicating sustainability in order to create legitimacy. However, the organization is required to genuinely integrate sustainability into their operations in order to contribute to a sustainable development. It is therefore relevant to apply management accounting, which is considered a central part of the strategy making process. The study therefore intends to research the implementation of sustainability through management accounting in real estate companies and how sustainable controls are perceived and affect employee behavior in practice. To fulfill the purpose of the study, the problem has been studied through the model of Management Control Systems Package and it has been questioned whether its included control tools can be applied to sustainable management accounting. Furthermore, the study has a qualitative method where both management and employees have been interviewed from five Swedish real estate companies. Since interviewing two perspectives the study aims to capture knowledge and experiences from several levels of an organization. The results of the study indicate that sustainability is indeed expressed through the Management Control Systems Package. Planning tools are applied through both long- and short-term planning and creating of objectives. Cybernetic control tools are used in relation to the budgeting process and the monitoring of objectives. Rewards were identified as a rarely used control tool. There was however several of the studied real estate companies who expressed interest in possibly developing a reward system linked to sustainability work. In addition, less distinct reward systems were already existing in terms of recognition and encouragement. Furthermore, administrative control were the most frequently used tools and was expressed through corporate governance, organizational structure, policies and other governing documents. Lastly, culture was also an important control tool in relation to sustainability work, which was expressed through strong values, recruitment processes and symbols. In regard to employees, the research results show that sustainability is considered a natural part of their work. In addition, the control tools generated increased motivation as well as incentives and guidance for sustainable decisions.

Purpose – This thesis aims to investigate the use and design of informal controls inan organization’s management control package (MCP). Informal controls areoperationalized as the intra-organizational social network.  Design/methodology/approach – An inductive case study is used to investigate ahybrid organization. The thesis uses data from interviews, documents, and a surveyto gather information about the organization’s MCP and intra-organizational socialnetwork.  Findings – It was found that the use of informal controls in the case organizationwas related to the spreading of clans and beliefs. The intra-organizational socialnetwork acts as conduits for clans, while the social network at the individual levelrelates to the spreading of certain beliefs. Furthermore, it was found that informalcontrols play a part in the design of different groups’ MCPs. Specifically, thatcertain groups use informal controls differently depending on whether theycoordinate other groups or directly work with the ongoing operations.  Research limitation/implications – This study has implications for the MCPresearch, as it is the first empirical study to operationalize informal controls associal networks in an MCP. It shed light on the role of informal controls in theMCP. A limitation is that no observational data has been used to analyze theorganizational culture, which may have affected the conclusions. Originality/value – This is the first empirical study that operationalizes informalcontrols as social networks in an MCP. The study also presents the MCPs of 38intra-organizational groups and classifies them according to configurations. / Syfte – Syftet med denna uppsats är att undersöka användandet och designen avinformell kontroll, i form av ett intra-organisatoriskt social nätverk, i enorganisations styrpaket. Metod – En induktiv fallstudie har använts för att studera en hybrid-organisation.Studien använder data från intervjuer, dokument och en enkät för att kunnakonstruera organisationens styrpaket och intra-organisatoriska sociala nätverk. Slutsats – Studien visar på att användandet av informell kontroll inomorganisationen är relaterat till sprdiningen av klaner och övertygelser. Det intraorganisatoriska sociala nätverket agerar som ledningar för spridningen av klaner,medan det sociala nätverket mellan individer är relaterat till vissa övertygelser.Utöver detta, så visar även studien på att informell kontroll har en roll i designen avolika gruppers styrpaket. Mer specifikt, att grupper använder informell kontroll påolika sätt beroende på om de kordinerar andra grupper eller själva utför aktiviteter iden dagliga verksamheten.  Begränsingar & Implikationer – Denna uppsats har implikationer för litteraturenom styrpaket. Det är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett socialt nätverk vid studie av ett styrpaket. Uppsatsen belyser däravrollen av informell kontroll i styrpaketet. En av studiens begränsningar är att ingenobservationsdata har använts för att analysera verksamhetens organisationskultur,detta kan möjligen fått konsekvenser för slutsatsen Originalitet – Detta är den första empiriska studien som operationaliserar informellkontroll som ett social nätverk vid stidue av ett styrpaket. Denna uppsats presenteraräven styrpaketen hos 38 styckna intra-organisatoriska grupper och klassificerar demi enlighet med styrkonfigurationer

Bakgrund: Något som blivit mycket aktuellt i och med Covid-19 är distansarbete. Distansarbetehar ökat under flera år, mycket tack vare teknologisk utveckling. Men när Folkhälsomyndighetensrekommendationer kom att man skulle begränsa sina sociala kontakter var det hela arbetsplatsersom ställde om till distansarbete. Styrning är en vital del av en organisation som kan främja bådemedgång och motgång. Styrningen måste dessutom anpassas till sin omvärld, vilket ändradesdrastiskt i och med det påtvingade distansarbetet. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga hur styrningen av kunskapsintensiva organisationer harpåverkats av påtvingat distansarbete och skapa förståelse för hur chefer hanterar dennaomställning. Genomförande: Studien har genomförts med kvalitativ metod och en abduktiv ansats. Empiriskadata är insamlad genom 5 intervjuer över Teams och 4 mailkompletteringar med sammarespondenter. Respondenterna är chefer i kunskapsintensiva organisationer som vi i tidigareyrkesroller har haft kontakt med. Det har även tagits fram en teoretisk referensram som skall bistådet empiriska materialet att svara på forskningsfrågorna. Slutsats: Till att börja med har vi upplevt att samtliga respondenter haft ett väletableratkultursystem som har hjälpt dem genom distansarbetet. Ett väletablerat kultursystem innebär ävenatt organisationerna haft en hög tillit till sina medarbetare vilket enligt Baruch (2000) är enavgörande faktor för distansarbete. Detta då tillit är en nödvändig faktor för att respondenternaskall kunna låta medarbetarna styra sig själva i större utsträckning. Vi ser även att respondenternahar arbetat reaktivt med svårigheter som uppkommit i och med distansarbetet. Detta har de kunnatgöra på grund av organisationernas interaktiva arbetssätt. De små organisationerna har haft flermöten för att kompensera för bristande kommunikation vid distansarbete. Medan de störreorganisationerna fått göra större förändringar i sina organisationer. / Background: Remote work has been all but unnoticed during the Covid-19 pandemic. Remotework is a growing phenomenon, thanks to technological advancement during the last decade.When Sweden's public health authority recommended that people should limit their socialengagements, organisations were fast to get their worker’s home. Management Control inorganisations is a vital part for success. The management control systems also must fit into itssurroundings, which dramatically changed with the forced distance work. Purpose: To map how management control in knowledge intensive organisations have beenaffected by forced distance work and increase understanding for how leaders have managed thatconversion. Methodology: The study is qualitative, with an abductive approach. The empirical data wascollected through five semi-structured interviews and four e-mail conversations with the samerespondents. The respondents are five leaders from knowledge intensive organisations.Additionally, we have created a theoretical framework to support the empirical data in answeringthe research questions. Conclusion: The respondents has had strong cultural systems to help them through the remotework situation. A strong cultural system also means that the respondents trust for their employeeshas been high. Which in turn is a meaningful factor the respondents to be able to let their employeesbe able to self-govern themself during remote work. We have also seen the respondents workingreactively to solve problems that have occurred during remote work. They have been able toaccomplish this much thanks to their ability to work interactively with each other. The smallorganisations have had more meetings to compensate for flawed communications in the start ofremote working. Whereas the larger organisations have had to make bigger organisational changes.

Bakgrund och problem: Verksamhetsstyrningen i Region Kronoberg betraktas ske på rutin och med en tydlig struktur vilket är väsentliga principer i Malmi och Browns styrpaket. När en kris inträffar väcks det frågor om hur verksamhetsstyrningen ska gå till då den rutinmässiga processen sätts i obalans. Att studera Covid-19 och de förändringar som krisen har medfört i verksamhetsstyrningen är intressant eftersom det aldrig tidigare har inträffat en kris med dessa dramatiska egenskaper. Egenskaperna har ökat behovet av en effektiv verksamhetsstyrning. Styrpaketet som är en del av verksamhetsstyrningen har kritiserats av forskare som menar att för mycket fokus läggs på det finansiella perspektivet. Covid-19 har bevisat att om störst fokus riktas mot den finansiella biten kommer krishanteringen inte kunna vara tillräckligt effektiv. Därmed behöver paketet vara mer socialt fokuserat. Eftersom att endast styrpaketet inte är tillräcklig i krissituationer brukar ledningen under kriser även utveckla en krishanteringsmodell som också blir en del av verksamhetsstyrningen. Syfte: Studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för verksamhetsstyrningens roll i Region Kronoberg under Covid-19 och hur den har förändrats i en organisation som drabbas av en chockartad kris samt vilka lärdomar som krisen har gett upphov till. Metod: Studien som är en enfallsstudie har genomförts med medarbetare från högre och lägre positioner i Region Kronoberg. Uppsatsen har en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer. Insamlingen av det empiriska materialet beskrivs djupare i metodkapitlet. Utöver semistrukturerade intervjuer har även dokument används i syfte att komplettera intervjuerna. Slutsats: Studien visar på att styrpaket och krishantering, som är delar av verksamhetsstyrningen, har misslyckats i rollen som krishanterare under Covid-19. Den främsta anledningen till det är krisens långvarighet och modellernas brist på förmågan att vara   situationsanpassade. Eftersom pandemin inte var lik någon tidigare kris har drastiska förändringar i verksamhetsstyrningen förekommit. Ändringarna har bland annat identifierats i prioriteringar och planeringsprocesser. Uppsatsen för även diskussioner kring vilka lärdomar som finns av Covid-19, som i sin tur kan vara användbara inför en framtida kris. De främsta lärdomarna är att krisen kräver en god organisationsstruktur med tydliga roller. Detta gör att det behövs en högre grad av inkludering av personal, vilket i sin tur kräver en god kommunikation. Just de icke-finansiella aspekterna kommunikation och personal behöver få mer fokus i en långdragen kris. En ytterligare lärdom är att beredskapen för kriser måste vara högre för att minimera de negativa konsekvenserna. / Background and problem: Management Control in Region Kronoberg is characterized by routines and clear structures, which are crucial principles of Malmi and Brown's Management Control Systems as a package. However, when a crisis occurs, all the routines and structures of an organisation get disturbed. Thus, questions about how management control should be executed in a crisis arise. Studying Covid-19 and the changes it has brought in management control is fascinating since there has never before been a crisis with such dramatic characteristics. These exceptional characteristics have in turn increased the need for an effective Management Control. Management Control Systems as a package, which is a part of management control, has been criticised by some researchers who claim that too much focus is placed on the financial part of an organisation. Covid-19 pandemic has proven that managing a crisis by putting the major focus on the financial state of an organisation is insufficient. Management Control Systems as a package thus needs to be more socially oriented. Since Management Control Systems as a package only is not enough in managing a crisis situation, the management of an organisation usually develops a Crisis Management model, which also becomes a part of Management Control. Purpose: The study aims to generate a deeper understanding of the role of Management Control in Region Kronoberg during Covid-19 and how it has changed in an organisation which has been affected by a shock-like crisis as well as the lessons learned, which the crisis has given rise to. Method: The study is of type one-case and has been carried out with employees from both higher and lower positions at Region Kronoberg. The paper has a qualitative research design with semi-structured interviews. The collection of the empirical material is described in more depth in the method chapter. In addition to semi-structured interviews, documents have also been utilized in order to supplement the interviews. Master thesis, Master of Science in Business and Economics, School of Business and Economics at Linnaeus University in Växjö, Spring 2023.    Conclusion: The study has concluded that both the Management Control Systems package, as well as Crisis Management, which are parts of Management Control, have failed in their role as crisis managers during Covid-19. The main reason for this is the duration of the crisis and the models' lack of ability to be adaptive to current situations. Due to the fact that the pandemic was unlike any previous crisis, drastic changes in Management Control have occurred. The changes have been identified in priorities and planning processes, among other things. The essay also discusses the lessons that can be learned from Covid-19, which in turn may be useful for a future crisis. The main lessons learned are that the crisis requires a good organizational structure with clear roles. For this to be possible a higher degree of inclusion of personnel is needed, which in turn is achieved by clear communication. It is precisely the non-financial aspects such as communication and personnel that need to receive more focus during a long-term crisis. Another lesson learned is that preparedness for a crisis must be higher in order to dampen the unfavorable consequences of it.

Hållbarhet har aldrig vart mer aktuellt än vad det är idag. Jorden får utstå merpåfrestningar än vad den klarar av och ansvaret ligger på oss som bebor den härplaneten för att lösa detta allvarliga problem. För att värna om varandra och vårnatur behöver alla ta sitt ansvar för att tillsammans skapa en hållbar utveckling.Organisationer kan sägas räknas till den grupp som har mest negativ påverkanpå naturen men även de som har möjlighet att ha stor positiv påverkan. Debesitter ofta resurser och möjligheter som kan resultera i stor skillnad.Syftet med denna studie är att undersöka hur revisionsbyråer använder sig avverksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet. Vårt val av att undersöka justrevisionsbranschen härstammade från ren nyfikenhet. Hållbarhet är inte någotsom borde vara ett främmande koncept för revisionsbyråer, då fler och flerorganisationer upprättar hållbarhetsrapporten som även de behöver granskas.Revisionsbyråer hör inte till den branschen som har mest påverkan på miljönmen det är viktigt att belysa det klassiska talesättet “ingen kan göra allt, men allakan göra något”. Med vår studie vill vi kunna inspirera andra företag inomliknande branscher att arbeta för att delta i förändringen mot hållbarhet. Vi valdeatt undersöka revisionsbyråers verksamhetsstyrning ur perspektiven formell ochinformell styrning.Studien baseras på ett kvalitativt tillvägagångssätt där vi genomförtsemistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Totalt genomfördes sexintervjuer med respondenter från olika revisionsbyråer inom Sverige.Respondenterna besatt olika positioner inom revisionsbyråerna med dengemensamma faktorn att de hade god kunskap om deras verksamhetsstyrningoch hållbarhetsarbete. I studiens resultat noteras det att revisionsbyråer främstanvänder sig av formell verksamhetsstyrning för att uppnå hållbarhet.Hållbarheten för revisionsbyråerna innebär främst de sociala aspekterna, därmycket fokus ligger på att värna om personalen. Kommunikationen spelarvidare en väsentlig roll för att säkerställa att verksamhetsstyrningen leder tillhållbarhet, oavsett om det handlar om miljömässig-, social- eller ekonomiskhållbarhet / Sustainability has never been more relevant than it is today. The earth has towithstand more pressure than it can take, and we who live on this planet isresponsible to make sure that we solve that problem. To take care of each otherand our nature, we all need to take our responsibility to together create asustainable development. Organizations could be seen as one of the sourceswho has the worst impact on the environment, but they also have the possibilityto have positive impact. Organizations have resources and possibilities whichcan be transformed to make a big difference.The aim of this study is to explore how audit firms use management control toachieve sustainability. Our choice to examine this area, descended from purecuriosity. Sustainability should not be a foreign subject to audit firms since moreand more businesses need to prepare a sustainability report, which also need tobe reviewed. Audit firms may not be the business to have a lot of effect on theenvironment, but it is important to shed light to the popular saying “nobodycan do everything, but everyone can do something”. With our study, we wantto inspire more businesses within similar industries to participate in the changetowards sustainability, we chose to examine audit firms and their managementcontrol through the perspective of formal and informal controls.The study is based on a qualitative approach where we conducted semistructured interviews as a data collection method. A total of six interviews wereconducted with respondents from various auditing firms in Sweden. Therespondents occupied various positions within the audit firms with the commonfactor that they had good knowledge of their management control andsustainability work. The results of the study note that auditing firms primarilyuse formal control to achieve sustainability. The sustainability of the audit firmsmainly involves the social aspects, where a lot of focus is to care for the staff.Communication also plays an important role in ensuring that corporategovernance leads to sustainability, regardless of whether it concernsenvironmental, social, or economic sustainability.

Sustainability has become an undoubtedly popular and important topic, being discussed among many researchers as well as practitioners. Previous research has focused on the importance of implementing sustainability into organizations’ core business, as well as highlighting potential risk of an inadequate focus on the economic perspective of the triple bottom line (TBL). However, it has still been argued that there is not enough theoretical and practical knowledge on how to implement sustainability with the use of management control systems (MCSs). The aim of the study was thus to explore how traditional management control (metrics and measurements) as well as culture, values and communication can be used to implement the social, economic and environmental perspectives of sustainability into the organization. The authors performed an exploratory study, interviewing six sustainability managers/directors working at companies with a strong sustainability focus, as well as collecting data from the chosen companies’ sustainability reports. The findings suggest that companies implemented and created awareness for the sustainability objectives through the use of both metrics and measurements relating to the TBL perspectives, as well as through communicating and spreading the organizational learning of the culture and values connected to sustainability. The study also provided for challenges and possibilities when implementing the TBL perspective of sustainability.

To adapt to climate change which results in increasing flood frequency and intensity, the European Community has proposed Flood Directive 2007/60/EC. It requires member states to conduct risk assessments of all river basins and coastal areas and to establish Flood Risk Management Plans focused on prevention, protection and preparedness by 2015. Sustainable Flood Retention Basins (SFRB) that impound water are a new concept that arose in 2006. They can have a pre-defined or potential role in flood defense and were supposed to facilitate the implementation of the Flood Directive. Early and preliminary studies of SFRB were derived from case studies in Southern Baden, Germany. In Scotland, there are a relatively high number of SFRB which could contribute to flood management control. This research aimed to produce a guidance manual for the rapid survey of SFRB and to propose a series of frameworks for comprehensive analysis and assessment of SFRB. Precisely 372 SFRB in central Scotland and 202 SFRB in Southern Baden were investigated and characterized by 43 holistic variables. Based on this practical experience, a detailed guidance manual was created, guiding users to conduct a SFRB survey in a standardized and straightforward way. To explore the hidden data structure of data arising from the SFRB survey, various widely used machine learning algorithms and geo-statistical techniques were applied. For instance, cluster analysis showed intrinsic groupings of SFRB data, assisting with SFRB categorization. Principal Component Analysis (PCA) was applied to reduce the dimensions of SFRB data from the original 43 to 23, simplifying the SFRB system. Self-organizing Maps (SOM) visualized the relationships among variables and predicted certain variables as well as the types of SFRB by using the highly related variables. Three feature-selection techniques (Information Gain, Mutual Information and Relief) and four benchmark classifiers (Support Vector Machine, K-Nearest Neighbours, C4.5 Decision Tree and Naive Bayes) were used to select and verify the optimal subset of variables, respectively. Findings indicated that only nine important variables were required to accurately classify SFRB. Three popular multi-label classifiers (Multi-Label Support Vector Machine (MLSVM), Multi-Label K-Nearest Neighbour (MLKNN) and Back- Propagation for Multi-Label Learning (BP-MLL)) were applied to classify SFRB with multiple types. Experiments demonstrated that the classification framework achieved promising results and outperformed traditional single-label classifiers. Ordinary Kriging was used to estimate the spatial properties of the flood-related variables across the research area, while Disjunctive kriging was used to assess the probability of these individual variables exceeding specific management thresholds. The results provided decision makers with an effective tool for spatial planning of flood risk management. To assess dam failure hazards and risks of SFRB, a rapid screening tool was proposed based on expert judgement. It demonstrated that the levels of Dam Failure Hazard and Dam Failure Risk varied for different SFRB types and in different regions of central Scotland. In all, this thesis provided a guidance manual for rapid survey of SFRB and presented various effective, efficient and comprehensive frameworks for SFRB analysis and assessment, helping to promote the understanding and management of SFRB and thus to contribute to Flood Risk Management Plans in the context of the Flood Directive.

Bakgrund: Förvirringen kring hur den ideella sektorn och dess mångfald ska benämnas försvårar situationen gällande hur forskning om sektorn utvecklas. Fokus i denna studie är därför enbart på välgörenhetsorganisationer, som en del av den ideella sektorn. Antalet välgörenhetsorganisationer tycks ständigt öka och som följd har en slags konkurrenssituation utvecklats, vilket har ökat organisationernas medvetenhet kring styrning. Givare och allmänhet förväntar sig allt mer tydlighet och transparens vad gäller information om organisationernas prestationer och resultat. Problemdiskussion: Välgörenhetsorganisationer står inför ett antal utmaningar vad gäller deras styrning. Utmaningarna tycks bero på att beslutsfattandet uppfattas som diffust och otydligt samt att det saknas definitioner och mått av väsentliga begrepp så som prestationer och resultat. Funderingar har väckts kring hur organisationernas beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll och påverkan ekonomistyrning har vid dessa situationer. Vidare har funderingar även väckts angående prestationsoch resultatbegreppets innebörd i välgörenhetsorganisationers specifika kontext. Syfte: Studiens första syfte är att kartlägga välgörenhetsorganisationernas beslutsprocess för att identifiera och förklara hur beslut om resursprioriteringar görs och vilken roll ekonomistyrningen har vid dessa beslutssituationer. Vidare syftar studien även till att definiera prestationsbegreppet och hur detta kan mätas samt utreda vad resultatbegreppet innebär för välgörenhetsorganisationer. Studien ska resultera i en referensram för att öka kunskapen om ekonomistyrningens roll i välgörenhetsorganisationers beslutsprocess. Metod: Forskningen antar en fallstudie med två välgörenhetsorganisationer där semi-strukturerade intervjuer och granskning av dokument har legat till grund för insamling av empiriskt material. Resultat och analys: Ekonomistyrningen tycks inte ha den roll eller det genomslag i de studerade organisationerna som den beskrivs kan eller till och med borde ha, detta tycks vidare kunna bero på ett antal identifierade gap. Besluten i organisationerna tycks istället påverkas och styras av en rad andra faktorer, där medlemmarnas tolkning av dessa faktorer uppfattas som utbredd. I dagsläget använder sig organisationerna inte av begreppet prestation utan talar istället i andra termer när de syftar på vad de utför. Resultatbegreppet tycks vidare ha två innebörder beroende på situationen. Slutsats: Utifrån studien som genomförts kan det konstateras att ekonomistyrningen inte har en speciellt utbredd roll i välgörenhetsorganisationernas verksamhet och inte heller i deras beslutsprocess. Besluten tenderar istället att baseras på medlemmarnas känslor, interna diskussioner, extern information, tillströmningen av medel och vad som är publikt för tillfället. Organisationerna talar i termer av output, aktivitet och verksamhet när de syftar till begreppet prestation. Vidare innebär prestationsbegreppet att något utförts, vanligen gentemot mottagaren i utsatthet. Det har dock uppdagats att organisationerna utför prestationer av både social och ekonomisk karaktär. Resultatbegreppet tycks vidare avgöra värdeaspekten i det som organisationerna utför. Resultatbegreppet i organisationerna syftar därmed som följd både till ekonomiska och sociala resultat. / Background: The confusion around how the nonprofit sector and its diversity will be named complicates the situation regarding how research about the sector develops. Focus of this study is therefore solely on charities, as a part of the nonprofit sector. The amounts of charities are constantly increasing and as a consequence a competitive situation has occurred, which has increased the organizations awareness about management control. Donors and the public are expecting even more clarity and transparency regarding information about the organizations performance and results. Problem discussion: Charities face a number of challenges regarding their management control. The challenges seem to be related to the fact that the decision-making is perceived as diffuse and unclear. Also lacks of definitions and measures around significant concepts like performance and results. Concerns have been raised about how the organizations' decisions on resource prioritizations are done and what role and impact management control has in these situations. Furthermore, concerns have also been raised regarding the concepts of performance and results and their signification in the charities specific context. Purpose: The first objective of the study is to map the charitable organization's decision-making process. This in order to identify and explain how decisions about resource priorities are made and what role the management control has on these decision-making situations. Secondly, the study aims to define the concept of performance and how the concept of performance can be measured and also examine what the concept of result means for charities. The study will result in a framework for increasing knowledge about the role of management control in the decision-making process of charities. Method: This research adopts a case study methodology with two charities in which semi-structured interviews and reviews of documents have been the basis for collecting empirical data. Results and analysis: The management control does not appear to have the role or the impact of the studied organizations that it is described can or even should have, which seem to depend on a number of identified gaps. The decisions of the organizations seem rather to be influenced and controlled by a number of other factors, where the members' interpretation of these factors is perceived as widespread. In the current situation the organisations are not using the concept of performance, instead they are talking in other terms when they refer to what they do. The concept of result seems furthermore have two meanings depending on the situation. Conclusion: Based on the study conducted, it can be stated that the management control does not have a particularly prevalent role in the charitable organizations and not either in their decision-making process. Instead, the decisions tend to depend on the members' feelings, internal discussions, external information, the inflow of funds and what is currently of public interest. The organizations are talking in terms of output, activity, and operation when they refer to the concept of performance. Furthermore, the concept of performance means that something has been done, usually against the receiver in distress. However, it has been revealed that the organizations are undertaking performance of both social and economic character. The concept of result also seems to determine the value of what the organizations accomplish. The concept of result, as a consequence, therefore aims both to economic and social results.

Titel: Styrning för värdeskapande – En studie på icke-vinstdrivande organisationer. Författare: Matilda Olsson Handledare: Elin Funck Examinator: Fredrik Karlsson Bakgrund och problem: Kundfokus och hur organisationer styr för att skapa värde för kunden har kommit att bli viktigt för framgång och överlevnad, vilket har bidragit till att kundorientering har blivit vanligt. Att vara kundorienterade och styra mot värdeskapande för kunden tycks bli problematiskt för icke-vinstdrivande organisationer då det dels är svårt att definiera kunden men också att tillämpa den klassiska synen på värdeskapande. Frågan väcks därmed hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna och styr mot värdeskapande?   Syfte: Syftet med studien är att förklara hur olika typer av icke-vinstdrivande organisationer definierar kund, skapar värde för denna samt styr mot värdeskapande på ett strategiskt respektive operativt plan. Studien ämnar utveckla kunskapen om styrning för värdeskapande i icke-vinstdrivande organisationer.   Metod: För att uppfylla studiens syfte har en flerfallstudie använts som forskningsstrategi. Tre icke-vinstdrivande organisationer har studerats genom kvalitativa semi-strukturerade intervjuer samt granskning av dokument på respektive organisation.   Slutsats: Definitionen av kund har konstaterats bero på en rad faktorer. Dessa faktorer är vilken typ av produkt eller tjänst som levereras, relationen till kunden, maktförhållandet, konkurrenssituationen och om det är samma person som betalar för produkten eller tjänsten som förbrukar den. Dessa faktorer kommer i sin tur leda till att organisationen ser på kunden ur ett snävare perspektiv, medan samhället kan ses som kund ur ett bredare perspektiv. Vad som skapar värde för kunden är individuellt för varje organisation men de viktigaste värdeskapande attributen tycks vara varumärket och kundrelationer som bidrar med förtroende och tillit för organisationen. I styrningen mot värdeskapande stöter organisationerna på flera problem kopplade till organisationernas karaktärsdrag, så som att kunder inte kan prioriteras, att målen är vaga, att det finns restriktioner i strategiformulering och att det är svårt att koppla operativa aktiviteter till strategierna. Även prestationsmätning har begränsningar då uppdraget är svårt att mäta, då det inte finns något övergripande mått som visar på prestationen samt att det är svårt att se sambandet mellan input och output. / Title: Management Control for Value Creation – A Study on Non-Profit Organizations. Author: Matilda Olsson Tutor: Elin Funck Examiner: Fredrik Karlsson Background and problem:  Customer focus and how organizations create value for the customer have become important for success and survival, which has contributed to customer orientation being a common practise. Being customer oriented and using management control for value creation seems to be problematic in non-profit organizations because it is difficult to define the customer but also to apply the classical view of value creation. Therefore, the question raises how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation?   Purpose: The purpose of the study is to explain how different types of non-profit organizations define customer, create value for the customer and use management control for value creation at a strategic and operational level. The study intends to develop knowledge about management control for value creation in non-profit organizations.   Method: To fulfill the purpose of the study, a multi-case study was used as a research strategy. Three non-profit organizations have been studied by the use of qualitative semi-structured interviews and review of documents in each organization.   Conclusion: The definition of the customer has been found to be due to a number of factors. These factors include the type of product or service supplied, the relationship with the customer, the power relationship, the competitive situation and if it is the same person who pays for the product or service that consumes it. These factors will lead to the organization looking at the customer from a narrower perspective, while the community can be seen as a customer from a broader perspective. What creates value for the customer is individual for each organization, but the most important value-adding attributes are the brand and the customer relationships that provides reliance and trust to the organization. The management control for value creation will encounter obstacles related to the characteristics of the organizations, such as not being able to prioritize among customers, having vague goals, restrictions in strategy formulation and that it is difficult to connect the operational activities to the strategies. Also, performance measurement has limitations because of the task being difficult to measure, having no overall measure performances, and that it is difficult to see the relationship between input and output.

The biggest barrier for expansion and adoption in the field of sharing economy is risk and fear regarding safety. This new company form has resulted in higher competition in the service industry, resulting in increased focus on high quality. Since sharing economy is a new phenomenon a comparison with traditional companies has been made in order to see how the different forms of companies work with quality management. The purpose of this thesis is to investigate how sharing economy companies within ridesharing and on demand rides, compared to traditional taxi companies, work with quality management. The thesis answers three subordinate questions: 1) How do companies work with quality assurance during the recruitment process? 2) How do companies work with continuous quality control and evaluation? 3) Is there a difference between the investigated industries within sharing economy and traditional taxi companies? Based on theories from management control and service quality management a theoretical framework was designed which provides guidance as to how researchers and managers can work with quality management in the service industry. A qualitative study was further performed through semi-structured interviews, where the gathered empirical material was presented through the theoretical framework. One conclusion that can be made in this thesis is that sharing economy companies have automated their services, as well as big parts of their quality management. Traditional companies seem to move more towards automating their services, as well as some parts of their quality control, but many parts are still handled manually. Another conclusion is that both types of companies have differences that lie in the nature of being a traditional company versus being a sharing economy company, and at the same time they have some fundamental similarities.