Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.

No description available.

Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.

Studien handlar om svenska heterosexuella män som är utsatta för olika typer av våld som utövas av kvinnor vilka män har en relation till. Problemet handlar om att det finns ett relativt sätt att tala om dessa män, i form av diskurser, samt själva debatten i stort. Bland annat grundar sig detta på kombinationen av de två variablerna, kön och våld vilket i sin tur leder till ämnets tabu där även offerstatus ifrågasätts. Dock är syftet med studien inte att övertyga eller informera en viss målgrupp om detta utan snarare att synligöra de eventuella uppfattningarna genom att redogöra och granska dem utifrån ett textanalytiskt perspektiv inspirerad av diskursanalys metoden. Den primära frågeställningen lyder: Hur karaktäriseras mäns utsatthet för våld som utövas av en kvinna? Metoden är således att studera innebörden i empirin vilket består av inlägg och kommentarer om mansmisshandel från två olika internetsajter. Trots att upphovsmännen av sajterna riktar sig till olika målgrupper på grund av deras olikartade genusperspektiv har alla fått delta i deras debattforum om mansmisshandel. Därmed är ambitionen att behandla den insamlade datan som ett homogent material. I övrigt har ett flertal utsagor valts för att analysera dess innehåll samt språk i sökande efter bl.a. resonemanger, med utgångspunkt i hur det diskuteras kring ämnet och inte vad som diskuteras. Studien har genomförts utifrån socialkonstruktivt perspektiv vilket betyder att man analyserar hur idéer och vetande om avvikare av olika slag skapas och omskapas på olika samhällsnivåer. Utöver en modell som föremål för analysen av det emiriska materialet har några sociologiska begrepp och teorier kring maskulinitet kontra offerskap varit till stor hjälp. Slutsatsen av resultatet är att mansmisshandel handlar om maktstrukturer mellan män och kvinnor, men även de sociala processerna bakom hur det uppfattas är skapade av en socialstrukturerad verklighet. Således gör diskurser om könen det nästan otänkbart att anta en misshandlad man av en kvinna som ett offer.

<p>Den här studien belyser killar inom ridsporten och deras förhållningssätt till hästar och ridsport. Den utreder också hur deras introduktion i ridsporten såg ut samt hur de först kom i kontakt med den. Ridsporten är den idrott som idag engagerar flest tjejer i Sverige och den uppfattas som något feminint. Av den anledningen finner jag det intressant att studera dessa killar som går mot strömmen och faktiskt utövar en idrott som anses vara kvinnlig. Studien är en kvalitativ intervjuforskning och baseras på åtta intervjuer med enbart killar. Då idrottsvetenskaplig forskning på killar inom kvinnligt dominerade idrotter lyser med sin frånvaro är den teoretiska utgångspunkten istället indelad i för studien tre relevanta block som innefattar hästar och ridsport, idrott och genus samt socialisation in i idrott. Det är i ljuset av dessa teorier som sedan analysen av det empiriska materialet sker. Resultatet av studien pekar på att alla mer eller mindre haft en koppling till ridsporten genom familjen eller kompisar och att deras intresse för djur och hästar i synnerhet har varit den drivande kraften till att börja rida. Vidare uppfattar alla respondenterna sin tillvaro i ridsporten som väldigt positiv och att det skulle vara en tjejidrott är det ingen av dem som verkar ha reflekterat särskilt mycket över. Det visar sig också att killarna upplever att deras närmaste omgivning stöttar dem i sin idrott. Däremot kan de i vissa lägen få utstå en del fördomar som grundar sig i att ridning inte skulle vara någon bra fysisk aktivitet och då inte uppfattas som särskilt jobbig, men också att det skulle vara bögigt, tjejigt och mesigt.</p>

Title: What women want – a study about young men’s self-presentation on the on-line dating site Spray Date. Authors: Anna Tuvehagen &amp; Josefin Hult Tutor: Lena Widding-Hedin Purpose: Our main purpose was to identify implicit norms and ideals for masculinity in young men’s advertisements on the on-line dating site Spray Date. Questions: How do the men present themselves on Spray Date and what do they accentuate in their advertisements? What kind of relationship do the men hope to establish and what qualities and attribute do they look for in women? Are there any notable differences and similarities regarding our findings of ideals and the ones in previous research? Method: In order to answer our questions we chose 100 advertisements made by men in the age 18 to 25. To analyse the advertisements we used a qualitative content analysis, however we have some quantitative elements. Main results: The men in our study are searching for love on Spray Date and usually describe themselves as nice, cheerful, decent guys with good sense of humour. Although, spare-time interests and activities are what the men mainly focus on. Their interests are broad and all sorts of combinations occur why it is difficult to place the men in categories. Overall our study shows a more “soft”or “feminine” masculinity as ideal than the traditional masculinity in previous research. The men are sensitive in many ways, they give priority to family and friends, and they appreciate cosiness and have an emotional side. However, it can also be a way of trying to attract women. Key words: Masculinity, young men, gender, norms, on-line dating, self-presentation

The main aims of this study is from a gender perspective identify possible reasons why so many men compared to women visited the European football Championship in Poland/Ukraine 2012. The study also aims to classify European Championship visitors from their primary purpose with the trip. To be able to answer the study's purpose and issues, it is important that we get an understanding of the phenomenon so that we can clearly express an opinion on this phenomena. This meant that we chose to use qualitative methods designed to give a deeper insight into what is being investigated. We made use of both deep, email and telephone interviews with our respondents. The six respondents are evenly distributed between the sexes. The selection was made through the snowball method. We also used a constructivist scientific approach where we conducted a qualitative analysis that encodes the significant statement as we got from the interviews. When studied the sport tourism we used scientific articles concerning what sport tourism is. This theory also identified how these tourists can be categorized. There are different types of visitors who have different goals with their trip to European Championship in Poland / Ukraine. We have classed these tourists from their primary purpose of the trip where some visitors were in Europe championship to see the football that was played while others were there to experience the event surrounding the football. To be able to identify possible reasons why more men than women visited the European Championships in Poland / Ukraine, we used Pierre Bourdieu's gender theory that deals with how the male dominance creates a power relationship between the sexes. The result that emerged from this study is that a male jargon dominated in the European championship. To identify possible reasons in why this appears we used gender theories. The male dominance (gender theory of Bourdieu) explained that there is a strong male jargon which is a system of norms that determines what is an acceptable behavior. It's a man-centered world where the male behavior is a preference that determines the conditions in terms of what is socially acceptable. A male jargon appears when men are in a clear majority. The results also show that women fall into a subordinate role in an environment where a male jargon occurs resulting in the fact that women feel uncomfortable showing up in a role where they are expected to correct themselves in the hierarchy. We have also been able to identify possible reasons from a gender perspective why more men than women visited the European Championship in Poland / Ukraine 2012.

No description available.

Målet med detta arbete har varit att analysera hur manlighet konstrueras i novellen Målaren av C. J. L Almqvist. De redskap som används är dels R. W Connells teori om att flera maskulinitetsformer finns representerade samtidigt i samhället, i ett hierarkiskt manlighetssystem. Dels undersöks ett par av de aspekter som användes i Sverige under 1800-talet för att beskriva mannen, karaktärskonceptet samt genren rådgivningshandbok. Det är dessa två aspekter som används i uppsatsen.   I analysen av karaktärskonceptet framkommer att framförallt inre attribut, i denna text egenskaper som lekfullhet, fantasifullhet och kreativitet, samt god arbetsmoral och spänst, hurtighet, förespråkas. Huvudpersonen Elias har ett rikt inre liv överhuvudtaget, dessutom med religiösa inslag.   Vidare har det gått att visa en läsning av Målaren som en utvecklad variant av genren rådgivningshandbok som var populär under första halvan av 1800-talet. Utvecklingen består i att Almqvist verkar tagit ett steg från fördömandet av män som fallit för sina frestelser, då han i Målaren istället för att lägga fokus på själva fallet visar på vägen upp till ett dygdigt liv.   Connells idé om manlighetshierarki har hjälpt mig att genomföra en viss kartläggning av den regionala svenska, samt den lokala sockenbaserade hegemoniska maskulinitet som är aktiv i Målaren. I denna kartläggning framkom bland annat att den regionala hegemonin är stark präglad av den ståndstruktur som Sverige hade fram till dess upplösning 1866. Det visade sig också att många personer i Målaren, trots att Elias bevisligen hade ett utvecklat inre liv och att karaktärskonceptet var en mycket central aspekt av idealmanligheten, i ganska stor utsträckning verkar bedömas efter sin klasstillhörighet. Det tyder på att den regionala maskuliniteten genomsyrar och påverkar den lokala, även om några krockar påvisats. / This essay investigates how masculinity is constructed in the short story Målaren (The painter), written by C. J. L. Almqvist. The tools used in the analysis were, first, R. W. Connells theory about there being multiple forms of masculinity represented in society simultaneously, within a hierarchical masculinity-system. Second, the concepts that were used in Sweden, in the 19th century, to describe the concept of the male, have been utilised. More specifically, the concept of a person’s character and the genre “rådgivningshandbok” have been used.        When analysing from a character-conceptual perspective/the perspective of a person having good or bad character, the results show that it is mostly the inner qualities, that is, in this specific text, qualities such as playfulness, imagination, and creativity, as well as good work moral, vigour, and heartiness, that are advocated. The main character, Elias, has a rich inner life, on the whole, with religious features as well.  This essay also presents a reading of Målaren which shows that the short story is a developed variant of the genre “advice manual” which was popular in the first half of the 19th century. The development consists of Almqvist seemingly having taken a step beyond/away from the condemning of those men who yielded to temptation, since he concentrates on the journey back to a virtuous life, rather than making the crime itself the main focus of the story.      Connell’s idea concerning a hierarchical system of masculinity has helped me with mapping the regional, Swedish, as well as the local, parish-based hegemonic masculinity which can be found in Målaren. Among other things, the analysis undertaken with Connell’s idea as support shows that the regional hegemony is strongly characterised by the system and culture of states that existed in Sweden until it was dissolved in 1866. It has also become evident that many of the characters in Målaren in spite of the fact that Elias unquestionably has a rich inner life and that the concept of a person’s character is a central aspect of the ideal masculinity, seem to be judged with respect to which social state or class they belong to. This fact indicates that the regional hegemonic masculinity permeates and affects the local, although some clashes have been demonstrated.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2005.