Global warming leads to increased precipitation in the Arctic, as warmer air can carry more moisture. The consequence is that many arctic glaciers get steeper slopes over time as increased melt at their lower part causes thinning and increased solid precipitation in their upper regions leads to thickening of the glacier. Ice flow of glaciers is strongly controlled by the surface slope, where steeper slopes leads to increased ice flow. An altered flow regime of the glaciers can lead to unpredicted contributions to sea-level changes as more glacier ice is delivered to lower regions and eventually to the sea through calving of melt- runoff. Long-term measurements of ice-flow velocities are therefore crucial to receive a better understanding of how glaciers respond to climate changes in a temporal and spatial scale. This study investigates ice flow velocities measured over a period of 10 years between 2006 and 2015 on Nordenskiöldbreen, Svalbard. The poly-thermal outlet glacier is centrally located on Spitsbergen; the main island of the Svalbard archipelago (74N°,10°E /81N°,35°E). Ice-flow velocities are measured continuously using stand-alone single-frequency GPS receivers attached to 8 metal stakes along the central flow line of Nordenskiöldbreen. The Institute for Marine and Atmospheric research in Utrecht, the Netherlands (IMAU) has developed such GPS units to measure ice-flow velocities at low costs and all year-round. Ice flow velocities at the central-flow line of Nordenskiöldbreen for the period 2006-2016 are estimated to be between 40 and 60 m a-1. Results show that maximum ice flow velocities can reach up to 80 m a-1 and occur mainly in the beginning of July. The highest annual averaged velocity of 53.88 m a-1 was measured during summer 2014. Averaged ice-flow velocities show an increasing trend of about 1.78 m a-1 during summer seasons. Results are further compared with mass balance observations and temperature records to analyze how glacier systems respond to climate changes. / Klimatuppvärmningen bidrar till att glaciärer blir tunnare och smälter snabbare. Ett varmare klimat är också orsaken till att snöfall ökar då varmare luft kan transportera mer fuktighet. Konsekvensen blir att glaciärer i arktiska områden får brantare sluttningar. Brantare sluttningar leder sedan till att glaciärer rör sig snabbare. Om glaciärer plötsligt rör sig snabbare uppstår möjligheten att havsnivån också stiger snabbare. Uppsatsen undersöker is-hastigheten från Nordenskiöldbreen. Nordenskiöldbreen är en glaciär på Spetsbergen, Svalbard som går ut i Adolfbukta innerst Billesjorden. Hastigheten uppmättes med hjälp av 13 GPS-stationer på glaciärens yta, placerade mellan 800 och 1200 meter över havsnivån. GPS-stationerna är utvecklade av Institut för Marin- och Atmosfär-undersökningar i Utrecht, Holland (IMAU) för att mäta glaciärens hastighet året runt till låga kostnader. Sedan 1997 har Institutionen för geovetenskaper vid Uppsala Universitet utfört flera mätningar på Nordenskiöldbreen för att mäta massbalans, isrörelse och miljöförändringar. Massbalans mätningar har visat att glaciären fick brantare sluttningar över den senaste tio-års perioden. Uppsatsen analyserar trenden för isrörelse vid Nordenskiöldbreen över de senaste tio åren. Dessutom är resultanterna jämförda med massbalans-analyser och temperaturmätningar från Svalbard Flygplats. Jämförelsen hjälper att förstå hur glaciärens system reagerar på klimatförändringar. De uppskattade hastighetsresultaten visar att Nordenskiöldbreen rör sig med en medelhastighet av 45-53 meter per år. Isrörelse kan nå upp till 80 meter per år och är främst förekommande under juli månad när temperaturen är hög. Detta producerar då mer smältvatten vilket driver upp vattentrycket vid glaciärens botten och leder till basal glidning.

The global warming that’s taking place have an impact over the Earth and the glaciers on Svalbard are undergoing rapid changes as a result. The annual air temperature has been rising on Svalbard since the early 1900’s and in a climate projection expected temperatures continue to rise. The glacial mass balance is important for monitoring glacier response to climate change.    In this study the mass balance of Nordenskiöldbreen from 1957 to 2016 is modelled with a temperature-index model. The meteorological data used in the model, precipitation and air temperature, has been measured at a weather station located in Longyearbyen since 1957. The long simulation run makes trends in mass balance, precipitation and air temperature apparent. The mass balance can also be correlated to the temperature and precipitation, which provide important information on how these affect the behavior of glaciers. The results obtained can be used to predict how glaciers change in the future with climate change. In the simulation Nordenskiöldbreen’s mass balance has a negative trend, precipitation doesn’t have any trend and air temperature has a positive trend. The long-term mass balance is controlled by air temperature and the short-term interannual mass balance is caused by precipitation fluctuations. / Den globala uppvärmningen som sker just nu har en påverkan över hela jorden och glaciärer på Svalbard genomgår snabba förändringar som följd. På Svalbard har den årliga medeltemperaturen stigit sedan början av 1900-talet och i en klimatprojicering förväntas temperaturen att fortsätta stiga. Den glaciala massbalansen är viktig för att övervaka glaciärers respons till klimatförändringar.    I detta arbete modelleras Nordenskiöldbreens massbalans från 1957 till 2016 med hjälp av en temperaturindex modell. Den meteorologiska data som används i modellen, nederbörd och temperatur, har mätts vid en väderstation i Longyearbyen sedan 1957. Med den långa tidsperioden i modellen blir långsiktiga trender i massbalans, nederbörd och temperatur tydliga. Massbalansen kan även korreleras mot temperatur och nederbörd, vilket ger viktig information om hur dessa påverkar glaciärers beteenden. De resultat som framkommer kan användas för att förutspå hur glaciärer förändras i framtiden med en klimatändring. I simuleringen har Nordenskiöldbreens massbalans en negativ trend, nederbörd har ingen trend och temperatur har en positiv trend. Det är temperatur som styr den långsiktiga massbalansen och den kortsiktiga mellanårs-massbalansen styrs av nederbörds fluktuationer.

As the climate is changing, there are clear impacts on the mass balance of glaciers. A glacier can be defined as the result of sufficient accumulation, in the form of snow and rain, compared to its ablation, the different types of glacial loss, a balance that then determines the size of the glacier. A phenomenon in glacial environments where processes and effects on the environment are still relatively unknown arethe so-called firn aquifers. Firn aquifers are a type of “glacial groundwater” where water seeps through the firn, a form of more compact snow, and then accumulates and forms masses of water on top of the more compact ice. These water reservoirs can then affect glacial hydrology, mass balance, and the ice dynamics in the area by acting as a buffer for the meltwater on the way to the sea, causing and intensifying hydrofracturing, lowering the glacier’s albedo as well as acting as a heat source which in turn can deform the underlying ice. In 2018 and 2019, Ground Penetrating Radar measurements were made on Lomonosovfonna, a glacier on Svalbard, to measure the position and water level of one of the glaciers’ firn aquifers. The purpose of this study is to compare the radar data with measured data of the snow and firn density (stake measured during 2012, 2014, and 2016 at three different locations) to see what effects the density profile has on the radar-derived depth measurements. For this, ArcGIS was used to plot the intersection points of 2018 and 2019, to compare the two year’s different depth to the underlying water table. Then, MATLAB was used with the stake measured density profile and interpolated with the calculated depth values with the same two-way travel time as the GPR data to correlate the depths to the same intersection points. The general result showed that the firn densityprofile did have an impact on the data, but not significantly enough to alter the overall values as the change between the two years are of the similar magnitude. There are many different variables that could have played a role in the achieved results and further research needs to be done in order to establish a more in-depth conclusion / När klimatet förändras finns det tydliga effekter på glaciärernas massbalans. En glaciär kan definieras som resultatet av tillräcklig ackumulering, i form av snö och regn, jämfört med dess ablation, de olika typerna av glaciärförlust, en balans som sedan avgör glaciärens storlek. Ett fenomen i glaciala miljöer där processer och effekter på miljön fortfarande är relativt okända är de så kallade firn akvifärerna. Firn akvifärer är en typ av "glacialt grundvatten" där vatten sipprar genom firnen, en form av mer kompakt snö, och sedan ackumuleras och bildar vattenmassor ovanpå den underliggande isen. Dessa lagringar av vatten kan sedan påverka glacialhydrologin, massbalansen och isdynamiken i området genom att bland annat fungera som en buffert för smältvattnet på väg mot havet, orsaka och intensifiera hydrofrakturering, sänka glaciärens albedo samt fungerar som en värmekälla som i sin tur kan deformera den underliggande isen. År 2018 och 2019 gjordes Georadar-mätningar på Lomonosovfonna, en glaciär på Svalbard, för att mäta positionen och vattennivån för en av glaciärernas akvifärer. Syftet med denna studie är att jämföra radardata med uppmätt data från snö- och firndensitet (uppmätt under 2012, 2014 och 2016 på tre olika platser) för att se vilka effekter densitetsprofilen har på radarhärledda djupmätningar. För detta användes ArcGIS för att plotta skärningspunkterna för 2018 och 2019 och att sedan jämföra de två årens olika djup med den underliggande vattenytan. Sedan användes MATLAB med den uppmätta densitetsprofilen, och interpolerades med de beräknade djupvärdena med samma tvåvägs-restid som GPR-data uppmätt för att korrelera djupen till samma skärningspunkter. Det allmänna resultatet visade att firn densiteten hade en inverkan på data, men inte tillräckligt signifikant för att ändra de övergripande värdena eftersom förändringen mellan de två åren är av samma storlek. Det finns många olika variabler som kunde ha spelat en roll i de uppnådda resultaten och ytterligare forskning behöver göras för att fastställa en mer djupgående slutsats.

The Arctic climate is changing fast, and Svalbard is one place that shows major evidence of climate change. Refreezing of meltwater is one process that can delay mass loss through runoff by water retention. It can act as a storage and is an important part of the total surface mass balance. Until now, no study has quantified the impact refreezing has on the surface mass balance and that is why the purpose of this study is to model the surface mass balance of all glaciers in Svalbard and compare it to a model that excludes the refreezing. This will show both the direct effect and indirect effect refreezing has on the surface mass balance. To be able to do this, a coupled model by Van Pelt and others (2012) was used.   The result shows that refreezing has a considerable effect on the surface mass balance. If the refreezing is turned off, this negatively affects the surface mass balance. The indirect effect is shown to always be negative meaning that the mass loss (additional melting after refreezing) counteracts some of the mass gains (melt water retention). In conclusion is it thus important to recognize all the effects refreezing has on the surface mass balance. / På Svalbard sker klimatförändringar dubbelt så snabbt som i övriga världen vilket gör detta till en känslig plats. För att se förändringarna brukar massan i glaciärerna beräknas för att se om dem förlorar eller ökar i massa. En viktig del som fördröjer en förlust av massa är återfrysning av smältvatten. Det för att vattnet håller sig kvar i glaciären och är en viktig del av den totala massbalansen. Dock kan denna återfrysning även påverka glaciären negativt. Hittills har ingen studie kvantifierat hur mycket återfrysningens påverkan på massbalansen, och därför är syftet med denna studie att modellera massbalansen för alla glaciärer på Svalbard och jämföra det med en modell som utesluter återfrysning. Detta kommer att visa både den direkta och indirekta effekten återfrysning har på massbalansen. För att kunna göra detta användes en modell av Van Pelt och andra (2012).  Resultatet visar att återfrysning har en betydande effekt på massbalansen. Om återfrysning utesluts påverkar detta massbalansen negativt. Den indirekta effekten visar sig alltid vara negativ, vilket innebär att massförlusten (ytterligare smältning från värmen efter återfrysning) motverkar en del av massvinsten (återfrysning av vatten). Sammanfattningsvis är det därför viktigt att undersöka alla effekter som återfrysning har på massbalansen.

<p>Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist. Vid syrebrist frigörs fosfor från sediment och det blir större näringstillgång som bidrar till mer övergödning. Övergödning beror ofta på utsläpp från punktkällor, till exempel från avloppsvattenutsläpp, men kan även bero på diffusa utsläpp från jordbruksmark och skog inom avrinningsområdet.</p><p>Syftet med examensarbetet var att förstå vilka fosforprocesser som är viktiga för Bornsjönsom ekosystem och med den dynamiska massbalansmodellen LakeMab utvärdera olika realistiska åtgärder för att minska belastningen av totalfosfor. Marken runt Bornsjön ägs av Stockholm Vatten och med resultaten från detta arbete ska Stockholm Vatten få olika förslag på vilka åtgärder som bör prioriteras. Resultat från andra kända modeller har även jämförts med LakeMabs resultat.</p><p>Studien visade att det är möjligt att reglera belastningen av totalfosfor på Bornsjön genom till exempel införande av vallodling, minskning av åkerareal och genom minskade utsläpp från enskilda avlopp. Dessa olika åtgärder kan kombineras för ökad effekt. Det är även möjligt att sänka totalfosforkoncentrationen i sjön genom att sänka sjöns pH-värde. Detta är dock en åtgärd som inte rekommenderas på grund av att en förändring av det naturliga pH-värdet påverkar ekosystemet.</p><p>För att i framtiden kunna göra liknande studier med mer tillförlitliga resultat bör provtagningsprogrammet i dikena utökas, speciellt vid kraftig nederbörd då fosforläckaget från marken är större.</p> / <p>Lake Bornsjön is Stockholm’s most important reserve water source and can supply the city with drinking water for several months in case Mälaren would be polluted. Thus it is important to maintain the water quality of Bornsjön. In the last years the quality of the drinking water has in reference to total phosphorus in Bornsjön degraded. High load of phosphorus leads to eutrophication in lakes. When a lake is eutrophicated the respiration increases, which may lead to a lack of oxygen in the water. At reduced conditions of oxygen, phosphorus will be released from the sediments which lead to an increased eutrophication. Eutrophication is often the result of anthropogenic point sources, for example waste water treatment plants, but can also be due to diffuse sources like agricultural and forests within the catchment area.</p><p>The purpose with this Master degree project was to understand which phosphorus processesare important for Bornsjön as an ecosystem and with the dynamic mass balance model LakeMab evaluate different realistic actions to decrease the load of total phosphorus. Most of the catchment area around Bornsjön is owned by Stockholm Vatten and the aim of this project is to recommend Stockholm Vatten which actions should be prioritized. Also, results from other models have been compared with the results from LakeMab.</p><p>This study showed that it is possible to regulate the load of total phosphorus to Bornsjön, for example with ley farming, less agricultural area and decreased load from individual sewage systems. These different actions can be combined for an increased effect. It is even possible to lower the concentration of the total phosphorus in the lake by decreasing its pH-value. However, this action is not recommended because a change of the natural pH will affect the ecosystem.</p><p>To make similar studies in the future with more reliable results it is important to extend the sample scheme for the ditches, especially at occasions with high precipitation which leads to increased phosphorus leakage from the soil.</p>

Bornsjön är Stockholms viktigaste reservvattentäkt och kan tillgodose staden med dricksvatten i flera månader om Mälaren skulle slås ut. Det är därför viktigt att Bornsjön håller en god vattenkvalitet. Under de senaste åren har vattenkvaliteten avseende totalfosfor i Bornsjön försämrats. Hög belastning av fosfor kan leda till övergödning i en sjö. När en sjö är övergödd uppstår ökad syreförbrukning som kan leda till syrebrist. Vid syrebrist frigörs fosfor från sediment och det blir större näringstillgång som bidrar till mer övergödning. Övergödning beror ofta på utsläpp från punktkällor, till exempel från avloppsvattenutsläpp, men kan även bero på diffusa utsläpp från jordbruksmark och skog inom avrinningsområdet. Syftet med examensarbetet var att förstå vilka fosforprocesser som är viktiga för Bornsjönsom ekosystem och med den dynamiska massbalansmodellen LakeMab utvärdera olika realistiska åtgärder för att minska belastningen av totalfosfor. Marken runt Bornsjön ägs av Stockholm Vatten och med resultaten från detta arbete ska Stockholm Vatten få olika förslag på vilka åtgärder som bör prioriteras. Resultat från andra kända modeller har även jämförts med LakeMabs resultat. Studien visade att det är möjligt att reglera belastningen av totalfosfor på Bornsjön genom till exempel införande av vallodling, minskning av åkerareal och genom minskade utsläpp från enskilda avlopp. Dessa olika åtgärder kan kombineras för ökad effekt. Det är även möjligt att sänka totalfosforkoncentrationen i sjön genom att sänka sjöns pH-värde. Detta är dock en åtgärd som inte rekommenderas på grund av att en förändring av det naturliga pH-värdet påverkar ekosystemet. För att i framtiden kunna göra liknande studier med mer tillförlitliga resultat bör provtagningsprogrammet i dikena utökas, speciellt vid kraftig nederbörd då fosforläckaget från marken är större. / Lake Bornsjön is Stockholm’s most important reserve water source and can supply the city with drinking water for several months in case Mälaren would be polluted. Thus it is important to maintain the water quality of Bornsjön. In the last years the quality of the drinking water has in reference to total phosphorus in Bornsjön degraded. High load of phosphorus leads to eutrophication in lakes. When a lake is eutrophicated the respiration increases, which may lead to a lack of oxygen in the water. At reduced conditions of oxygen, phosphorus will be released from the sediments which lead to an increased eutrophication. Eutrophication is often the result of anthropogenic point sources, for example waste water treatment plants, but can also be due to diffuse sources like agricultural and forests within the catchment area. The purpose with this Master degree project was to understand which phosphorus processesare important for Bornsjön as an ecosystem and with the dynamic mass balance model LakeMab evaluate different realistic actions to decrease the load of total phosphorus. Most of the catchment area around Bornsjön is owned by Stockholm Vatten and the aim of this project is to recommend Stockholm Vatten which actions should be prioritized. Also, results from other models have been compared with the results from LakeMab. This study showed that it is possible to regulate the load of total phosphorus to Bornsjön, for example with ley farming, less agricultural area and decreased load from individual sewage systems. These different actions can be combined for an increased effect. It is even possible to lower the concentration of the total phosphorus in the lake by decreasing its pH-value. However, this action is not recommended because a change of the natural pH will affect the ecosystem. To make similar studies in the future with more reliable results it is important to extend the sample scheme for the ditches, especially at occasions with high precipitation which leads to increased phosphorus leakage from the soil.

Klimatförändringar har direkt påverkan på glaciärers tillväxt och avsmältning. Genom att studera glaciärers massbalans kan framtida riskbedömningar, för bland annat havsytans stigning, uppskattas. Skillnaden i glaciärens ackumulation och ablation ger den så kallade nettobalansen, som avslöjar om glaciären ökat eller minskat i massa under det gångna året. Storglaciären belägen i Tarfaladalen, öster om Kebnekaise, är en av världens mest välstuderade glaciärer. Här används den så kallade skandinaviska metoden för dokumentering av glaciärens massbalans. Metoden utgörs till stor del av manuella sonderingar i form av punktmätningar direkt på glaciärens yta. Då Storglaciären har upp mot 300 mätpunkter är inhämtningen av data både omfattande och tidskrävande. I detta kandidatarbete utfördes ett försök till optimering för den skandinaviska metoden på Storglaciären, med syftet att förhoppningsvis underlätta och effektivisera metoden. Punkter för mätdata avlägsnades för att undersöka om de resterande mätpunkterna gav ett godkänt värde för nettobalansen. För godkänt resultat av experimentet skall optimeringen ge ett representativt värde för storglaciärens nettobalans uppskattad med hela datamängden. Beräkningarna för nettobalansen är beroende av snöns densitet på glaciären, därav utfördes även densitetsmätningar i fält vid Tarfalas forskningsstation. Experimentet gav resultatet att metoden kan optimeras genom att var fjärde punkt för mätdata avlägsnades. Ytterligare studier kan dock utföras för att utforma mer specifika mönster för mätpunkter, som då skulle kunna ge ett ännu säkrare resultat för Storglaciärens nettobalans. / Climate changes has a direct impact on glaciers’ growth and melting. By studying the mass balance of glaciers, future risk assessments can be estimated by for example sea level rise. The difference between the glacier’s accumulation and ablation gives the net balance, which reveals if the glacier has increased or decreased in mass during the past year. Storglaciären, located in the Tarfala valley east of Kebnekaise, is one of the world's most studied glaciers. The Scandinavian method is used for documentations of the glacier’s mass balance. The method consists of manual probings at specific points on the glacier’s surface. Since Storglaciären has up to three hundred measurement points, the collection of the mass balance-data is both comprehensive and time consuming. For this bachelor project, an experiment was made to optimize the Scandinavian method at Storglaciären. The project was carried out with the aim of hopefully facilitating the method and to make it more efficient. Measurement points on the glacier were removed to investigate if the remaining points gave an approved value for the net balance. The requirement for the experiment to be approved is that the optimization shall provide a representative value for the net balance of Storglaciären, with all its measurement points included. The calculations for the net balance is dependent on the snow density on the glacier’s surface. Fieldwork at Tarfala research station was thereby carried out to collect data for the density on Storglaciären. The experiment gave the result that the Scandinavian method can be optimized. If every fourth measurement point on Storglaciären is removed, the glacier’s net balance is still representative. Further studies can be conducted to design specific patterns for removal of specific measurement points, which probably would provide even more accurate results for Storglaciären’s net balance.

Varmare klimat är något som kontinuerligt påverkar glaciärer planeten över och har under det senaste århundrandet vidtagit en global ökning av negativa massbalanser. Denna trend kan bidra till variationer i havsnivån och orsaka problem med översvämningar över hela världen. Övervakning och observation av världens glaciärer är därför väldigt viktigt och genom att skapa modeller som tillåter insyn i glaciärernas respons till atmosfärisk fluktuation går det att åstadkomma en djupare förståelse för hur den globala uppvärmningen kommer att utvecklas. I detta projektet återskapas massbalansen för Brewster Glacier, Nya Zeeland, för perioden 2005 – 2015 genom tillämpning av graddagar. Modellen har försetts med data från ett nyligen genomfört nedskalningsprojekt som har producerat atmosfäriska data för perioden 1979 – 2015 vilket tillåter modellen att köras. Resultaten som presenteras kommer att bidra till större inblick i graddags-modellen om huruvida tillvägagångssättet att använda enkel temperatur- och nederbördsdata är tillförlitligt för att porträttera massbalansen för glaciärer. / Warmer climate is something that is continuously affecting glaciers across the planet and has during the last century gained a global increase in negative mass balances. This trend has contributed to sea-level rise and had other impacts on water resources. Monitoring and observing the worlds glaciers is therefore very important and by creating models that allows insight in the glacier response to atmospheric fluctuation, it is possible to obtain deeper knowledge on how the global warming will develop. In this project, the mass balance of Brewster Glacier, New Zealand, is reconstructed for the period 2005 – 2015 using a degree-day approach. The input for the model has been obtained from a recent downscaling project that has produced atmospheric data over the period 1979 – 2015 that allows the model to run at a daily temporal resolution. The results presented are going to contribute to a greater insight in the degree-day model as to whether the approach of using simple air temperature and precipitation data are reliable to portray the mass balance of glaciers.

Syfte och mål - Studien syftade till att identifiera förbättringsmöjligheter och rekommendationer för effektiv masshantering. Målet var att effektivisera masshanteringen med fokus på massbalans och därmed minska både naturresurser och klimatpåverkan för transport till och från anläggningsprojekt. Metod - Studien använde sig av kvalitativa semistrukturerade intervjuer, litteraturstudie samt multikriterieanalys. Resultat - Studiens resultat visade att tidiga utredningar i projekteringsskedet, snabbare handläggningstider, och effektiv logistik och tydliga massdispositionsplaner är centrala för effektiv masshantering inom anläggningsprojekt. Resultaten gav därmed praktiska riktlinjer för att effektivisera masshanteringen inom anläggningsbranschen och därmed förbättrad hållbarhet. Analys – Litteraturstudie och intervjuer analyserades. En multikriterieanalys genomfördes för att välja det bästa sättet att hantera massor med fokus på faktorer som tid, ekonomi och miljöpåverkan. Tidiga utredningar i projekteringsstadiet rankades högst bland sju alternativa åtgärder för effektiv masshantering enligt multikriterieanalysen. Diskussion - Betydelsen av tidiga utredningar, snabbare handläggningstider och en välplanerad logistik framhölls som viktiga åtgärder för att effektivisera masshanteringen. Diskussionen betonade också behovet av kompetenta chefer och tydliga massdispositionsplaner för att främja projektens ekonomi och hållbarhet. Trots utmaningar i multikriterieanalysen visade resultaten enighet mellan tidigare forskning och intervjuer, vilket stärkte studiens reliabilitet och validitet. Studien möjliggjorde en generalisering som kan gynna flera entreprenadföretag inom anläggningsbranschen genom att dra nytta av studiens resultat. Nyckelord – Anläggningsprojekt, effektivisering, hållbarhet, massbalans, masshantering, multikriterieanalys. / Purpose and Objectives – The study aimed to identify improvement opportunities and recommendations for efficient mass management. The goal was to make mass management more efficient with a focus on mass balance, thereby reducing both natural resources usage and climate impact associated with transportation to and from construction projects. Methodology – The study used qualitative semi-structured interviews, literature review, and a multicriteria analysis. Results – The study's findings indicated that early investigations in the design phase, faster processing times, and efficient logistics and clear mass disposal plans are crucial for effective mass management within construction projects. The results provided practical guidelines for making mass management more efficient in the construction industry and thereby improving sustainability. Analysis – Literature review and interviews were analysed. A multicriteria analysis was conducted to select the best way to handle masses, focusing on factors such as time, cost, and environmental impact. Early investigations in the design stage ranked highest among seven alternative measures for efficient mass management according to the multicriteria analysis. Discussion – The importance of early investigations, faster processing times, and carefully planned logistics was emphasized as crucial steps to improve mass management. The discussion also highlighted the need for skilled managers and clear mass disposal plans to promote project economics and sustainability. Despite facing challenges in multicriteria analysis, the results showed agreement with previous research and interviews, which strengthened the study's reliability and validity. The study enabled generalization, potentially benefiting many construction companies in the industry by using its findings. Keywords – Construction projects, efficiency, mass balance, mass management, multicriteria analysis, sustainability.

Övergödning är ett utbrett miljöproblem i hav och sjöar, som yttrar sig i toxiska algblomningar och en minskad biodiversitet. Eftersom kväve är en betydande källa till övergödning, har flera avloppsreningsverk (ARV) krav på kväveavskiljning innan utsläpp i recipient. Tierp ARV omfattas [TA1] för närvarande inte av sådana utsläppskrav på kväve, men förväntas bli det i och med kommande lagstiftning. En utbyggnad av det biologiska reningssteget, som idag endast medför viss kväveavskiljning, kan därför bli nödvändigt för att åstadkomma fullständig kväverening.  Syftet med examensarbetet var att föreslå reningstekniker som kan åstadkomma tillräcklig kväveavskiljning vid Tierp ARV och bedöma vilken av dessa som är mest fördelaktig för implementering. Vidare utvärderades nuvarande reduktion av kväve och organiskt material samt rådande nitrifikation i det biologiska reningssteget. Massbalanser upprättades utifrån provtagning på dessa parametrar. Lämpliga kvävereningstekniker föreslogs med hänsyn till lokala krav och förutsättningar. Dessa tekniker jämfördes därefter i en multikriterieanalys med avseende på platsåtgång, växthusgasutsläpp, drift- och underhållskostnader, kapitalkostnader och arbetsinsats.  Massbalanserna uppvisade en reduktion på 31 % för totalkväve, 10 % för ammoniumkväve, 63 % för nitratkväve, 7 % för nitritkväve, 62 % för COD och 67 % för BOD7. Nuvarande nitrifikation bedömdes vara relativt låg, vilket troligtvis är resultatet av den låga temperaturen på avloppsvattnet, eventuell otillräcklig syretillförsel samt ogynnsamt pH. De reningstekniker som föreslås kunna minska kväveutsläppen från Tierp ARV är aktivslamprocess, membranbioreaktor (MBR) och hybridprocess med biofilmsbärare och aktivslam (IFAS). Utifrån en samlad bedömning av kriterierna i multikriterieanalysen bedömdes IFAS som mest fördelaktig för etablering och MBR som minst gynnsamt. / Eutrophication is a major environmental problem in oceans and lakes, which manifests itself intoxic algal blooms and reduced biodiversity. As nitrogen is a significant contributor toeutrophication, numerous wastewater treatment plants (WTPs) have requirements for nitrogenremoval before discharge into the recipient. Tierp WTP is not currently subject to suchregulation, but is expected to be so with forthcoming legislation. Consequently, an expansion ofthe biological treatment, which presently facilitates only partial nitrogen removal, may becomepertinent to achieve complete nitrogen removal. The objective of this thesis was to propose treatment methods capable of achieving adequatenitrogen removal at Tierp WTP and evaluate the most suitable option for implementation.Furthermore, the current nitrogen and organic material reduction, as well as present nitrificationin the biological treatment, were assessed. Mass balances were established based on sampling ofthese parameters. Suitable nitrogen purification techniques were proposed, considering localrequirements and conditions. These techniques were then compared through a multi-criteriaanalysis, taking into account space occupancy, greenhouse gas emissions, operation andmaintenance costs, capital costs and workload. The mass balances revealed reductions of 31% for total nitrogen, 10% for ammonium nitrogen,63% for nitrate nitrogen, 7% for nitrite nitrogen, 62% for COD and 67% for BOD7. The currentnitrification was assessed as relatively low, likely attributable to the low temperature of thewastewater, possibly insufficient oxygen supply and unfavourable pH. The treatment methodsproposed in the thesis to achieve sufficient nitrogen removal at Tierp WTP are the activatedsludge process, membrane bioreactor (MBR), and hybrid process with biofilm carriers andactivated sludge (IFAS). According to the multicriteria analysis, IFAS was deemed the mostadvantageous option for implementation, while MBR was evaluated as the least favourable.