<p>Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.</p>

<p>Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande.</p><p>Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är.</p><p>Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för <em>hur </em>regisserad den kan vara är mycket individuellt.</p><p>En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt.</p><p>Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren</p>

<p>Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.</p>

<p>När det gäller kost och hälsa är massmedia en betydande källa för information. Dess rapportering kan uppfattas som motsägelsefull och förvirrande för individen då nya råd och rön ständigt omskrivs. Syftet med denna studie var att undersöka hur individen blir påverkad och upplever massmedias frekventa rapportering av varierande kostinformation. Metoden som valdes var en textanalys tillämpad på internetartiklars läsarkommentarer. Totalt ingick 30 stycken kostrelaterade artiklar där 703 stycken läsarkommentarer bearbetades. Undersökningen visade att 58% var för, 28% emot och 14% ambivalenta gentemot artiklarnas innehåll.</p>

No description available.

Vi har undersökt hur utseendeskapande tar sig uttryck hos tonårstjejer, för att tillhandahålla ett alternativ till fördomen om den ytliga och utseendefixerade tonårstjejen. Tidigare forskning inom området tonårstjejer och utseende är överlag kvantitativ och missar därför många faktorer som påverkar tonårstjejer och deras utseendeskapande. Vårt syfte var att undersöka hur utseende tar sig uttryck hos tonårstjejer. Mer specifikt var våra frågeställningar: Vad innebär utseende för tonårstjejer? Hur praktiseras utseende hos tonårstjejer? Vilken betydelse har utseende för tonårstjejer? Vad påverkar utseendeskapandet hos tonårstjejer? Vilken betydelse har tonårstjejers relationer med andra tonåringar för utseendet? För att få en så empirinära förståelse som möjligt har vi använt oss av Grundad Teori. Vi har observerat tonårstjejer och deras bloggar, samt utfört tre fokusgruppintervjuer och fyra enskilda intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultat visade att tonårstjejer umgås i starkt sammansvetsade tjejgrupper och att de måste fixa sitt utseende i enlighet med tjejgruppens utseendemässiga konformitet för att få vara med i gruppens gemenskap. Vi har diskuterat vårt resultat i förhållande till tre teoretiska begrepp: Framträdande, gruppidentiteten och självidentiteten.

När det gäller kost och hälsa är massmedia en betydande källa för information. Dess rapportering kan uppfattas som motsägelsefull och förvirrande för individen då nya råd och rön ständigt omskrivs. Syftet med denna studie var att undersöka hur individen blir påverkad och upplever massmedias frekventa rapportering av varierande kostinformation. Metoden som valdes var en textanalys tillämpad på internetartiklars läsarkommentarer. Totalt ingick 30 stycken kostrelaterade artiklar där 703 stycken läsarkommentarer bearbetades. Undersökningen visade att 58% var för, 28% emot och 14% ambivalenta gentemot artiklarnas innehåll.

Man brukar säga att kameran aldrig ljuger. Ändå blir folk ständigt lurade av bilder. Ett exempel är bilderna från Timisoara, där offren för en påstådd massaker visade sig ha dött av naturliga orsaker. Trots det landar debatten om bilders äkthet oftast i ett ifrågasättande av digital manipulation. Den kända diskussionen om huruvida man ska plocka bort en störande servett ur bilden innan fotograferingstillfället eller efteråt på digital väg, berörde aldrig åsikten att servetten kunde få ligga kvar för att undvika att förfalska verkligheten. Att det inte finns konsensus kring vad arrangerade bilder är och när de är okej bevisas av att vissa arrangerade bilder vinner pris medan andra leder till fotografens avskedande. Därför handlar den här undersökningen om sex svenska pressfotografers åsikter och tankar kring arrangerade bilder. Vi har genomfört djupintervjuer med sex utvalda svenska pressfotografer utifrån frågeställningarna vad fotografer anser är en arrangerad bild, varför en fotograf väljer att arrangera bilder, i vilka situationer det är accepterat att iscensätta en bild samt om och på vilket sätt det spelar någon roll att en bild är arrangerad är. Respondenterna menar att en bild är arrangerad om fotografen påverkat skeendet. Att påverka bilden är ofrånkomligt, men det är inte samma sak som att påverka omgivningen som fotograferas. För att bilden ska räknas som arrangerad krävs att den i någon mån är regisserad, var gränsen går för hur regisserad den kan vara är mycket individuellt. En arrangerad bild kan bara vara trovärdig om man är helt öppen med att den är arrangerad, menar de intervjuade fotograferna. Trovärdigheten är mycket beroende av sammanhanget, och i exempelvis nyhetssammanhang är arrangerade bilder oacceptabelt. Anledningarna till att fotografer arrangerar är många. Den främsta är tidspress, men även press från arbetsgivaren och estetiska faktorer bidrar. En nackdel med att arrangera en bild är att den kan förlora sin känsla. Men om det är okej eller inte att arrangera är något som måste avgöras från situation till situation, tycker respondenterna. Nyheter bör i stort sett aldrig arrangeras, i känsliga lägen är det också bäst att låta bli. Men det viktiga i alla situationer är att inte använda bilder för att lura läsaren

Massmedia har en stor makt över tonåringar idag, vilka spenderar en tredjedel av sin vakna tid med att använda media. Dokusåpor är ett populärt mediefenomen där det kontinuerligt lanseras idealbilder. Det underliggande budskapet i idealbilderna handlar om att den graciösa kroppen och smilgroparna i ett attraktivt ansikte är nyckel till lycka. I takt med medias expansion har det skett en oroväckande ökning av den psykiska ohälsan bland tonåringar, detta innefattar oro, sömnproblem och andra stressrelaterade problem. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns någon samvariation mellan de icke-hälsobefrämjande budskapen i dokusåporna Big Brother samt Top Model och tonårstjejers självkänsla, bruk av alkohol samt upplevda stress. Denna kvantitativa enkätundersökning har baserats på ett kvoturval och avgränsats till 50 tonårstjejer i åldern 16-19 år på en gymnasieskola i Jämtlands län. Empiri har sedan kopplats till tidigare forskning som sökts i olika databaser, KASAM-teorin, den sociala jämförelse teorin samt andra teoretiska begrepp av relevans. I slutsatsen kan vi se positiva resultat i form av ingen eller liten samvariation mellan de undersökta variablerna. Dock finns det även negativa resultat att finna angående hälsa. Detta då majoriteten av tjejerna bland annat är stressade, har sömnproblem, dricker alkohol regelbundet, har varit berusade samt att de känner press på sig att vara snygg. Jag kan inte argumentera för att dessa resultat är generaliserbara, men det är nog så intresseväckande och betänkligt att det ser ut så här i denna grupp av tonårstjejer.

No description available.