Detta kapitel kommer att handla om kategorisering av ålder i arbetslivet med fokus på den "äldre" arbetskraften och hur den skildras av massmedier. Utgångspunkten är att åldersdiskriminering handlar om negativ särbehandling på grund av ålder. Om exempelvis tjänster eller arbetsuppgifter på en arbetsplats fördelas mot bakgrund av antaganden om att ålder och kom-petens hör samman då har det tydliga ålderistiska inslag. Jag vill även hävda att beskrivningar av individer och grupper av individer kan omfattas av ålderismbegreppet och ha ålderistiska inslag, exempelvis massmediers skildringar av äldre personers prestationer eller tillkortakommanden i olika sammanhang. Omorganisation av arbetsplatser är tydliga exempel där ålder har använts (som en kategori) för att definiera människor som ska få tillgång till eller bör avvecklas från vissa tjänster/arbeten och när det har ansetts att personalen behövt föryngras har man exempelvis satt ett ålderstak och erbjudit tidig avgång med pension för dem som hamnat över ålderstaket (t.ex. 50, 55, 60 år). Vid försvarsomvandlingen 1999–2000 infördes så kallad särskild pension (SP) för officerare 55+ och för civilanställ-da 58+. Särskild pension skulle på så vis fungera som instrument för att öka den "naturliga" avgången i det svenska försvaret och bereda plats för yngre medarbetare. Pensionärerna skulle grunda sina val på egna överväganden och beslut men det var långt ifrån alla som uppfattade förutsättningarna på det viset. Även om ålder inte får utgöra grunden för uppsägning kan åldern ha betydelse för hur man resonerar på ledningsnivå, fackligt och i olika arbetsgrupper. Vissa kategoriseringar kan få ålderistiska inslag och kan genom sådana särskilda pensionsåtgärder få fäste i en organisation och även sippra ut i en så kallad "offentlig diskurs". Inte minst i massmedi-er av olika slag kan kategorierna få fäste och lite längre fram i det här kapitlet kommer några konkreta exempel på hur det kan se ut när massmedier aktivt bidrar till en viss typ av kategorisering av äldre i arbetslivet. Ett par exempel kommer från just försvarsomvandlingen.

Abstract The purpose of this essay is to study how undocumented migrants situation is constructed inSwedish massmedia discourse. The purpose has also been to study how the compromisedhuman rights of undocumented migrants in Sweden are legitimated in massmedia discourseand how resistance is constructed. The following main questions have been processed in this essay: - How are undocumented migrants and their situation constructed in Swedish massmediadiscourse?- How is society’s part in the situation constructed? Following questions are related to the main questions:- How is the situation that undocumented migrants face in Sweden legitimated in discourse?-What social consequences do the constructions have for undocumented migrants and for theSwedish society? The questions have been answered through a discourse analysis on empirical materialconsisting of ten news clips from Swedish public service television SVT and ten articles fromthe online editions of the main national newspapers Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet and Expressen. The analysis was done with analytic methods from discursivepsychology and with the sociological theories at hand in this essay. The conclusions drawn from the analysis are that the situation is constructed according todifferent interpretative repertoires drawing on humanitarian discourses and economicdiscourses, which lead to separate social consequences and ideological categorisations of ”usand them”. The rethoric constructions of the situation in massmedia contributes to thelegitimation of the marginalisation of undocumented migrants in Sweden through the focus onpolitical and financial aspects and the legal status of the migrant before human rights. / Sammanfattning Syftet med studien är att undersöka hur irreguljära migranter, eller ”papperslösa” flyktingars situation konstrueras diskursivt i svensk massmedia. Syftet är även att studera hur ”papperslösa” flyktingars villkorade mänskliga rättigheter i Sverige legitimeras diskursivt i massmedia och hur konstruktioner av motmakt görs. Följande frågeställningar behandlas i uppsatsen: - Hur konstrueras ”papperslösa” flyktingar och deras situation diskursivt i svensk massmedia?- Hur konstrueras samhällets roll i situationen? Följande underfrågor är relaterade till frågeställningarna:- Hur legitimeras situationen som ”papperslösa” ställs inför i Sverige diskursivt?- Vilka sociala konsekvenser kan konstruktionerna ha för ”papperslösa” och för samhället? Frågeställningarna besvaras genom en diskursanalys av ett empiriskt urval bestående av tio nyhetsinslag som sänts i Sverige Television och tio nyhetsartiklar från Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressens Internetupplagor. Analysen genomförs med diskurspsykologiska analytiska verktyg utifrån de befintliga sociologiska teorierna. Resultatet visar att situationen konstrueras enligt skilda tolkningsrepertoarer som bygger på humanitära och ekonomiska diskurser som leder till olika sociala konsekvenser och ideologiska kategoriseringar av ”vi och dom”. Resultatet visar även att retoriska konstruktioner av situationen i massmedia bidrar till att legitimera att ”papperslösa” individer marginaliseras i Sverige genom att fokus i rapporteringen ligger på politiska och ekonomiska aspekter samt ”papperslösa” individers legala status framför mänskliga rättigheter.

Följande uppsats syftar till att undersöka om och varför samhällets syn på risk och riskhantering förändras under de senaste 40 åren. Bakgrunden till ämnesvalet är det ansenliga utrymme som Svininfluensans utbrott och spridning gavs i svensk massmedia under året 2009. Utifrån föreställningen att reaktionen torde varit annorlunda för några decennier sedan jämförs massmedias bevakning av Svininfluensan med motsvarande bevakning av dess föregångare Hongkonginfluensan som drabbade Sverige i slutet av 1960-talet. Med utgångspunkt i Ulrich Becks teorier om risksamhället analyseras insamlat material från Dagens Nyheter kvantitativt och kvalitativt från tidsperioderna för pandemiernas utbrott och spridning. Uppsatsen fokuserar på hur riskerna definieras, vilka marknader som påverkats av deras spridning samt hur staten agerat i sin riskhantering. Dessa faktorer förs sedan samman för att analysera om en samhällsförändring skett. Uppsatsen fastslår att det finns ett flertal skillnader i samhällets syn på risk och riskhantering i frågor av denna typ mellan de två tidsperioderna. Antalet publicerade artiklar, experter samt expertuttalanden i Dagens Nyheter är väsentligt fler i fallet med Svininfluensan. Riskdefinitionerna är dessutom betydligt mer tvetydiga i detta fall vilket delvis torde bero på den mer differentierade grupp experter som uttalar sig i debatten samt att gruppens storlek ökat markant. Uppsatsen klargör vidare att fler marknader expanderat som resultat av svininfluensans utbredning än dess föregångare. Läkemedelsmarknaden särskiljer sig i denna analys och har troligen gynnats av den utökade riskrapporteringen och riskforskningen. Slutligen konstateras att den statliga maktutövningen ökat avsevärt i dessa frågor då betydligt fler statliga medel används vid hanteringen av Svininfluensan än Hongkonginfluensan. Denna avslutande analys visar vidare att hanteringen av de risker som pandemier medför gått från att i Hongkong-fallet ha varit en ren expertfråga till att i fallet med svininfluensan bli en politisk fråga med flertalet uttalanden från både svenska och utländska ministrar i rapporteringen.

Bakgrund Dagens samhälle är präglat av en medvetenhet kring övervikt, vilket kan ha lett till de ideal som råder när det gäller kropp och hälsa. Media påverkar samhällets ideal kring utseende och har en viktig roll vid spridning av kostinformation gällande viktnedgång. Syfte Syftet är att utforska synen på webbpublicerad kostinformation gällande viktnedgång. Metod Fyra kvalitativa intervjuer genomfördes och urvalet baserades på att deltagarna skulle ha en vilja att minska i vikt samt regelbundet läste kostinformation gällande viktnedgång på internet. Resultat Deltagarna trodde inte att informationen som ges i kvällstidningarnas webbupplaga är tillförlitlig och att enda syftet är att tjäna pengar. Man upplevde förvirring kring nya rön och metoder gällande viktminskning och ansåg att omgivningen lätt tar till sig den information som finns på internet. Idealen i samhället och som visas på internet ansågs vara förvridna och ohälsosamma. Idealet tycktes vara en smal och vältränad kropp vilket informanterna inte själva upplevde sig kunde nå upp till och kände ett misslyckande över och gjorde att de även kände sig än mer uppgivna inför en viktminskning. Man menade också att begrepp som hälsa och sundhet förvridits till att mest handla om smalhet och att forma kroppen. Vidare uppfattade informanterna att de så kallade fettdieterna florerar mycket på webben och kändes svåra att särskilja. Samtidigt lockade snabba metoder i allmänhet och man betraktade snabba reslutat som önskvärt. Slutsats Denna studie har indikerat att idealen som upplevs råda i samhället vad gäller utseende kan leda till obehagskänslor hos de som inte kan nå upp till dem. Vad som är tillförlitligt är inte helt självklart och en viss förvirring uppfattas råda bland människor vad gäller råd om viktnedgång.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur porträtteringen av personer med diagnosen schizofreni såg ut i fyra av Sveriges största dags- och kvällstidningar. Kan den bilden vara stigmatiserande för denna grupp, samt skapa underlag för en moralpanik?   Vår studie utgår ifrån ett konstruktivistiskt perspektiv, då denna intresserar sig för vad som konstrueras, vem som konstruerar, och hur det går till, vårt intresse ligger i att se hur stigma och moralpanik kan konstrueras i ett samhälle. Vi har som undersökningsmetod använt oss av innehållsanalys, som möjliggjorde för oss att arbeta med materialet systematiskt, för att beskriva textinnehållet. I vårt resultat kan vi se att en mycket stor del av artiklarna beskrev våldsbrott i samband med diagnosen schizofreni. Många av artiklarnas beskrivningar av förövarna med schizofreni ville påvisa hur farliga personerna var, deras oberäknelighet, och även vad dessa var kapabla att göra bara på grund av sin diagnos.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Skanskas relation och informationsflöde till pressen ser ut. Samt undersöka vad är det som skrivs om i pressen gällande bostäder och inredning. Finns det någon aktuell trend eller tendens till trender gällande bostadens olika rum, inredning och/eller miljö i tidningsmaterialet. Frågeställning:   Hur ser Skanskas relation till pressen ut?  Finns det några aktuella trender i dagsläget gällande bostadens olika rum, inredning, bostadsvariant eller miljö i dagspress och livsstilsmagasin? Metod: Kvalitativ intervju och Kvantitativ innehållsanalys

Nordkorea är en unik turistdestination och ett ovanligt resmål. Människor reser inte på egna villkor inom landet utan måste följa resprogram. Medias negativa bild av Nordkorea kan bidra till att människor kan uppfatta landet som ett farligt och riskfyllt resmål. Trots strikta reseprogram och negativ bild i media förekommer turism till Nordkorea.    Syftet med studien är att ge en redogörelse av anledningar till vad som lockar turister att åka till Nordkorea, med fokus på turister som varit i Nordkorea samt resebolag som förmedlar resor till Nordkorea. Studien utgår från en induktiv ansats och en kvalitativ metod. Intervjuer har genomförts med turister som har varit i Nordkorea samt resebolag som anordnar resor till Nordkorea. En intervju har även genomförts med ett ambassadråd som arbetar på Nordkoreanska Ambassaden i Sverige.

The purpose of this essay, “Now they are chasing paper-less - A qualitative discourse analysis of mass medias depiction of the Reva-project and the work of the police”, is to analyze how mass media portrays the Reva-project and polices work with the project. The basis for the essay will be eight selected newspapers. The Reva-project implies collaboration between the Police, the Swedish Migration board and the Swedish Prison and Probation Service within the border police. The aim of the project is to enhance the efficiency and the execution of the border police work, in accordance with the government’s target. Furthermore, we want to understand and describe how the discourse around the Reva-project is portrayed in a mass media context, how the articles describe the Reva-project, the police work with the project and also what consequences has emerged from the project. In addition to the discourse analysis a supplementary interview with a police officer has been conducted. In this essay we want to relate to previous research that addresses how news are produced and manufactured and how the police are described in the mass media by examining relevant material from 2008 and onwards. We have been inspired by Michel Foucaults archaeological approach and Norman Faircloughs three dimensional model, which we have used to analyze our data. The portrayal that mass media does of the Reva-project and the police work with the project is negatively emphasized in the articles as they use words like “disgusting”, “a death machine” and “unacceptable” when they describe the project or the police work with the project. However we can recognize a discrepancy between the mass media and police statements in mass media as well as the complementary interview we conducted with the police officer.

Människans konsumtionsbeteenden bidrar till växande negativ miljöpåverkan, och för att bryta utvecklingen krävs arbete på flera nivåer, däribland individnivån. Eventuellt kan massmedia bidra till sådant arbete. Denna studies syfte var att med fokus på konsumtionsbeteenden undersöka miljöbudskap i en nyhetstidnings webbpublicerade artiklar. Jag analyserade artiklarna med kvalitativ, teoretisk, tematisk analys, samt kvantitativt genom att kontrollera i hur många artiklar olika budskap identifierats. Analysens utgångspunkt var en lätt modifierad version av Sterns VBN-teori (Value Belief Norm theory), som fokuserar på attityder relevanta för miljövänligt beteende. Jag analyserade budskap i 57 artiklar som jag bedömt betonade vikten av konsumtionsrelaterade beteendeförändringar med hänvisning till miljön, och identifierade sju övergripande teman. De innefattade 14 underteman utifrån VBN-teorin och sex kategorier av beteendeuppmaningar. Jag bedömde att artiklarna som helhet i högre utsträckning innehöll budskap formulerade i linje med miljömässigt fördelaktiga attitydfaktorer än det motsatta, samt att artiklarna ofta uppmanade till konsumtionsrelaterade beteenden med förhållandevis god miljönytta vid utförande.

Diss. Linköping : Univ., 2005. / S. 390-414: Bibliografi.