Bakgrund I uppsatsen beskriver vi kort den historiska bakgrunden till de pedagogiska idéer som genomsyrar den traditionella kommunala förskolan och Montessoriförskolan. Under vår studietid har vi ofta funderat på frågan om det är fördelaktigt för barns lärande att gå på en förskola med en specifik pedagogik. Därför bestämde vi oss för att undersöka skillnader mellan en kommunal förskola och en Montessoriförskola inom ämnet matematik. Syfte Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur två förskolor med olika pedagogiker arbetar med att få in matematiken i sin verksamhet. För att uppnå detta syfte utgår vi ifrån följande frågeställning: Med utgångspunkt i läroplanen, vilka skillnader finns det mellan pedagogernas arbetssätt med matematiken i en kommunal förskola och i en Montessoriinriktad förskola. Metod Som metod har vi valt att intervjua tre pedagoger från varje förskola. Med utgångspunkt i de delar av läroplanen som berör matematiken konstruerade vi 18 frågor fördelade på de fem kategorierna: miljö och förutsättningar, arbetslaget, heterogenitet, föräldrar och IT. Resultat En likhet på den kommunala förskolan är att personalen anser att den av dem som gått fortutbildningen är den som tar ansvar för att få in matematik under dagens aktiviteter. De utnyttjade mer vardagen och de möjligheter som dök upp under dagen. På Montessoriförskolan ansåg all personal att matematik var allas ansvar. Förskolan har mycket material som är baserat på matematiken. Här tillbringade barnen en frivillig stund varje dag med att arbeta med materialet. En stor likhet mellan förskolorna är att barnen kommer alltid i första hand. Det märks att deras fokus är att barnen skall ha det så bra som möjligt utefter personalens och förskolans förutsättningar. Utefter våra frågor kom vi fram till att ingen av förskolorna arbetar aktivt med läroplanen. Den används som ett uppslag att få idéer ifrån.

Bakgrund: Vi vill med denna studie undersöka matematikundervisning i Montessoriskolans tidigare skolår. Detta eftersom vi båda i vår utbildning specialiserat oss på matematik i de tidigare skolåren och det ligger oss båda varmt om hjärtat. Våra erfarenheter och upplevelser är att många elever uppfattar matematik som någonting svårt och abstrakt. Denna uppfattning vill vi förändra genom att erbjuda eleverna ett lustfyllt matematiskt lärande. Vi tror att den medvetna pedagogen söker olika vägar till ett lustfyllt lärande, kanske genom andra pedagogiska förhållningssätt. Därför har vi valt att belysa matematikundervisningen ur en alternativ pedagogik. SYFTE: Syftet med vår studie är att belysa Montessorilärarnas uppfattningar hur Montessoripedagogiken främjar eller begränsar elevernas matematiska utveckling, i Montessoriskolans tidigare skolår. METOD: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi inspirerats av fenomenografi som forskningsmetod. Vårt val av instrument var halvstrukturerade intervjuer. Under studien har vi besökt fyra Montessoriskolor och genomfört intervjuer med totalt sju lärare. Under intervjuerna använde vi oss av bandspelare för att öka undersökningens tillförlitlighet. Vi har rättat oss efter de forskningsetiska reglerna. Genom att söka efter delar och helhet i intervjutexterna har vi analyserat och tolkat resultatet. RESULTAT: Det visade sig att flertalet lärare ansåg att det i pedagogiken inte fanns några begränsningar för elevernas matematiska utveckling. Trots detta framkom det vissa faktorer som kan begränsa. Vi kunde också urskilja två olika synsätt hos lärarna, en som såg materialet som det viktiga och en annan som såg pedagogikens förhållningssätt mot barnen som det centrala. Det framkom även att pedagogiken måste utvecklas i takt med samhället

I uppsatsen diskuterar vi begreppet matematiksvårigheter utifrån olika perspektiv samt redogör för analysen av en enkätundersökning, riktad till lärare i skolår 1-6, om detta begrepp. Bakgrund: Vi valde att skriva om matematiksvårigheter för att vi båda är intresserade av att få mer kunskap om hur man kan arbeta med elever som har matematiksvårigheter. Vi har upplevt att det inte ges tillräckligt med stöd till dessa elever då det oftast satsas mer på elever som har läs- och skrivsvårigheter. Syfte: Vårt syfte var att undersöka begreppet matematiksvårigheter utifrån lärares olika erfarenheter och synsätt. Vi ville även undersöka vilka olika arbetssätt som används när elever har matematiksvårigheter. Våra frågeställningar var: Hur tänker lärare kring elever med matematiksvårigheter? Hur arbetar lärare för att hjälpa elever som har matematiksvårigheter? Vilket stöd/hjälp finns att få när en elev har matematiksvårigheter? Metod: Med utgångspunkt ifrån de ovanstående frågeställningarna gjorde vi en kvalitativ enkätundersökning med 13 frågor formulerade med öppna svarsalternativ. Frågorna var indelade i de fyra kategorierna: Lärarnas bakgrund, Uppfattningar kring begreppet matematiksvårigheter, Arbetssätt och arbetsformer samt Extern hjälp. Resultat: Lärarna i vår undersökning har många uppfattningar kring elever som har matematiksvårigheter, men flertalet av lärarna har likartade åsikter. Det stöd som lärarna beskriver att de kan få när det gäller elevers matematiksvårigheter är bl a hjälp och stöttning från specialpedagog/lärare, men de anser att den är långt ifrån tillräcklig. Lärarna menar också att med en varierad undervisning så får fler elever möjlighet att utveckla sitt matematiska kunnande

Sammanfattning Examensarbetet handlar om sambandet mellan elevers attityd till matematik och prestationerna i ämnet. Det kan kännas uppenbart att elever blir bättre på något de tycker är roligt, men det känns ändå viktigt att kunna få det bekräftat. Min förhoppning är att undersökningen ska skänka ytterligare ljus åt elevernas syn på skolan och undervisningen, med speciellt fokus på matematik. Om det kan bevisas att elever skulle lära sig mer om de tyckte det var roligt så kan skolan utvecklas på ett sätt som gör elevernas skoldag lättare att se fram emot. Undersökningen är gjord med enkäter som eleverna fått fylla i själva, alla svar kommer alltså direkt från eleverna även om tolkningarna är gjorda av mig. Med enkäterna tolkade och analyserade syns en tydlig statistisk signifikans. Elever som tycker matematik är roligt har i allmänhet även ett högre betyg än de som tycker det är tråkigt.

Denna studie handlar om språkets påverkan på elevens förståelse i matematik i åk 4-6. Syftet med denna studie är att undersöka hur elever och speciellt de som har invandrarbakgrund kan stöttas för att skapa bättre språkförståelse i matematik. I denna studie undersöks hur gruppsamtal kan bidra till bättre förståelse i matematik och vilka slags ord är svåra för invandrarelever respektive svenska elever när det gäller lärandet i matematik. Detta är en jämförande studie som bygger på observationer gjorda i en skola med invandrarelever i majoritet och en annan med elever i svensk majoritet. Två intervjuer genomfördes, den ena med en lärare i mellanstadiet och den andra med en speciallärare. Undersökningen visar att gruppsamtal har stor betydelse för bättre förståelse i matematik speciellt bland invandrarelever, invandrarelever har visat bättre gruppsamarbete än de svenska eleverna. Svenska elever har svårigheter med terminologiord i matematik medan invandrarelever har svårigheter både med terminologiord och med andra specifika matematikord.

No description available.

No description available.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur fyra pedagoger utformar sin matematikundervisning för att uppfylla läroplanens krav på en individanpassad undervisning. Vi har genom intervjuer och observationer gjort en kvalitativ studie av metoder och arbetssätt som ger en djupdykning i pedagogers föreställningar kring begreppet individualisering. Resultatet visade att pedagoger har skild uppfattning om begreppet och att detta avspeglar sig i deras undervisning. Den främsta metoden pedagogerna använde sig av var hastighetsindividualisering med enskild räkning i boken. En pedagog skilde sig stort genom att hon arbetade mer varierat och genomtänkt samt att hon är väl införstådd med begreppet individualisering. Dessutom har hon ett engagemang för ämnet som smittar av sig på eleverna. Vår slutsats är att pedagogernas arbetssätt för individualisering inom matematiken skiljer sig åt beroende på tolkning av begreppet och inställning till matematiken. Dessutom verkar pedagogernas kunskaper inom matematiken vara avgörande för hur de väljer att arbeta.

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskap om hur lärare anser sig arbeta för att motivera elever i matematikundervisningen. Kunskapen från studien kan bidra till att lärare känner sig tryggare i sin yrkesroll när den komplexa uppgiften att skapa motivation hos eleverna ska lösas. Metoden som används är kvalitativ intervju där sju lärare deltar som informanter. Samtliga lärare arbetar med elever i lågstadiet årskurs 1-3. Resultatet av studien visar att samtliga lärare anser att de använder sig av ett varierat arbetssätt för att motivera elever. Det centrala innehållet som finns i kursplanen för matematik anser majoriteten av lärarna inte påverkar hur de arbetar för att motivera utan de har inställningen att motivation alltid ska eftersträvas.