What is missing today on the Swedish market for diabetic products? Users with diabetes type 1 are today asking for products that will elevate the feeling of freedom and increase the quality of life. Diabetes type 1 is a disease where the pancreas is unable to produce insulin to adjust the level of blood sugar. To keep the value stable is the user in need of external control and insulin injection.   Today’s innovations are activity-based products that will offer high technology solutions. The products require the user to adapt, rather than designing the products for the user. The group have enlightened through extensive analysis the occasions a diabetic person perceive itself as exposed. Physical activity was found as the situation to be the hardest to control their values. They lack support from the physical products. The need of user-friendly products that offers greater options for an active lifestyle with a more sustainable suit was noticed.   The goal of the project has been to create a prototype that can demonstrate the possibility to simplify the treatment of diabetes through connecting three innovative products. The products will only be felt as one whole system by the user. The product caters the basic need of usability to create greater prerequisites for an easier everyday life.   The result of the project consists of a requested prototype of the product developed by the new directive of medical technique, MDR. The system will contribute to reduce excessive units, higher sustainability and greater value for the user. The process of developing have been conjoint with users which creates greater possibility for a higher demand of D4Actives future product.

Medicinteknik är ett fält med en hög grad av digitalisering som erbjuder många viktiga tjänster inom sjukvården. Sjukvården har på senare år visat sig sårbar för intrång och cyberattacker med goda incitament för fientliga aktörer. Mer uppkopplade system förenklar användningen och integreringen av olika medicinska apparater och system men medför även risker som en följd av att mer av systemet blir tillgängligt för externa aktörer. Nya innovationer och en mer digitaliserad bransch kan alltså medföra problem om nödvändiga säkerhetsåtgärder inte vidtas. Branschen undersöks utifrån följande frågeställning: Hur arbetar medicintekniska företag för att motverka risker och hot inom cybersäkerhet? För att belysa nutidsläget inom branschen gjordes med en kvalitativ utgångspunkt en kartläggning av de risker och hot som branschen upplever med avgränsning på små och medelstora företag inom Sverige. Data samlades in genom ett antal semistrukturerade intervjuer med viss anpassning utifrån organisationens verksamhetsbeskrivning.Totalt utfördes 15 intervjuer, 13 med företag verksamma inom medicinteknik eller medicinframställning. En intervju utfördes med en kontakt på Läkemedelsverket och en intervju utfördes med två kontakter som arbetar med informationssäkerhetsfrågor inom en svensk region. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Den tematiska analysen resulterade i sju teman. Bland de intervjuade verksamheterna bedömdes generellt risken för intrång i verksamheten som låg, tjänster eller anslutna produkter som brukas av slutanvändare uppfattades dock som mer utsatta. Intervjuerna utfördes under en övergångsperiod till nya förordningar som ställer strängare krav på patientsäkerhet samt cybersäkerhet för medicintekniska produkter. Kraven som dessa förordningar ställer samt eventuella krav från vården identifierades som den primära motivationen att investera i informationssäkerhet bland de intervjuade företagen. Ett flertal respondenter framförde kritik mot de nya regelverken och hävdade att arbetet som krävs för att uppnå kraven är alltför omfattande för mindre verksamheter och risken att företag eller produkter skulle lämna marknaden som en följd framhävs. Synpunkten från Läkemedelsverket och regionen skiljde sig och de betraktade kraven som ställdes som rimliga samt nödvändiga.Resultaten från intervjuerna visar ett behov av ökat stöd för små och medelstora verksamheter för att kunna uppnå de krav som ställs samt vägleda mindre verksamheter. / MedTech is a sector with a high degree of digitization and responsible for providing many of the innovations and services the health care sector makes use of. In recent years the healthcare sector has shown itself to be vulnerable to intrusions and cyberattacks. Increasingly connected devices confer benefits through increased interoperability of devices and systems, easier access and handling of medical records along with general ease of use. Connecting these devices also puts them at risk of being remotely accessed however, meaning many recent innovations may be problematic if these risks are not properly mitigated. Given how interwoven the sectors mentioned above are there is a high likelihood that insufficient security measures in Medtech will impact healthcare adversely. In hopes of illuminating some of the threats and risks the MedTech sector is currently facing, the following question is asked: How do companies within MedTech work to mitigate cybersecurity risks and threats? To answer these questions a survey was done with focus on small and medium sized entities within MedTech based in Sweden. Data was collected through interviews. A total of 15 interviews were conducted, 13 of which were interviews with companies active within the field of MedTech or medicine.One interview was performed with Läkemedelsverket, a supervisory authority within MedTech and one interview was performed with two contacts within a Swedish county council who hold advisory roles regarding information security. The transcribed interviews were analysed thematically to discern common patterns and findings throughout the interviews. The thematic analysis resulted in 7 themes. Among the interviewed companies the majority perceived the likelihood of an intrusion within their company as low and security efforts were primarily directed towards the service or product on offer where the risk and eventual consequences of an intrusion was deemed to be higher. The interviews took place during a transitional period between old directives and new regulations with more stringent requirements regarding security and cybersecurity for medical devices. Complying with the new regulations and eventual requirements from caregivers were the primary motivators behind investment in cybersecurity among the interviewed companies. A number of respondents critiqued the new regulations on the grounds that the workload complying with the regulation brings is excessive for small enterprises and might cause an exodus of products and companies from the sector. This view was not shared by the respondent from Läkemedelsverket nor the respondents from the Swedish county council who considered the new requirements reasonable and necessary. The results show a need for further support among small and medium sized enterprises in order to handle regulatory demands.

En ökad användning av teknologi inom det medicinska fältet har öppnat möjligheter att använda patientdata i nya medicintekniska produkter. Genom användningen av sensorer och appar har det skapats en stor mängd patientdata. I detta sammanhang har begreppet big data inträffat. Dock finns det ingen tydlig definition för att beskriva big data eftersom det inte finns någon gräns för mycket data som krävs för termen. Syftet med denna undersökning är att granska om och i så fall hur medicinsktekniska företag anpassar sin projektplanering med hänsyn till möjlig användning av big data. Målet är också att studera de problem och möjligheterna som kan uppstå kring användningen av big data. Undersökning består av en litteraturundersökning av medicinteknik, projektledning och big data. Den andra delen av undersökningen är genom semistrukturerade intervjuer. Två intervjuer gjordes med olika respondenter som arbetar inom medicintekniska projekt. Projektledning har varierande modeller för olika faser i ett projekt. Förstudien är en viktigt fas speciellt om det är ett stort och komplex projekt. Att genomföra en noggrann förstudie gör det enklare att upptäcka problem och möjligheter i projektet. Även lagar och olika klassifikationer av medicintekniska produkter måste tas hänsyn till eftersom produkter kan orsaka positiva och negativa effekter på samhället och individer. Resultat av denna studie visar att det inte är någon speciellt anpassad förstudie i företaget för att hantera big data i medicintekniska projekt. Däremot sker en planering som är antingen lik eller en variant av modellerna från litteratur undersökningen. Fortsatt arbete med implementering och ett bredare perspektiv på projektlednings modeler kan vara till nytta för att slutföra big data orienterade projekt. Lagstiftande av medicinsktekniska produkter skapar tidskrävande problem i utvecklingsfasen eftersom en CE-certification krävs. Med användandet av teknologi kan företag undvika problemet av att utvärdera klassificerad patientdata genom att analysera annan information och på så sätt undvika hög klassificering av den medicintekniska produkten. / A growing use of technology in the medical field has created an opportunity to use patient data in new Medtech products. Through the use of sensors and apps it has created a vast amount of patient data. In this context the concept of big data has occurred. However there is no clear definition to describe big data because there is no limit of much data is required for the term. The purpose of the research project is to examine if and how companies in Medtech adapt their project planning in regards to a possible use of big data.The purpose is also to study the problems and opportunities that may occur in the use of big data. The study consists of a literature study on Medtech, project management and big data. The second part of the research is through semi-structured interviews. Two interviews have been conducted with different respondents that work with Medtech projects. Project management has various models for different phases of the project. The preplanning phase is an important stage especially if it’s a big and complex project. By carrying out the pre-planning it is easier to detect problems and opportunities in the project. Also laws and different classification of Medtech products needs to be considered due to the product may have positive and negative effects on society and individuals. The results of this study shows there is no special adapted pre-planning in the company to handle big data in MedTech projects. However, the planning that occurs can be either similar or a different variant of the models from the litteratur research. Further work in implementing and broadening the perspective on the project management models can benefit the completion of big data oriented projects.  The legislation of medical devices creates a time consuming problem in the developing face because of the need for CE-certification. With the use of technology, companies are able to bypass the problem of evaluating classified patient data by analyzing different information and thus avoid high classification of medical products

Mergers and acquisitions has become a common thing in recent years. Assets change owners in hope of creating synergies and desirable outcomes. Human capital, i.e. the employees behind the numbers, is one asset that is often forgotten. It is therefore important to keep these key employees in the organisation post-acquisition in order to gain or retain competitive advantages and avoid unwelcome surprises. The aim of the study is to identify how Swedish medtech companies identifies key employees during a due diligence and how they retain them afterwards. We chose a qualitative approach for the study and have therefore conducted our interviews in a semi-structured manner. The study uses competence- and resource based theory to identify key employees and how to use them as a resource to gain a competitive advantage. Our result is that human capital is not a factor that can sustain a competitive advantage since it can be transferred via mergers and acquisitions. On the other hand, the competence based view can be used to maximize the resources in form of human capital. When a company is acquired, employees start integrating in the new organisation. The study uses onboarding theory to identify key aspects in how to acclimatise key employees. A conceptual model is eventually presented with our findings where key employees are identified by way of references, the former board of directors, statistics, meetings and industrial knowledge. The HR-department does generally gets involved late in the due diligence process, something that our respondents consider a potential problem. In post-acquisition, during the onboarding process, key factors are; obtaining information about the new culture, role clarification and new challenges to keep key employees in the new organisation. Keywords: Human Capital, mergers & acquisitions, medtech, onboarding, key employee retention.

<p>Background: Small businesses are key participants in the growth at the Swedish market, partly for the labour opportunities, the technology and economic development. These companies should get resources to grow, both political and economic resources. The medtech companies in an introduction and expansion phase meet with problems concerning the financing of their growth. Key participants whom offer financing are Venture Capitalists.</p><p>Purpose: The purpose of this study is to examine Venture Capitalists demands on medtech companies in an introduction and expansion phase. A comparison between the demands and how well medtech companies achieve them will be done. In the event of occurring information and economic gap the study will elucidate the gaps.</p><p>Method: To gain such a encyclopaedic and just representation of the situation the authors carried through a combination of both quantitative and qualitative studies. The quantitative study got carried through by a questionnaire which got send by email to a number of medtech companies. The qualitative study was made up by interviews with three Venture Capitalists and three medtech companies.</p><p>Theory: To get at a greater understanding of the companies methods when obtaining capital, theories as the Pecking order, financial lifecycle and a third theory about which factors lead to small companies financial model, have been in used. And also a statement of a fourth theory, the financial gap, has been done. The theory describes an information asymmetry between the company and the financier. Models in use concerning the Venture Capitalists are constituted from their own documented claim surrounding financing.</p><p>Conclusion: The study indicates an occurrence of several factors that are important to obstruct the financial gap which accrue between medtech companies in early stages of their lifecycle and Venture Capitalists. The survey exhibit that Venture Capitalists are more willing to provide capital if a business angel already has invested in the company. A medtech company should seek itself to Venture Capitalists who have special qualification in life science because of their knowledge in the Medtech branch. Throughout the study we have realized that the younger a Medtech company is the less administrative it is. Therefore it should be important to impel a work as early as possible that involves more administration. Branch experts mention that it is important to increase clinical research and encouragement to fusion between companies to enlarge financing from Venture Capitalists.</p>

Background: Small businesses are key participants in the growth at the Swedish market, partly for the labour opportunities, the technology and economic development. These companies should get resources to grow, both political and economic resources. The medtech companies in an introduction and expansion phase meet with problems concerning the financing of their growth. Key participants whom offer financing are Venture Capitalists. Purpose: The purpose of this study is to examine Venture Capitalists demands on medtech companies in an introduction and expansion phase. A comparison between the demands and how well medtech companies achieve them will be done. In the event of occurring information and economic gap the study will elucidate the gaps. Method: To gain such a encyclopaedic and just representation of the situation the authors carried through a combination of both quantitative and qualitative studies. The quantitative study got carried through by a questionnaire which got send by email to a number of medtech companies. The qualitative study was made up by interviews with three Venture Capitalists and three medtech companies. Theory: To get at a greater understanding of the companies methods when obtaining capital, theories as the Pecking order, financial lifecycle and a third theory about which factors lead to small companies financial model, have been in used. And also a statement of a fourth theory, the financial gap, has been done. The theory describes an information asymmetry between the company and the financier. Models in use concerning the Venture Capitalists are constituted from their own documented claim surrounding financing. Conclusion: The study indicates an occurrence of several factors that are important to obstruct the financial gap which accrue between medtech companies in early stages of their lifecycle and Venture Capitalists. The survey exhibit that Venture Capitalists are more willing to provide capital if a business angel already has invested in the company. A medtech company should seek itself to Venture Capitalists who have special qualification in life science because of their knowledge in the Medtech branch. Throughout the study we have realized that the younger a Medtech company is the less administrative it is. Therefore it should be important to impel a work as early as possible that involves more administration. Branch experts mention that it is important to increase clinical research and encouragement to fusion between companies to enlarge financing from Venture Capitalists.

De ökande kraven på hållbarhet som regering, myndigheter och övriga intressenter ställer på företag har resulterat i att alla små- och medelstora företag blir tvungna att hållbarhetsrapportera till 2026. En bransch som upplever ett ökat behov av forskning för implementering av sociala hållbarhetsmål, samt arbetsprocesser för att uppnå dessa, är Medtech branschen. Även fast det finns riktlinjer för implementering av socialt hållbarhetsarbete, saknas empiriskt stöd för hur effektiva dessa är. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur dynamiska förmågor för social hållbarhet kan skapas för att eftersträva sociala hållbarhetsmål. Vi vill med detta arbete även tillföra exempel och sammanställa kunskap till företag som strävar efter att implementera eller förbättra sitt sociala hållbarhetsarbete. Forskningsfrågorna som adresseras i studien är: - “Vilka sociala hållbarhetsmål kan företag inom Medtech eftersträva? - “Hur kan företag inom Medtech arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål och vilka dynamiska förmågor resulterar detta i? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tio intervjuer med hållbarhetskunniga på tio olika Medtech företag med verksamhet i Sverige. Resultatet visade att sociala hållbarhetsmål som företag inom Medtech kan eftersträva är: mål för förmåner, jämställdhetsmål, jämlikhetsmål, arbetsmiljömål, mål om arbetsförhållanden i leverantörskedjan, mål om donationer till hjälporganisationer och välgörenhetsinsatser. Studien visade även hur företag inom Medtech branschen kan arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål: Arbetsprocesser för förmågan att avkänna sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att fånga värdet av sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att omkonfigurera sociala hållbarhetsmål. / The increasing demands on sustainability that the government, authorities and other stakeholders place on companies have resulted in all small and medium-sized companies being forced to report on sustainability by 2026. An industry that experiences an increased need for research for the implementation of social sustainability goals, as well as work processes to achieve these, is the Medtech industry. Although there are guidelines for the implementation of social sustainability work, there is a lack of empirical support for how effective these are. The purpose of this study is to increase the understanding of how dynamic capabilities for social sustainability can be created to pursue social sustainability goals. With this work, we also want to add examples and compile knowledge to companies that strive to implement or improve their social sustainability work. The research questions addressed in the study were: - “What social sustainability goals can companies in Medtech pursue?” - “How can companies in Medtech work to pursue social sustainability goals and what dynamic capabilities does this result in?” To answer these research questions, ten interviews were conducted with sustainability experts at ten different Medtech companies with operations in Sweden. The result showed that the social sustainability goals that companies within Medtech may pursue are following: goals for benefits, gender equality goals, diversity, equity goals, work environment goals, goals for working conditions in the supply chain, goals for donations to aid organizations and charitable efforts. The study also showed how companies in the Medtech industry can work to pursue social sustainability goals: Work processes for the ability to sense social sustainability goals, work processes for the ability to capture the value of social sustainability goals, work processes for the ability to reconfigure social sustainability goals

<p>QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.</p>

QP Medtech AB är ett företag som utvecklar och marknadsför IT‐system i syfte att bidra till effektivare och säkrare vård. MiniQ är deras senaste produkt. Problemet som företaget har stött på i rådande stund är marknadsföringen av MiniQ, vilket inte har gått som förväntad. Således är syftet med denna uppsats att identifiera och förklara de svårigheter som har uppkommit för marknadsföringen av läkemedelsanalysprogrammet MiniQ. Utöver det redogörs även rekommendationer och förslag på hur marknadsföringen kan förbättras.Studien baseras på kvalitativ undersökning där intervjuer med både användare och inköpare av programmet har genomförts. Urvalet av respondenter består av läkare, distriktsläkare, apotekare och projektledare. Yrkesmän som är verksamma inom kommuner och landsting. Förutom det har även en intervju med QP Medtechs VD genomförts för att granska företagets perspektiv på problemet.Analysen visade att det är flera faktorer som orsakar svårigheter för MiniQs marknadsföring. Dels finns det ingen stor marknad och efterfrågan på produkten för tillfället och dels beror det på vårdens invecklade struktur som verksamhet. En närmare granskning av verksamheten förtydligar att vården agerar på en ”politisk marknad”. En marknad där tjänster tillhandahålls genom många beslut och administrativa system. Det finns flera inblandade parter med olika intressen inom vården som påverkar verksamheten. Beslutsfattningen sker på högre nivåer i verksamhetens hierarki vilket försvårar marknadsföringen av produkten. För att lyckas måste nyckelpersoner påverkas samtidigt som incitament från vårdens sida är nödvändigt. En annan faktor som komplicerar situationen är vårdens bristande IT‐stöd och elektroniska infrastruktur, vilket i sig försvårar implementeringen av MiniQ. Faktorer som företaget bör ta hänsyn till är: mer kunskaps‐ och informationsspridning om produkten och dess förmåner för att skapa incitament, frbättrade relationer med användare och kunder samt uppföljning, förbättring och vidareutveckling av MiniQ. Det bör inte glömmas att det krävs mer tid för att efterfrågan på produkten ska öka och en marknad växa fram.

Genom enkäter, intervjuer och fältstudier fastställdes att en stor mängd användare av endosförpackade ögondroppar upplevde det problematiskt att använda dessa. Speciellt stort var problemet hos de som använde högviskösa droppar. Problemen inkluderade bland annat att bryta förseglingen på pipetten, trycka ut innehållet och att träffa rätt i ögat. En stor mängd av de som använder dessa droppar är äldre personer som därför ofta har nedsatt handfunktion. Efter flera användartester och funktionsmodeller utvecklades ett hjälpmedel som hjälper användaren att själv kunna applicera sina ögonläkemedel. Slutresultatet är även en tillgång för vårdpersonal som skall applicera ögondroppar på andra.