The interest in environmental issues is increasing and for this reason, assessing the potential environmental impacts of a product or system is of interest. A methodology developed for this particular purpose is the life cycle assessment, also known as LCA. It is not purely of interest these aspects are investigated though, as increasing requirements on organizations also matter. The purpose of this thesis was to investigate the feasibility to implement the methodology of LCA in the aspect of complex medical devices. To do this, the framework for the methodology has been reviewed and a case study performed. The case study comprised of conducting an LCA study on the radiosurgery device Leksell Gamma Knife® IconTM.  The outcome of the investigation showed that conducting an LCA study means a wide range of aspects need to be considered and specified to a high degree. A particular issue was the data requirements, as obtaining data meeting several objectives was challenging. The modeling was also identified as a difficulty. Tools such as software and databases with predefined processes were used, though as complex medical devices can use materials not common in other fields, a lack of appropriate predefined processes hinders the feasibility. The conducted case study was able to attain valuable insights even though the study did not comply with the standards providing the framework, the ISO 14040 series. To conduct a compliant LCA study for complex medical devices, extensive resources would be required as well as the involvement of relevant parties along the supply chain. It is seen improbable to achieve a compliant study the first time a particular type of complex medical device is investigated. However, it is believed the feasibility would increase as studies are repeated, as the data quality is likely to increase. Advancements of the tools, as well as ongoing research on the environmental impacts of more materials, are other factors thought to increase the feasibility of conducting LCA studies on complex medical devices in the future. / Intresset för miljöfrågor ökar och därav finns det ett intresse att undersöka vad den potentiella miljöpåverkan är för en produkt eller ett system. En metodologi utvecklad för detta specifika syfte är livscykelanalys som även kallas LCA. Det är inte enbart utav intresse som aspekterna utreds, de ökande krav som ställs på olika aktörer spelar också roll. Syftet med detta examensarbete var att undersöka genomförbarheten av livscykelanalyser med avseende på komplexa medicintekniska produkter. Detta gjordes genom att granska regelverken för LCA samt genomförandet av en fallstudie, vilken utgjordes av en livscykelanalys på strålkniven Leksell Gamma Knife® IconTM. Resultaten av undersökningen visade att genomförandet av en livscykelanalys innebär att ett stort spann av aspekter måste beaktas och specificeras i hög grad. Ett särskilt problem var kraven på data då det var utmanande att samla in data som skulle möta flera behov. En annan identifierad svårighet var modelleringen. Verktyg användes i form av mjukvara och databaser med fördefinierade processer men då komplexa medicintekniska produkter kan bestå av material som inte är vanliga inom andra områden, var bristen på passande fördefinierade processer ett hinder för genomförbarheten. Den genomförda fallstudien gav värdefulla resultat trots att den inte var utförd helt enligt standarderna i ISO 14040 serien. För att en LCA studie för komplexa medicintekniska produkter skall möta dessa krav krävs omfattande resurser och att flera berörda parter längs försörjningskedjan involveras. Det ses därför som osannolikt att en studie som genomförs för första gången på en viss typ av komplex medicinteknisk produkt kan leva upp till regelverket. Dock så förmodas genomförbarheten öka i takt med att studier upprepas, då kvaliteten på data tros öka. Utveckling av verktygen samt pågående forskning om miljöpåverkan från olika material är andra faktorer som anses öka genomförbarheten av livscykelanalyser på komplexa medicintekniska produkter i framtiden.

Denna studie syftar till att undersöka hur ultraljudsutbildningar för ingenjörer köps in, vad de innehåller, hur de genomförs, utvärderas och vilka resultatutbildningarna leder till. Totalt intervjuades sex sjukhus runt om i Sverige där elva medicintekniska ingenjörer och fyra verksamhetschefer deltog. En kvalitativ metod användes i studien i form av semistrukturerade intervjuer som grund för att analysera frågeställningarna. Resultatet visade att utbildningar köps in i upphandling av nya ultraljudsmaskiner och genomförs under garantiåren. Utbildningarna hålls av leverantörerna och de brukar vara i två dagar. Effekterna av utbildningarna varierar och beror på vilket serviceavtal som sjukhusen har. Det saknas en formell modell för utvärdering och uppföljning, trots det faktum att det i årliga möten diskuteras hur utbildningarna har gått och vilka kompetenser som behövs. Resultatet från studien kan främst användas i syfte att skapa bättre utbildningar, underlätta kommunikationen mellan sjukhus och leverantör om vad kursen innebär, samt vad ingenjörerna föredrar för innehåll i kurser för att kunna utvecklas inom ultraljud. / This study aims to investigate how ultrasound training for engineers is purchased, including how it is carried out and evaluated, what the different courses contain and what result the courses lead to. Six hospitals around Sweden were interviewed, where eleven medical engineers and four business managers participated. A qualitative method was used in the study with semi-structured interviews as a basis for analysing the issues. The results showed that the training courses are purchased in the procurement of new ultrasound machines and are carried out during the warranty years. The suppliers hold the training courses, which are usually held for two days. The effects of training vary and depend on the service agreement that the hospitals have. There is no formal model for evaluation and follow-up, even though annual meetings discuss how the training has gone and what skills are needed. The results can mainly be used to create better training and improve communication between hospital and supplier about what the course entails and what the engineers prefer for the content of courses to develop in the area.

IT is often seen as a solution to many problems concerning effectiveness in organizations. Information systems within the healthcare sector is often viewed as medical devices rather than just systems or services. These medical devices are thoroughly regulated by laws, standards and certifications. In this study I participated in an innovative project that aimed to bring new life and use to the old fashioned patient journal by giving it a visual representation through the use of an avatar. I aimed to study the effects of regulators connected with the patient journal as a source of information for the innovative project. I drew upon Actor-network theory as a theoretical lens to trace the patient journal and connect it with regulatory aspects important to innovative projects such as the studied scenario. I also aimed to research the possibilities and obstacles provided with today’s IT-climate in Swedish healthcare. I found that regulatory aspects according to Actor-network theory proved to be an actor that stabilizes the network that is the innovative project. Certain regulatory aspects such as quality management standards provided support for unifying the vision concerning the innovation. Further the regulatory aspects proved to be an actor that can shift power between project developers and external actors. The regulatory aspects did not show any significant effect on the innovation or its original vision. These aspects did however show proof of being a heavy provider of project complexity and experience concerning these aspects was shown to be hard to find. I also found that there are two distinct ways for an innovator to realize a vision within Swedish healthcare, the healthcare way and the patient way, these two ways are represented in a model framework for future research. Last but not least I presented a framework for future IT-architecture based on modern technology and the results found in this study.

Prehospital emergency care is facing a paradigm shift. Spinal motion restriction (SMR) is a way to treat trauma patients with symptoms of spinal injury. It was earlier entitled as ‘routine SMR’, and included spine board and cervical collar. During the 2000s, it has been noted that there is a lack of scientific evidence that proves the benefits with ‘routine SMR’. This led an expert group to the development of the national guidelines, that were published in 2019. The national guidelines can be described as ‘selective SMR’, where the cervical collar and spine board is excluded. It means that the SMR shall be adapted to the patient and not the equipment. Furthermore, the patient should be involved as much as possible in the treatment. This master thesis has been conducted at the Luleå University of Technology (LTU), in collaboration with AB Germa. The objective was to enable paramedics (the users in this project) to provide trauma patients with safe and efficient SMR by improving the usability of available or future products for SMR. Therefore, the project aim was to deliver a conceptual suggestion with feedback from the users. Furthermore, a mapping with experienced problems was delivered, and a review of the available medical devices with recommendations on how the future product development of medical devices for SMR could head in a user-centred direction. The theoretical framework included both ergonomics, including anthropometry and anatomy, and semiotics to involve both the physical and cognitive aspects of good usability, as a complement to the contextual immersion to be able to develop a thought through conceptual suggestion. The contextual immersion involved contact with Sweden’s 21 regions, and 16 paramedics. Through visits, interviews, and observations information was gathered about available medical devices for SMR, and challenges that paramedics are facing with them where mapped. This was compiled in a user need specification, which formed the basis for the idea generation. The ideation resulted in over 200 ideas. Iterative feedback sessions together with the users generated five concepts, that by further feedback, and iterative work converged into one final concept. The project delivers a vest with vacuum technology that enables paramedics to perform safe and efficient SMR of trauma patients with various anatomy. The concept has the flexibility of a KED and the adaptability of a vacuum mattress. It enables ’selective SMR’ in confined spaces, and facilitates the patient to be more involved in the treatment. The project has generated insights about ’selective SMR’, and the meaning of it for future product development. Generally, we are moving towards medical devices for SMR that does not restrict movement as strictly as before. Many products in ambulance care have not been updated for a long time, and there is no doubt that there is a need for it. / Inom prehospital akutsjukvård pågår just nu ett paradigmskifte. Spinal rörelsebegränsning (SRB) är ett sätt att vårda patienter som varit utsatta för trauma och som uppvisar symtom på spinal skada. Det benämndes till en början som ’rutinmässig SRB’ och inkluderade användning av spineboard och nackkrage. Under 2000-talet visade det sig finnas en avsaknad av vetenskapliga bevis som talade för fördelarna med ’rutinmässig SRB’, vilket ledde till att nackkrage och spineboard exkluderades. Det här föranledde en expertgrupp att ta fram nya nationella riktlinjer som publicerades 2019. De nationella riktlinjerna kan beskrivas som ’selektiv SRB’, vilket handlar om att SRB ska anpassas utifrån patientens tillstånd och inte efter utrustningen. Patienten ska även involveras så mycket som möjligt i omhändertagandet. Det här examensarbetet har utförts vid Luleå Tekniska Universitet (LTU), tillsammans med AB Germa. Syftet var att underlätta för ambulanssjukvårdare (användarna i det här projektet) att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter, genom att förbättra användbarheten hos befintliga eller framtida produkter för SRB. Målet var därför att leverera ett konceptuellt förslag med feedback från användarna. Utöver detta skulle en kartläggning av dagens utrustning och problem med dessa undersökas, med rekommendationer om hur den framtida utvecklingen kan gå mot en mer användarcentrerad riktning. För att få med de fysiska såväl som de kognitiva aspekterna av en god användbarhet så inkluderades både ergonomi, inkluderande antropometri och anatomi, samt semiotik i den teoretiska referensramen. Det här användes som ett komplement till den kontextuella undersökningen för att försäkra sig om att det framtagna konceptet var väl genomtänkt. Den kontextuella undersökningen inkluderade kontakt med Sveriges 21 regioner och 16 ambulanssjukvårdare. Genom besök, intervjuer och observationer samlades information om dagens utrustning för SRB, som utgjorde underlag för en kartläggning av de upplevda problemen. Allt sammanställdes som användarbehov i en lista. Det här kom att ligga till grund för den kommande idégenereingen, som resulterade i över 200 idéer. Iterativa feedbacksessioner tillsammans med användarna resulterade i fem koncept, som genom ännu mer feedback och iterativt arbete resulterade i ett slutgiltigt koncept. Projektet levererar en väst med vakuumteknologi som möjliggör för användarna att utföra säker och effektiv SRB på traumapatienter med varierande anatomi. Konceptet har smidigheten av en KED och följsamheten av en vakuummadrass. Den möjliggör ’selektiv SRB’ i trånga utrymmen och underlättar för patienten att vara deltagande i omhändertagandet. Projektet har också levererat insikter om vad ’selektiv SRB’ kan innebära för framtida produktutveckling. Det har visat sig att trenden går mot att utrustningen inte ska rörelsebegränsa lika mycket som den gjort tidigare. Många produkter inom ambulansen har inte uppdaterats på länge och det finns inga tvivel om att det finns ett behov för detta.

Remote control and management functions are widely utilized in multiple industries.The remote control and management functions has allowed for peopleto connect and interact to solve technical problems more efficiently. However,the healthcare organizations have not utilized the remote controlling and managementfunctions to a degree similar to other industries. Telephoning ande-mailing are still two mainstream ways of work when it comes to solvingtechnical support issues in-house. In order to understand what the technicalpersonnel and the clinical users at a hospital desires in new solutions, thismaster thesis project aimed at finding the existing needs in terms of remotecontrolling and management functions. To find these needs, Q-methodologywas applied for collection of subjective data from healthcare personnel abouta software device that aims at providing remote controlling and managementfunctions. In addition to finding and defining the needs, this thesis also aimedat examining how well such systems can address these needs. Performing this methodology three factors where found representing three differentattitudes regarding the needs for remote functions. The three factorsare "Technical Communication is Significant", "Functionality Appreciativeand Experienced" and "Do if fast!". These factors and their interpretationhelps to be aware of and to evaluate remote support solutions in a systematicway. / Tillämpningen av tekniska distanslösningar används i flertalet industrier i olika syften. Dessa tillämpningar har möjliggjort att människor kan ansluta och interagera med varandra för att på ett effektivt sätt lösa tekniska problem. Trots detta har inte vårdgivarorganisationer tillämpat dessa typer av lösningar i en liknande utsträckning jämfört med många andra industrier. Kommunikationskanaler som telefonsamtal och e-post är fortfarande vanliga när vårdpersonal bemöter tekniska problem som ska lösas internt. Syftet med denna uppsats är att hitta och definiera de befintliga behov som teknisk personal och kliniska användare upplever på sjukhus gällande tekniska distansl ösningar. För att hitta och definiera dessa behov har Q-methodology tillämpats för att systematiskt samla subjektiv data från vårdpersonal gällande ett nytt verktyg som ämnar till att leverera tekniska distanslösningar till sjukvården. Utöver detta har denna uppsats också undersökt hur väl denna typ av nya verktyg tillfredsställer de adresserade behov som beskrivits ovan.   Applicerandet av denna metodik resulterade i tre åsiktsgrupper som representerar tre olika attityder gällande behov för tekniska distanslösningar. Dessa tre åsiktsgrupper är "Technical Communication is Signficant", "Functionality Appreciative and Experienced" och "Do it fast! ". Vetskapen om dessa existerande_åsiktsgrupper bidrar till en större förståelse och en större förmåga att utvärdera tekniska distanslösningar.