I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart. De upplever glädje och stimulans i arbetet med medicinteknik och tid tas alltid till att införskaffa kunskap inom området. Samordning förekommer i stor utsträckning med kollegor och specialistsjukvård för att erhålla kunskap. Det finns alltid en kollega att rådfråga samt möjligheten för två kollegor att vara samtidigt hemma hos vårdtagaren för upplärning. Information om medicinteknisk utrustning hämtar distriktssköterskan från specialistsjukvården och kollegor då många har olika kunskapsområden och kompetens. Information hittas även i skriftliga riktlinjer som till exempel vårdplaner. Dessa behöver kompletteras med annan information innan distriktssköterskan kan utföra arbetsuppgiften på ett säkert och korrekt sätt. Författarna diskuterar den goda dialogen som verkar finnas mellan hemsjukvård och specialistsjukvård vad gäller utbyte av information. Distriktssköterskornas stora ansvarstagande och riskbedömningar ses som modiga vilket visar sig vara en viktig del i professionen. Om distriktssköterskan är trygg i handhavandet av den medicintekniska utrustningen kan ett större fokus läggas på vårdtagarna och därmed öka deras välbefinnande.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete är mångfacetterat och kraven är högt ställda för att vårda svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Patienten vårdas i en högteknologisk miljö som ur ett patientperspektiv många gånger upplevs både skrämmande och overklig. Intensivvårdspatienten är beroende av att personal som utför vårdandet inger trygghet och arbetar patientsäkert. Intensivvårdssjuksköterskan är ansvarig för den avancerade omvårdnaden och behöver både tekniska och icke-tekniska färdigheter för att med förtrogenhet och skicklighet bedöma och utföra omvårdnadsbehovet och samtidigt hantera medicinteknisk utrustning. Syftet är att beskriva vad som påverkar intensivvårdssjuksköterskans förmåga respektive de hinder som finns för att integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Studien är en allmän litteraturöversikt med beskrivande syntes enligt Friberg. Sökningar från databaserna CINAHL och PubMed resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det som främjar intensivvårdssjuksköterskans förmåga är strukturerade utbildningsinsatser, support och teamarbete, kunskap och färdighet. Det som kan vara ett hinder för intensivvårdssjuksköterskans förmåga är organisationens struktur och högteknologisk vårdmiljö. För att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden behöver hen kunskap och färdigheter. Organisationen bör erbjuda kompetensutveckling i form av standardiserade strukturerade, uppdaterade utbildningsinsatser som är individanpassade och kontinuerligt återkommande då den högteknologiska miljön påverkar både erfarna och oerfarna intensivvårdssjuksköterskor. Intensivvårdssjuksköterskans förmåga stärks ytterligare genom ökat teamarbete och support från kollegor.

In this project, two problem areas have been explored. The first problem was to investigate how the medical CE marking is executed on a RaceRunner (a product that assist people with different disabilities). This problem also included to investigate how the process of CE marking is affected if an electric motor is applied for the driving of a RaceRunner. The second problem concerned developing an appropriate support device for the user's lower body (for the client´s electric RaceRunner). At present, there is no support for the user´s legs to rest on while driving, which makes driving strenuous during prolonged use.  The medical device CE marking was mostly explored through websites and links by the responsible authority, namely Läkemedelsverket (Swedish). To verify the reliability of investigated sources, Läkemedelsverket was contacted on two occasions and an interview was conducted with an expert in the field of medical devices. A risk analysis has also been done on the client´s RaceRunners (with and without electric function). The risk analysis was requested by the client, which is the reason why it was carried out. Concerning the support device, a more traditional product development process supplemented with Design Thinking was used. Practical tests were done with one of the client´s RaceRunners, with the help of a user, to evaluate the best ergonomic positions to develop concepts around. Ergonomic possibilities for the support device were investigated to capture user-friendliness and safety. Hazardous risks cannot exist for the support device because safe product use is an important factor within the CE marking. A risk analysis was made here as well to evaluate safety and user-friendliness. To adapt concepts from the product development to production, the methodology design for manufacturing and assembly was used. As ergonomic design choices can affect the manufacturing properties of the developed support device, a quality function deployment (QFD) was made to evaluate the most appropriate prioritization between ergonomic- and manufacturing properties. The result of the first half of the project was a model. This model describes eight steps that should be done in the medical device CE marking. The model also shows how the process differs if an electric motor is applied for the driving of a RaceRunner. Additionally, the model highlights what is extra important in the implementation of the CE marking. The result is good in that only one difference was discovered between the reviewed electronic sources (secondary data) and what was discussed during the interviews (primary data). The result is slightly worse due to the limited selection for the data collection of primary data. The risk analysis for the client's RaceRunners is also included in the overall result, eight major risks exist that must be addressed by the client.  The result of the product development was a lower body support device that is mounted on the frame near the saddle of the client's electric RaceRunner. The user can fold the support device away and the length can be adjusted for different users. This support device is developed according to where the user's legs would be in a neutral position, which means that almost no flexibility or muscle effort is required to reach the position of the support. In the risk analysis, there were no major risks that had to be addressed. This support device is advantageous in that it will not be an obstacle to the CE marking, in addition, the support does not have a specific user target group (universal). The result is from a manufacturing perspective somewhat worse, due to there are still alternatives to reduce manufacturing costs. / I detta projekt har två problemområden studerats. Första problemet handlade om att undersöka hur den medicintekniska CE-märkningen utförs på en RaceRunner, vilket är ett redskap för individer med olika funktionsnedsättningar. För detta problem undersöktes det också hur processen av CE-märkningen påverkas om en eldriven motor tillämpas för körningen av en RaceRunner. Det andra problemet handlade om att utveckla ett lämpligt underkroppsstöd till användaren (för uppdragsgivarens eldrivna RaceRunner). I nuläget finns det inget stöd för användarens ben att vila på under färd, vilket gör den eldrivna körningen ansträngande under längre användning. Den medicintekniska CE-märkningen undersöktes till stor del genom Läkemedelsverkets (den ansvariga myndigheten för medicintekniska produkter) hemsida och deras utgivna länkar. För att verifiera pålitligheten av undersökta källor kontaktades Läkemedelsverket vid två tillfällen och en expert inom det medicintekniska området intervjuades. En riskanalys utfördes på uppdragsgivarens RaceRunner med och utan eldriven funktion. Riskanalysen efterfrågades av uppdragsgivaren, vilket är anledningen till att den genomfördes. För produktutvecklingen av underkroppsstödet användes en traditionell produktutvecklingsprocess som kompletterades med Design Thinking (vilket är en process som är mer inriktad på att fånga upp användarens åsikter och idéer). Praktiska tester gjordes med en av uppdragsgivarens RaceRunners (samt med hjälp av en användare) för at tutvärdera de bästa ergonomiska positionerna att utveckla koncept kring. Ergonomiska möjligheter undersöktes i syfte att fånga upp användarvänlighet och säkerhet. Underkroppsstödet får inte medföra stora risker då säker produktanvändning är en viktig faktor inom uppfyllandet av CE-märkningen. En riskanalys gjordes även här för att utvärdera säkerheten. För att anpassa koncepten från produktutvecklingen till produktion användes design för tillverkning och montering. Då ergonomiska designval kan påverka tillverkningsegenskaperna hos underkroppsstödet gjordes en kundcentrerad kvalitetsutveckling (QFD) i syfte att utvärdera den lämpligaste prioriteringen mellan ergonomi och tillverkning. Resultatet av första projekthalvan blev bland annat en modell. I denna modell beskrivs åtta steg som en tillverkare kan följa vid genomförande av den medicintekniska CE-märkningen. Modellen visar också hur processen skiljer sig om en eldriven motor tillämpas för RaceRunnerns körning. Dessutom  upplysermodellen vad som är extra viktigt vid genomförandet av CE-märkningen. Resultatet är bra på så vis att endast en skillnad upptäcktes mellan granskade elektroniska källor (sekundärdata) och vad som diskuterades under intervjuerna (primärdata). Resultatet är något försämrat på grund av det begränsade urvalet för datainsamlingen av primärdata. Riskanalysen för uppdragsgivarens RaceRunners ingår också i det övergripande resultatet, åtta stora risker existerar som måste åtgärdas av uppdragsgivaren. Resultatet från produktutvecklingen blev en anordning som ska sitta vid ramen nära sadeln på uppdragsgivarens eldrivna RaceRunner. Användaren kan fälla fram och bort underkroppsstödet, samt justera längden. Underkroppsstödet är utvecklad efter vart användarens ben skulle vara i en neutralposition, vilket innebär att nästan ingen flexibilitet eller muskelansträngning krävs för att nå fram till stödet. I riskanalysen fanns inga stora risker som måste åtgärdas. Detta underkroppsstöd är fördelaktig på så vis att den inte kommer bli ett förhinder för CE-märkningen, dessutom har stödet inte en bestämd användarmålgrupp (universell). Resultatet är från ett tillverkningsperspektiv något försämrat, då det finns fortfarande alternativ att minska tillverkningskostnader.

<p>Titel: Skapandet av lojalitet - en utvärdering av marknadsföringsstrategier.</p><p>Författare: Emma Hautanen & Eve-Marie Rowe</p><p>Handledare: Lars Vigerland</p><p>Ämne: Marknadsföring</p><p>Dokumenttyp: Kandidatuppsats 10p.</p><p>Publiceringsår: VT-2007</p><p>Nyckelord: Lojalitet, Word-of-mouth, Involvement theory, Marketing mix, Medicinteknisk</p><p>verksamhet, Medicintekniska avdelningen analys på Karolinska Universitetssjukhuset.</p><p>Syfte: Syftet är att utvärdera om MTA-analys marknadsföringsstrategier skapar lojala</p><p>kunder?</p><p>Metod: I studien har författarna genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ</p><p>undersökning. Författarna har använt sig av abduktion i studien. Den kvantitativa</p><p>undersökningen bestod av prestrukturerade svarsalternativ som utarbetas utifrån redan</p><p>befintliga teorier för att på så sätt kunna koppla samman empirin och teorin kring studien.</p><p>Således har studien gjorts enligt en abduktiv ansats. Undersökningen utfördes genom att</p><p>enkäter skickades ut till MTA-A’s kunder, både avdelningar på sjukhuset och utomstående</p><p>kunder. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer, författarna intervjuade</p><p>sektionschefen och tre anställda på Medicintekniska avdelningen analys på Karolinska</p><p>Universitetssjukhuset. Författarna intervjuade chef och anställda för att få en bild av hur väl</p><p>den interna kommunikationen på MTA-As verksamhet fungerar.</p><p>Teori: För att kunna ge en bakgrund till uppsatsens teoretiska referensram har fem befintliga</p><p>teorier legat som grund för studien; Interaktiv kommunikation, Involvement theory, Service</p><p>Value Chain, Grönroos-Gummesons kvalitetsmodell samt Marketing Mix. Genom dessa</p><p>teorier kan man få en bild av hur graden av involvering påverkar konsumenternas</p><p>köpbeteende, effekterna av word-of-mouth, hur man genom en väl fungerande intern</p><p>marknadsföring ska få nöjda och återkommande kunder, vilka faktorer som bidrar till den</p><p>3</p><p>kundupplevd kvaliteten, samt om de olika faktorerna i marketing mix har någon betydelse för</p><p>kunderna.</p><p>Empiri: För att utvärdera om MTA-A marknadsföringsstrategier skapar lojala kunder</p><p>genomfördes en kvantitativ och en kvalitativ undersökning för att se om svaren stämmer</p><p>överens med varandra eller om det finns gap mellan ledning, personal och kunder. Genom</p><p>detta kunde förståelse erhållas om kundernas uppfattning om hur de resonerar kring valet av</p><p>MTA-A’s verksamhet och hur ledningen samt personalen ser på verksamheten.</p><p>Resultat: Uppsatsens syfte besvaras med hjälp av gap-modellen, för att se om det finns brister</p><p>i MTA-A´s marknadsföringsstrategier. Gapen mellan ledning, personal och kund är ett fåtal</p><p>och det finns andra positiva aspekter i MTA-A´s verksamhet som överväger bristerna, såsom</p><p>kompetent personal och bra service. Detta styrkes av enkätundersökningen där 30 stycken</p><p>kunder svarade att de är eller kommer att vara återkommande kunder. Med underlag av</p><p>enkätundersökningen konstaterar vi att MTA-A´s marknadsföringsstrategier skapar lojala</p><p>kunder.</p><p>Slutsats: De faktorer inom marknadsföringsstrategierna som är viktiga för att skapa</p><p>kundlojalitet är utbudet av tjänster, kompetent och trevlig personal, bra internkommunikation,</p><p>bra service, tillgänglighet och geografisk närbelägenhet.</p>

Titel: Skapandet av lojalitet - en utvärdering av marknadsföringsstrategier. Författare: Emma Hautanen &amp; Eve-Marie Rowe Handledare: Lars Vigerland Ämne: Marknadsföring Dokumenttyp: Kandidatuppsats 10p. Publiceringsår: VT-2007 Nyckelord: Lojalitet, Word-of-mouth, Involvement theory, Marketing mix, Medicinteknisk verksamhet, Medicintekniska avdelningen analys på Karolinska Universitetssjukhuset. Syfte: Syftet är att utvärdera om MTA-analys marknadsföringsstrategier skapar lojala kunder? Metod: I studien har författarna genomfört både en kvantitativ och en kvalitativ undersökning. Författarna har använt sig av abduktion i studien. Den kvantitativa undersökningen bestod av prestrukturerade svarsalternativ som utarbetas utifrån redan befintliga teorier för att på så sätt kunna koppla samman empirin och teorin kring studien. Således har studien gjorts enligt en abduktiv ansats. Undersökningen utfördes genom att enkäter skickades ut till MTA-A’s kunder, både avdelningar på sjukhuset och utomstående kunder. Den kvalitativa undersökningen bestod av intervjuer, författarna intervjuade sektionschefen och tre anställda på Medicintekniska avdelningen analys på Karolinska Universitetssjukhuset. Författarna intervjuade chef och anställda för att få en bild av hur väl den interna kommunikationen på MTA-As verksamhet fungerar. Teori: För att kunna ge en bakgrund till uppsatsens teoretiska referensram har fem befintliga teorier legat som grund för studien; Interaktiv kommunikation, Involvement theory, Service Value Chain, Grönroos-Gummesons kvalitetsmodell samt Marketing Mix. Genom dessa teorier kan man få en bild av hur graden av involvering påverkar konsumenternas köpbeteende, effekterna av word-of-mouth, hur man genom en väl fungerande intern marknadsföring ska få nöjda och återkommande kunder, vilka faktorer som bidrar till den 3 kundupplevd kvaliteten, samt om de olika faktorerna i marketing mix har någon betydelse för kunderna. Empiri: För att utvärdera om MTA-A marknadsföringsstrategier skapar lojala kunder genomfördes en kvantitativ och en kvalitativ undersökning för att se om svaren stämmer överens med varandra eller om det finns gap mellan ledning, personal och kunder. Genom detta kunde förståelse erhållas om kundernas uppfattning om hur de resonerar kring valet av MTA-A’s verksamhet och hur ledningen samt personalen ser på verksamheten. Resultat: Uppsatsens syfte besvaras med hjälp av gap-modellen, för att se om det finns brister i MTA-A´s marknadsföringsstrategier. Gapen mellan ledning, personal och kund är ett fåtal och det finns andra positiva aspekter i MTA-A´s verksamhet som överväger bristerna, såsom kompetent personal och bra service. Detta styrkes av enkätundersökningen där 30 stycken kunder svarade att de är eller kommer att vara återkommande kunder. Med underlag av enkätundersökningen konstaterar vi att MTA-A´s marknadsföringsstrategier skapar lojala kunder. Slutsats: De faktorer inom marknadsföringsstrategierna som är viktiga för att skapa kundlojalitet är utbudet av tjänster, kompetent och trevlig personal, bra internkommunikation, bra service, tillgänglighet och geografisk närbelägenhet.

Till följd av den utbredda digitaliseringen ställs flertalet organisationer, däribland hälso- ochsjukvården, inför digitala transformationer. Studien ämnar att skapa en förståelse försambandet mellan vårdpersonalens ålder och deras acceptans av nyutvecklad medicintekniskapparatur. Syftet är vidare att skapa en förståelse för vilken betydelse ledarskapet frånavdelningsledningen har för acceptansen. Studien är av kvantitativ- och kvalitativ form därforskningsresultatet samlades in genom inledande samtal och en enkätundersökning.Resultatet utmynnar i en analys som inte påvisar skillnader i acceptans av medicintekniskapparatur mellan åldrarna. Svårigheter vårdpersonalen upplever kan förbises avavdelningsledningen eftersom vårdpersonalen trots allt använder medicinteknisk apparatur iarbetet. Den fortsatta användningen antas bero på vårdpersonalens prioritering avpatientsäkerheten framför den egna arbetsmiljön. Avdelningsledningen tycks även brista iuppföljningen av implementeringar. En avdelningsledning som inte är lyhörd förvårdpersonalens arbetssituation kan resultera i att vårdpersonalen inte får den utbildning debehöver för att bemöta utmaningar som följer av medicinteknisk apparatur.

The New Medical Device Regulations (MDR) will become affective on 26 May, 2021. The new regulation entails higher requirements for companies that develop medical devices, but also for all parties involved in the medical device industry. The strengthened requirements mean that it will be more difficult to meet all the criteria for placing medical devices on the market. This thesis has been carried out on behalf of the Swedish Institute for Standards (SIS) and examines companies' transition to MDR and how companies can get support from SIS, but also by other organizations and authorities. A qualitative literature study and document study has been carried out to ponder interview questions, which have then been answered by companies, authorities and organizations who are in one way or another affected by the transition to MDR. Part of the work was also to find out how the companies, depending on size, differ from each other to comply with the new regulation. The results showed that the transition to MDR differs significantly between all the interviewed parties, but that everyone agrees that standardization is important. / Den nya förordningen om medicintekniska produkter (MDR) kommer att träda i kraft den 26 maj, 2021. Den nya förordningen innebär högre krav på företag som utvecklar medicintekniska produkter, men även på alla inblandade parter i den medicintekniska industrin. De stärkta kraven innebär att det kommer vara svårare att uppfylla alla kriterier för att kunna placera medicintekniska produkter på marknaden. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Svenska Institutet för Standarder (SIS) och undersöker företagens övergång till MDR och hur företag kan få stöd, bland annat av SIS, men också av andra organisationer och myndigheter. Det har genomförts en kvalitativ litteraturstudie och dokumentstudie för att formulera intervjufrågor som sedan har besvarats av företag, myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt blir påverkade vid övergången till MDR. En del av arbetet var även att ta reda på hur företagen, beroende på storlek, skiljer sig mellan varandra vad gälleratt uppfylla det nya regelverket. Resultatet visade att övergången till MDR skiljer sig markant mellan alla de intervjuade parterna, men att alla är eniga om att standardisering är viktigt.

<p>Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling.</p> / <p>The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.</p>

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling. / The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.

Title: The issue of unplanned stoppages caused by failure in medical technology equipment – A study within the hospital of Kalmar with a focus on manage-ment, security and quality Author: Anna Förster, Ambika Linder, Sandra Nyqvist Tutor: Thomas Karlsson Institution: Linnaeus School of Business and Economics - Linnaeus University Kalmar Date: 2011-01-14 Purpose: The purpose of this study was to examine unplanned stoppages caused by medical technology equipment failure in the healthcare operation within the hospital of Kalmar. Our study is based on a number of specifically selected incidents which show the consequences these disruptions cause in management, security and quality within the operation. Our intention was also to examine what role the medical technology department of the hospital plays in the care production operation during these unplanned stoppages. Method: Through a qualitative study we have generated material from a number of interviews with staff working in the hospital of Kalmar. These interviews have given us a deeper perspective of a number of cases that we have chosen to study more closely and which relate to unavailable medical technology equipment. The interviewed respondents have contributed with their knowledge about the current incidents. From a hermeneutical interpretive perspective we have based on knowledge received about the subject, connected the collected empirics with our theoretical frame of reference. Conclusion: We see that management is affected negatively in situations where medical technology equipment has been unavailable, because of an ineffective use of resources in terms of rooms, equipment and personnel. In the cases studied we consider patient security to be relatively good. Nevertheless, the quality within the hospital of Kalmar is affected negatively during these unplanned stoppages, due to service dissatisfaction among some of the patients. Finally we conclude that care staff show a good level of confidence in the medical technology department as a support function and that their availability is highly appreciated. Keywords: Medical technology equipment, unplanned stoppage, maintenance, management, security, quality