I takt med en åldrande befolkning, kortare vårdtider inom specialistsjukvården samt en önskan av vårdtagaren att få vårdas i hemmet har närvaron av medicinteknisk utrustning ökat inom hemsjukvården. Distriktssköterskan utför mycket ensamarbete vilket kräver en bred kompetens. Syftet med denna studie är att beskriva distriktssköterskors upplevelser i handhavandet av och ansvaret för den medicintekniska utrustningen för personer som vårdas i hemmet. Metoden som valdes är en kvalitativ metodologi och kvalitativa forskningsintervjuer genomfördes med tio distriktssköterskor. Ur intervjumaterialet identifierades ett tema, tre kategorier och tio underkategorier. Resultatet visar att distriktssköterskorna känner ett stort ansvar inför handhavandet av den medicintekniska utrustningen men de anser ansvaret vara hanterbart. De upplever glädje och stimulans i arbetet med medicinteknik och tid tas alltid till att införskaffa kunskap inom området. Samordning förekommer i stor utsträckning med kollegor och specialistsjukvård för att erhålla kunskap. Det finns alltid en kollega att rådfråga samt möjligheten för två kollegor att vara samtidigt hemma hos vårdtagaren för upplärning. Information om medicinteknisk utrustning hämtar distriktssköterskan från specialistsjukvården och kollegor då många har olika kunskapsområden och kompetens. Information hittas även i skriftliga riktlinjer som till exempel vårdplaner. Dessa behöver kompletteras med annan information innan distriktssköterskan kan utföra arbetsuppgiften på ett säkert och korrekt sätt. Författarna diskuterar den goda dialogen som verkar finnas mellan hemsjukvård och specialistsjukvård vad gäller utbyte av information. Distriktssköterskornas stora ansvarstagande och riskbedömningar ses som modiga vilket visar sig vara en viktig del i professionen. Om distriktssköterskan är trygg i handhavandet av den medicintekniska utrustningen kan ett större fokus läggas på vårdtagarna och därmed öka deras välbefinnande.

Intensivvårdssjuksköterskans arbete är mångfacetterat och kraven är högt ställda för att vårda svårt sjuka patienter på en intensivvårdsavdelning. Patienten vårdas i en högteknologisk miljö som ur ett patientperspektiv många gånger upplevs både skrämmande och overklig. Intensivvårdspatienten är beroende av att personal som utför vårdandet inger trygghet och arbetar patientsäkert. Intensivvårdssjuksköterskan är ansvarig för den avancerade omvårdnaden och behöver både tekniska och icke-tekniska färdigheter för att med förtrogenhet och skicklighet bedöma och utföra omvårdnadsbehovet och samtidigt hantera medicinteknisk utrustning. Syftet är att beskriva vad som påverkar intensivvårdssjuksköterskans förmåga respektive de hinder som finns för att integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden av patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning. Studien är en allmän litteraturöversikt med beskrivande syntes enligt Friberg. Sökningar från databaserna CINAHL och PubMed resulterade i nio vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att det som främjar intensivvårdssjuksköterskans förmåga är strukturerade utbildningsinsatser, support och teamarbete, kunskap och färdighet. Det som kan vara ett hinder för intensivvårdssjuksköterskans förmåga är organisationens struktur och högteknologisk vårdmiljö. För att intensivvårdssjuksköterskan ska kunna integrera medicinteknisk utrustning i omvårdnaden behöver hen kunskap och färdigheter. Organisationen bör erbjuda kompetensutveckling i form av standardiserade strukturerade, uppdaterade utbildningsinsatser som är individanpassade och kontinuerligt återkommande då den högteknologiska miljön påverkar både erfarna och oerfarna intensivvårdssjuksköterskor. Intensivvårdssjuksköterskans förmåga stärks ytterligare genom ökat teamarbete och support från kollegor.

<p>Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling.</p> / <p>The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.</p>

Inom intensivvården har utvecklingen av medicinteknisk utrustning de senaste tio åren gått mycket fort framåt och blivit allt mer avancerad. Utbildning och kompetensutveckling inom medicinsk teknik skaar en trygg och säker miljö för både patient och vårdpersonal och är ett led i patientsäkerhetsarbetet. Utbildning inom medicinsk teknik har sett olika ut genom åren och webbaserad utbildning är ett inlärningssätt. Syftet med examensarbetet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors uppfattningar av webbaserat utbildningsverktyg för medicinteknisk utrustning ur ett patientsäkerhetsperspektiv. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer av åtta intensivvårdssjuksköterskor på ett sjukhus i Mellansverige. En fenomenografisk ansats användes i analysen och utfallsrummet presenterades utifrån tre kategorier som beskrev sjuksköterskornas uppfattningar. Resultatet visade att sjuksköterskorna uppfattade webbaserad utbildning TILDA som ett arbetsredskap för att inhämta kunskap och förståelse om den medicintekniska utrustningen, vilket ledde till att de kände sig tryggare och säkrare med handhavandet av medicinsk teknik i patientvården. Sjuksköterskorna uppfattade även att utbildningsmöjligheterna med TILDA påverkades av tid och miljö. Verksamheter som står inför valet att införa webbaserad utbildning bör noggrant tänka igenom hur deras organisation ser ut för att på bästa sätt ge vårdpersonalen möjlighet till en tillfredsställande kompetensutveckling. / The last decade the development of technology within intensive care have proceed very fast and become more advanced. Education and professional development within technology creates a safe and secure environment for both patient and healthcare staff wich is a part of the patient safety work. Education within technology has varied over the years and web-based education is one way of learning. The aim of this project was to describe ICU nurses conceptions of a web-based learning tool for medical technology from a patient safety perspective. Data was collected by semi structured interviews with eight ICU nurses in a hospital in Sweden. A phenomenographic approach was used in the analysis and the outcome space consisted of three categories which described the nurses conceptions. The results showed that nurses conceived web-based learning TILDA as a work tool to acquire knowledge and understanding about the medical technology which led to a safe and secure handle with the technology in patient care. The nurses also conceived that web-based learning TILDA was influenced by time and environment. Organisations who consider implementing web-based learning have to carefully consider how they best can provide the healthcare staff an opportunity to a satisfactory professional development.

Title: The issue of unplanned stoppages caused by failure in medical technology equipment – A study within the hospital of Kalmar with a focus on manage-ment, security and quality Author: Anna Förster, Ambika Linder, Sandra Nyqvist Tutor: Thomas Karlsson Institution: Linnaeus School of Business and Economics - Linnaeus University Kalmar Date: 2011-01-14 Purpose: The purpose of this study was to examine unplanned stoppages caused by medical technology equipment failure in the healthcare operation within the hospital of Kalmar. Our study is based on a number of specifically selected incidents which show the consequences these disruptions cause in management, security and quality within the operation. Our intention was also to examine what role the medical technology department of the hospital plays in the care production operation during these unplanned stoppages. Method: Through a qualitative study we have generated material from a number of interviews with staff working in the hospital of Kalmar. These interviews have given us a deeper perspective of a number of cases that we have chosen to study more closely and which relate to unavailable medical technology equipment. The interviewed respondents have contributed with their knowledge about the current incidents. From a hermeneutical interpretive perspective we have based on knowledge received about the subject, connected the collected empirics with our theoretical frame of reference. Conclusion: We see that management is affected negatively in situations where medical technology equipment has been unavailable, because of an ineffective use of resources in terms of rooms, equipment and personnel. In the cases studied we consider patient security to be relatively good. Nevertheless, the quality within the hospital of Kalmar is affected negatively during these unplanned stoppages, due to service dissatisfaction among some of the patients. Finally we conclude that care staff show a good level of confidence in the medical technology department as a support function and that their availability is highly appreciated. Keywords: Medical technology equipment, unplanned stoppage, maintenance, management, security, quality

The New Medical Device Regulations (MDR) will become affective on 26 May, 2021. The new regulation entails higher requirements for companies that develop medical devices, but also for all parties involved in the medical device industry. The strengthened requirements mean that it will be more difficult to meet all the criteria for placing medical devices on the market. This thesis has been carried out on behalf of the Swedish Institute for Standards (SIS) and examines companies' transition to MDR and how companies can get support from SIS, but also by other organizations and authorities. A qualitative literature study and document study has been carried out to ponder interview questions, which have then been answered by companies, authorities and organizations who are in one way or another affected by the transition to MDR. Part of the work was also to find out how the companies, depending on size, differ from each other to comply with the new regulation. The results showed that the transition to MDR differs significantly between all the interviewed parties, but that everyone agrees that standardization is important. / Den nya förordningen om medicintekniska produkter (MDR) kommer att träda i kraft den 26 maj, 2021. Den nya förordningen innebär högre krav på företag som utvecklar medicintekniska produkter, men även på alla inblandade parter i den medicintekniska industrin. De stärkta kraven innebär att det kommer vara svårare att uppfylla alla kriterier för att kunna placera medicintekniska produkter på marknaden. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Svenska Institutet för Standarder (SIS) och undersöker företagens övergång till MDR och hur företag kan få stöd, bland annat av SIS, men också av andra organisationer och myndigheter. Det har genomförts en kvalitativ litteraturstudie och dokumentstudie för att formulera intervjufrågor som sedan har besvarats av företag, myndigheter och organisationer som på ett eller annat sätt blir påverkade vid övergången till MDR. En del av arbetet var även att ta reda på hur företagen, beroende på storlek, skiljer sig mellan varandra vad gälleratt uppfylla det nya regelverket. Resultatet visade att övergången till MDR skiljer sig markant mellan alla de intervjuade parterna, men att alla är eniga om att standardisering är viktigt.