Digitala medier blir mer och mer vanligt i samhället och därför blir det även vanligare i skolans värld. Många kommuner och skolor satsar på digitala medier i skolorna. Det är inte längre en fråga om lärarna använder digitala medier utan snarare en fråga i hur lärare använder digitala medier. I den här studien har åtta lågstadielärare intervjuats om sin syn på hur de använder digitala medier imatematikundervisningen och vilka för- och nackdelar lärarna upplever med att använda digitala medier. Resultatet av studien visar att lärare använder digitala medier i matematikundervisningen i genomgångar, när de arbetar med färdighetsträning eller när elever behöver extrauppgifter. Resultatet visar även på att lärare använder digitala medier vid planering och i det kollegiala lärandet. Lärare anser att genom att använda digitala medier blir matematikundervisningen mer varierad, det ökar elevers motivation och undervisningen blir mer vardagsnära och individanpassad. Till en början kan användandet avdigitala medier upplevas som tidskrävande då det är något nytt att sätta sig in i upplever lärare. Även det tekniska underhållet kan vara tidskrävande och när tekniken inte fungerar är det svårt. Trots det ser lärare positivt på användandet av digitala medier och de ser det som en nödvändighet för framtiden.

<p>Syftet med uppsatsen är att kartlägga de kommunikationskanaler Kåren använder sig av och se om medlemmarna uppfattar den information som sänds via kanalerna. Och utefter detta kunna ge åtgärdsförslag.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka Språkservice AB kommunikationsarbetepå Facebook, vilket avser dess innebörd och innehåll. Studien går ut på att utforskaföretagets målsättning med dess användande av sociala medier men även att titta närmarepå hur Språkservice AB väljer att kommunicera med sina medlemmar i praktiken. Metod: För att få en bättre uppfattning samt helhetsbild av företagets mål och strategide använder sig av genomförs en kvalitativ intervju med en fokusgrupp som ansvarar förföretagets Facebooksida. När det gäller att granska de olika budskapen som publiceras påFacebook, kommer jag att genomföra en kvalitativ innehållsanalys av företagets 23inlägg på Facebook. Resultat: I jämförelse med Språkservice AB policy för Facebook visar den kvalitativaintervjun med fokusgruppen mycket tydligare syften och mål gällande Facebookarbetet.Det kommer fram att man i första hand vill skapa relation med tolkar och översättare föratt i ett senare skede kunna stärka sitt varumärke. Intervjun ledde dessutom till nyainsikter och funderingar kring ett planerat och effektivt kommunikationsarbete.Språkservice AB Facebooksida präglas av fyra olika genrer som genomsyrar de 23inläggen. Kommunikationen handlar här i korta drag om information, profilering samtpositionering, rekrytering såväl som nyhetsartikel. Slutsatser: Språkservice AB befinner sig i en startfas av sitt arbete inom socialamedier och borde se över sina satsningar gällande resurser som tid, kompetens ochekonomi. För att kunna erbjuda ett större utbud av olika inlägg och därmed skapa dialog,istället för att uteslutande informera om händelser, inser fokusgruppn att enmålgruppsanalys skulle vara ett första steg mot målet att få flera medlemmar och ettstörre textflöde. Språkservice AB ställs dessutom inför utmaningen att kämpa mot sinkonkurrens för att få människors engagemang och ett långsiktigt förhållande.

Syfte: Vårt syfte med den här rapporten är att ta reda på hur konsumenterna ser på IKEAs marknadsföring i sociala medier. Vi vill också titta på konsumenternas maktförhållande i relation till denna fråga. Problem: I dagen samhälle marknadsför sig allt fler företag på sociala medier. Möjligheterna för konsumenterna att bidra till förändring växer allt mer. Hur marknadsför sig IKEA i sociala medier och hur förhåller sig konsumenterna till den makt de har i samband med IKEAs marknadsföring här? Metod: Netnografisk undersökning, kvalitativa intervjuer och en webbaserad enkätundersökning Resultat: Resultatet visar att konsumenterna har ett intresse av att använda sin makt för att påverka företag och organisationer. Dock visar det även att de inte har ett intresse av att påverka IKEA på detta vis. Studien visar även på att konsumenterna anser att sociala medier är en bra marknadsföringskanal för IKEA. Trots detta saknar de intresse av att besöka IKEA på dessa plattformar.

Uppkomsten av fenomenet sociala medier har skapat ett nytt sätt för företag att omforma sin marknadskommunikation. Sociala medier har förändrat sättet som människor kommunicerar på, hur information och innehåll sprids på Internet samt hur företag och kunder har en mer relationsbunden kontakt mellan varandra, vilket denna studie i högsta grad belyser. Uppsatsen bidrar med en grundläggande förståelse kring hur två olika företag, IT-företaget Microsoft och PR-företaget Prime, valt att arbeta med de sociala medierna i sin marknadskommunikation. Det är viktigt att som kommunikatör kunna orientera sig i den sociala mediemiljön, då forskning visat att åtskilliga företag saknar kunskap för att hantera fenomenet. Denna studie inriktar sig på hur sociala medier påverkat marknadskommunikationen inom två olika branscher och hur det i så fall skiljer sig åt. Det vi kan fastställa är att fenomenet möjliggör ett samarbete och en social integration mellan användarna där dialogen har ersatt monologen. Båda Microsoft och Prime anser att tillgänglighet inom de sociala nätverken är väsentligt, att alltid vara öppen i de sociala forumen för att på ett snabbt sätt både få och ge feedback och respons. Emellertid har de sociala medierna mer fungerat som ett viktigt hjälpmedel inom marknadskommunikationen då företagens egna Webbplatser har en mer dominerande roll i dagsläget. Många likheter mellan företagen framkom hur de använder sig av sociala medier, då det som strategi mer är avsedd att frambringa liknande resultat och effekt oavsett företag. Olikheterna som påträffats hör främst till ett strategiskt nyttjande av sociala medieplattformar. Prime har ända sedan deras igångsättning av medierna haft en utarbetad social mediestrategi då de även lär ut och hjälper andra företag med sin marknadsföring och kommunikation. Microsoft har å sin sida inte haft några strategier över huvud taget utan mer utnyttjat möjligheten att synas i alla möjliga håll och kanter, mycket beroende på att företaget haft en så stor uppsjö av mediekonton. Emellertid har Microsoft byggt upp sin mediestrategi där de nu fått ett större medvetande om vad de vill ha ut av alla sina sociala mediekonton.

Syftet med denna uppsats är att fylla en kunskapslucka och bidra med ett nytt perspektiv till forskningen kring hur kvinnliga och manliga politiker gestaltas i medier. Målet är att undersöka hur Annie Lööf och Jonas Sjöstedt gestaltades i svenska dagspresstidningar, en vecka innan och två veckor efter deras tillträde som partiledare. Uppsatsens problemformuleringen lyder: Vilka likheter och skillnader finns i den journalistiska gestaltningen av Centerpartiets Annie Lööf och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan och två veckor efter respektives tillträde som partiledare?   För att ge svar på problemformuleringen har jag gjort en fallstudie som består av en kvalitativ innehållsanalys samt en kompletterande kvantitativ innehållsanalys. Materialet för innehållsanalysen är faktabaserade artiklar från Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenskan, en vecka innan deras tillträde som partiledare till och med två veckor efter tillträdet. Materialet bygger på totalt 113 artiklar varav 60 artiklar handlar om Annie Lööf och 53 artiklar handlar om Jonas Sjöstedt. För att undersöka hur Lööf och Sjöstedt gestaltades i de svenska dagspresstidningarna har jag använt gestaltningsteorin och tidigare forskning som därmed även ligger till grund för innehållsanalysens analysschema. Gestaltningen av Lööf och Sjöstedt har jag sedan analyserat utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. Studien visar att det finns såväl likheter som skillnader i gestaltningen av Annie Lööf och Jonas Sjöstedt samt att de kan analyseras utifrån ett genusteoretiskt perspektiv. De främsta likheterna är att Lööf och Sjöstedt gestaltades som vinnare av den interna partiledarkampen men även som hot och stridslystna gentemot andra partier och politiker. De gestaltades även i lika låg utsträckning utifrån kläder och utseende. De främsta skillnaderna är att de gestaltades som vinnare, hot och stridslystna på olika sätt. Sjöstedt gestaltades som ett större hot och en lovordad vinnare medan Lööf gestaltades som mer stridslysten och ”bara” en vinnare. De fick även uttrycka sina politiska åsikter och förslag om olika ämnen. Lööf fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en privat sfär medan Sjöstedt fick uttala sig om ämnen som kan placeras närmare en offentlig sfär. Det rådde även högre grad av personifiering i gestaltningen av Lööf medan gestaltningen av Sjöstedt handlade i högre grad om politiska sakfrågor vilket kan ses som en uppdelning av en privat och offentlig sfär. Skillnaderna i gestaltningen kan ses som ett sätt att upprätthålla en genusordning där mannen är överordnad kvinnan. Det kan också ses som ett genuskontrakt där könen hålls isär och mannen utgör normen vilket han även anses göra inom politiken. Det kan bland annat förklara uppdelningen av den privata och offentliga sfären. Skillnaderna kan också ses som en dikotomi vilket skapar genusstereotyper.

Kränkande behandling och mobbning är något som alla skolor ska arbeta aktivt för att motverka men vad händer när dessa kränkningar och mobbning förekommer på internet och i de sociala medierna där lärarna och skolan inte har insyn? Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare i mellanstadiet och rektor på en skola uppfattar att de arbetar med denna form av kränkande behandling och mobbning samt hur eleverna på mellanstadiet uppfattar att deras lärare hanterar detta om det skulle inträffa. I den här studien ligger fokus framförallt på lärare, rektor och elevers uppfattningar om kränkningar och mobbning i sociala medier samt hur dessa uppfattningar skiljer sig åt. Metod 1 för insamling av empiriskt material har skett genom kvalitativa intervjuer med samtliga lärare utom en på mellanstadiet, varav en lärare även arbetar med fritidsverksamhet, samt med rektor. Metod 2 har skett genom en kvantitativ enkätstudie som besvarades av de flesta elever på mellanstadiet i årskurs 4-6. Resultatet av dessa två undersökningar visade framförallt på ett stort kunskapsglapp mellan lärare och elever när det kommer till de sociala medierna, där eleverna är de som kan mest när det kommer till vad som sker på de olika siterna som de rör sig på, medan lärarna har mer generell kunskap om säkerheten. En annan sak som framkom tydligt är att samtliga lärare uttryckte starka önskemål om att få mer kunskap om de sociala medierna och vad barnen/eleverna gör när de befinner sig i denna cybervärld. För det står klart att även om de vuxna i studien uppfattar de sociala medierna som just en cybervärld så gör inte eleverna det. De upplever detta mer som en verklig värld eller i alla fall som en förlängning av den verkliga världen.

I mitt arbete har jag gjort en kartläggning över vad några fysiklärare använder i form av digitala medier i sina klassrum och hur de förhåller sig till dessa. Arbetet innehåller även en mindre inventering av olika digitala medier och hur dessa kan användas i undervisningen. Alla lärarna som deltog i undersökningen använder digitala medier i sin undervisning men i olika utsträckning och på olika sätt. De är överens om att en varierad undervisning leder till att man som lärare når ut till och motiverar fler av sina elever. Digitala medier är en stor hjälp för att genomföra just en sådan varierad undervisning. Lärarna delar med sig av sina erfarenheter och åsikter kring digitala medier, samt hur de anser att digitala medier påverkar inlärning, arbetssituation, attityder hos eleverna och i deras eget arbete som undervisande lärare.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur medier kan användas och integreras i skolan för att främja elevers lärande utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Följande frågor vägledde undersökningen: Vilken roll anser pedagoger att medier har i lärandeprocessen hos elever? Hur integrerar pedagoger medier i sin undervisning för att erbjuda möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande? Metoden i undersökningen grundar sig på kvalitativa intervjuer med sex pedagoger på tre olika skolor i låg- och mellanstadiet, från två olika kommuner i södra Sverige. De slutsatser som kan dras utifrån vår undersökning är att de intervjuade pedagogerna anser att medierna har en viktig roll i lärandeprocessen hos elever och att medier används och integreras i alla ämnen för att främja elevernas lärande, samt att användandet av medier i undervisningen verkligen erbjuder möjligheter för eleverna till att utveckla sitt lärande.