Preschools are nowadays a big part of almost every childhood in Swedish society and the relationships that are built there are important for the child and the child’s future integration in the world of knowledge and education. The preschool teachers are therefore the first persons the child links to beyond the parent. That’s why the relations between the parent and the preschool teacher are an important and interesting aspect in the cooperation between them. This is an issue that has not been brought up for discussion at the teachers program at Södertörns university, even though it appears that this topic is important for the best interest, for the child, since parents and the teachers are in a constant cooperation.             The aim of this study was to find out in what way four preschool teachers work with cooperation between themselves and the parents that they meet in there preschools. The study has been done in two different types of preschools, one preschool is a parent cooperative and the other one is a preschool run by the community board. This study will raise the question; in what way the relation and the cooperation between the preschool teacher and the parent are important and how the parental influence work out in their respective preschool organization. To fulfill the purpose of the study, I did four interviews which included two preschool teachers from a parent cooperative and two preschool teachers from the community board preschool. The primary theoretical basis was George H Meads (1863-1931) and Herbert Blumers (1900-1987) theory about interactions, Meads theories about communication and awareness is underlying Blumers symbolic interactionism. The results showed that the four preschool teachers thought very much alike on the topic around the relationships and the cooperation between them. In the interviews with the four preschool teachers did we talk about the importance of a good communication and necessity to be aware of diversity in the parental group and the way they approach each other. One of the conclusions I have made in this study is that to get a good cooperation between the teacher and the parent, you need as a preschool teacher, to be aware of the other person’s desires and expectations regarding the child. Good communication leads to a good exchange between the two parts, which is building their cooperation.

No description available.

Mediala produktioner kan analyseras som delaktiga socialisationsagenter i individers identitetskonstruerande processer, genom att agera medaktörer i skapandet/befästandet respektive utmanandet av rådande och etablerade normer. De rollregister som erbjuds individer inom såväl mediala som pedagogiska rum, är ofta mycket stereotypa och signalerar hur vi som representanter för det ena eller det andra könet förväntas anpassas till på förhand givna och begränsande mallar. Individer som inte förmår eller önskar infogas i dessa betraktas inte sällan som normavvikelser alternativt osynliggörs till fullo. Dessas handlingsutrymmen och individuella förutsättningar till harmoniska liv riskerar därför att berövas, liksom rätten till desamma förebilder och möjligheter till identifikation som övriga samhällsmedborgare tar för givna. För att i enlighet med skolverkets direktiv uppnå ett jämlikt samhälle, inom vilket var individs människovärde kan betraktas som okränkbart, måste i pedagogiska rum rollmönster problematiseras, spektrat vidgas och människor ses som individer i första hand, snarare än man eller kvinna med föreskrivna förutsättningar och förväntade egenskaper. I detta arbete diskuteras heteronormativiteten inom såväl skola som kommersiell rörlig bild. Empiriskt underlag utgörs av litteratur- och källgranskningar, deltagande observationer i skolmiljö, samt enkätundersökningar/frågeformulär, vilka delats ut till elever och lärare vid Eriksdalsskolan och till unga vuxna som själva definierar sin identitet som hbt. Undersökningarnas resultat tyder generellt på en ökande medvetenhet kring medier som normbevarande, liksom verkande för homo- och bisexuellas rättigheter tillskrivits politisk korrekthet. Däremot speglas stundtals bristande reflektioner kring könsidentitet/könsuttryck. Didaktiska metoder finns tillhanda om bara förståelsen för vikten av denna diskussion kan uppnås. Gestaltningsarbetet (rörlig bild) utgör resultatet av visuella observationer och sammanställer ett urval av mediala representationer av homooch bisexuella respektive transpersoner, i avsikt att framhäva rollmönstrens befästanden av betraktandet av dessa som normavvikelser. Då Konstfack kan betraktas som ett pedagogiskt rum, riktas arbetet i sin helhet i hög grad till studenter och lärare vid denna institution. / BI/Media

No description available.

Den metaspråkliga medvetenheten är ett viktigt redskap för att kunna reflektera över språket så att eleverska kunna utvecklas till aktiva samhällsmedborgare. Därför vill vi trycka på behovet av att skapaträningsarenor för elever. Syftet med studien är att undersöka elevers metaspråkliga medvetenhet i ettgenrepedagogiskt arbetssätt i skolans tidiga åldrar. Studiens ansats är aktionsforskning då viimplementerat ett genrepedagogiskt arbetssätt för att kunna studera den metaspråkliga medvetenheten.Tillsammans med lärare och elever planerade vi undervisningen som resulterade i att vi under tre veckorarbetade med instruktioner, närmare bestämt vägbeskrivningar, utifrån cirkelmodellens fyra faser.Dataproduktionen skedde med videoinspelning under tre tillfällen i två klasser i cirkelmodellens fas två.Studiens resultat svarar på forskningsfrågan Hur samtalar lärare och elever om texters språkliga dragoch struktur? som resulterar i tre kategorier: Eleverna sätter ord på ett innehåll som läraren uppmuntraroch bekräftar, Läraren ställer kontrollerande frågor för att klargöra förståelse eller flytta fokus samtLäraren ställer öppna frågor som ger utrymme till reflektion. Studiens övergripande slutsats är attlärarens sätt att ställa frågor i cirkelmodellens fas två är en avgörande faktor för utveckling av eleversmetaspråkliga medvetenhet. Didaktiska implikationer av studien är att ta stöd i SFG och dess fokus påfunktion och betydelse för att utveckla metaspråklig medvetenhet.

Bakgrund: Anknytningsmönstrens betydelse har lyfts inom smärtforskning. Studier om hur fysioterapeuter använder sig av denna kunskap saknas i nuläge. Syfte: Syftet med studien var att beskriva fysioterapeuters upplevelse av hur ett anknytningsperspektiv kan komma till uttryck med fokus på behandling av patienter med smärta. Metod: Studien hade en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer utfördes med sju kliniskt verksamma fysioterapeuter, som alla arbetar utifrån ett anknytningsperspektiv. Intervjuerna transkriberades och analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen utmynnade i fem huvudkategorier med inbördes rangordning: Medvetenhet i behandlingsrelationen, Fysioterapeutens förståelse för patienters olika reaktioner, beteenden och behov utifrån anknytningsteori, Tydlighet i behandlingsrelationen, Aktivt arbete med behandlingsrelationen och Behandlingsfokus på patienters svårigheter utifrån uppfattat anknytningsmönster. Det övergripande temat var Behandlingsrelationen som central fokus. Konklusion: Anknytningsperspektivet inom fysioterapi kommer till uttryck via en ökad medvetenhet om och förståelse för relationella aspekter i behandlingssituationen utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Fysioterapeuterna beskriver att de arbetar aktivt och med tydlighet för att skapa en god arbetsallians där patienten blir nyfiken och reflekterande över sin kropp och dess symptom som exempelvis smärta, i syfte att bli delaktig i att hitta lösningar och övervinna problem i nära och tillitsfullt samarbete med sin behandlare. Affektiv intoning och affektmedvetenhet i behandlingsrelationen tillmäts stor betydelse.

This study focus on how preschool teachers work with science and if there is any difference depending on which profil the pre-school has. In order to obtain material to this study and investigate how the pre-school teachers work with science and see if there were any difference eleven pre-school teachers were interviewed. The pre-school teachers worked in pre-schools with different profiles. The profile of the pre-school had some influence on how the pre-school teachers worked with science but the main reason was the pre-school teachers own view on the subject and their own awareness. The pre-school teachers worked with the conditions they had in their pre-schools and tried to make it in to a positive experience for the children. Their opinion was that the material they had was sufficient and that one could do much with simple things that could be found in the pre-schools. The everyday science was of great importance to the pre-school teachers and how to discover it together with the children. The reult of this study is that pre-school teachers work with science in different ways and it is mostly their own interest that leads the way. The profile of the pre-schools has a minor influence on how they work with science instead it depends on the pre-school teachers own interest. The pre-school teachers also think that it is of great importance to have science in the pre-schools and that perhaps develops into an interest in science for the children. The pre-school teachers mean that science should be a positive experience for the children to spark their interest.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare i förskoleklasser uppfattar sitt uppdrag med att arbeta förebyggande för att begränsa barns framtida läs- och skrivsvårigheter och främja språklig medvetenhet. Studiens frågeställningar behandlar bland annat vad lärare anser vara förebyggande arbete vad gäller läsning och skrivning i förskoleklass samt uppfattningar kring tidig identifiering av barn i riskzon för eventuella läs- och skrivsvårigheter. I studien har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer eftersom fokus ligger på lärares uppfattningar kring det förebyggande arbetet vid eventuella läs- och skrivsvårigheter. Utifrån ett didaktiskt perspektiv har det av resultatet framgått att lärare i förskoleklass arbetar på olika vis för att förebygga läs- och skrivsvårigheter, eftersom de använder olika metoder. Utifrån resultaten går det även att urskilja att samtliga lärare arbetar aktivt för att begränsa framtida läs- och skrivsvårigheter.

Syftet med studien är att studera det sociala mediet Instagram och hur Instagram utgör ett identitetsskapande verktyg för självrepresentation hos studenter från medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet (MKV) samt statsvetenskapliga programmet (SVEP) på Högskolan i Halmstad.

No description available.