Destinationskopplade kläder är en slags kommunikation av image samt är ett relativt enkelt och positivt redskap för företag som vill utveckla och förmedla ett varumärke. Orts-kollektioner har en viktig roll för återförsäljare i och med direkt inkomst, dock är betydelsen för turismflöden och marknadsföring svårare att mäta. Efter insamlad data och empiri har författarna fått en upplevelse om vikten att kommunicera varumärke och en image som lockar människor att besöka en plats.

Thesis (doctoral)--Universität Heidelberg.

Thesis (M.F.A.)--Rochester Institute of Technology, 2007. / Typescript. Includes bibliographical references (leaf [88]).

This overview relates to a research programme conducted over some eight years. The research concerns exhibitions and trade fairs, and examines the communications issues thereof from both the exhibitors' viewpoint and the visitors' viewpoint. The research was conducted from an interpretive viewpoint, using interviews and questionnaire surveys, and has both qualitative and quantitative aspects. The results of the research were mapped against models of communication and against traditional marketing models to assess the extent to which exhibitors are being realistic in their approach to exhibiting, given the characteristics and behaviour of visitors. This does not, of course, provide a definitive answer as to the effectiveness or potential effectiveness of exhibitions as communications tools. What it does show is that exhibitors are, in many cases, setting inappropriate objectives and harbouring unrealistic expectations. The conclusion of the research outlines a model of how exhibitions work as a communications device, and provides evidence that miscommunication is occurring between exhibitors and visitors due to a failure on the part of exhibitors to understand how exhibitions can be used to best effect. The model is almost certainly relevant to other areas of marketing communication, and offers a new way of understanding the communications process, particularly in business-to business contexts. The overall finding of the research is that the majority of exhibitors are almost certainly harbouring unrealistic expectations, in particular regarding selling objectives, and that exhibitors do not always evaluate their activities as effectively as they might (particularly SMEs). These unrealistic expectations of what exhibitions can do for them are likely to lead many of them to the conclusion that exhibitions are ineffective. From the visitor research it appears that exhibitions could be extremely effective in terms of communication objectives, but probably less so in terms of selling objectives: the overwhelming conclusion is that most exhibitors are directing their efforts in the wrong direction, and should (instead of concentrating on sales) be concentrating on other elements of the marketing mix.

Store image research has attempted to identify factors contributing to formation of positive or negative perceptions of stores by consumers. These factors include tangible and intangible elements. Of the tangible factors, store atmosphere (including store layout and congestion level) is often identified as contributing to store image. Intangible factors influencing store image include emotional or psychological reactions that consumers have in response to various tangible store factors. One of these emotional responses is retail crowding. Retail crowding is a state of psychological stress occurring in consumers in response to perceived high density levels in stores. Crowding literature suggests that environmental cues, including layout and density level, contribute to this stress level. The overall purpose of this study was to expand on current research by incorporating the concept of retail crowding with store image research.

Syfte: Studiens syfte är att presentera en struktur för online-baserade modeföretags visuellakommunikation. Utgångspunkten är den fysiska butikens visual merchandise-strategier, sommodifieras för att skapa en modell anpassad till online-perspektiv.Metod: För att besvara vårt syfte undersöktes hur webbshoppar arbetar med sin visuellakommunikation genom en kvalitativ observationsstudie. Fyra webbshoppar observeradesunder en period på två veckor, vid tre olika tillfällen. Observationen utgick från studiens egenmodell där visual merchandise-strategier från den fysiska butiken kodats till ett onlinesammanhang.Ett observations-schema med öppna frågor arbetades fram för att praktisktkunna genomföra observationen på ett strukturerat sätt. Arbetet med observationen skeddeparallellt med analysen som kunde anpassas och påverka varandra. Processen var iterativ ochmodellen modifierades under studiens gång. Vi var medvetna om svårigheterna i attundersöka estetisk utformning, då uppfattningar skiljer sig mellan personer och målgrupper.Resultat: Vår slutsats är att webbshoppars övergripande uppbyggnad är likartad och attgrundläggande struktur är den samma. Samtliga hemsidor har förstasidor som främjarkampanjer och väcker intresse. Alla använder överskådliga produktkategorisidor medstrukturerade rutnät där besökaren lätt kan navigera. Den enskilda produkten presenteras avmycket information och flera bilder. Övergripande används symboler som hjälperkonsumenten att fatta köpbeslut och tillför mervärde till produkten. Det som gör atthemsidorna ändå ser väldigt olika ut beror på deras arbete med den visuellakommunikationen. Webbshoppens visuella bild kommunicerar sidans valda profil genominformativa ledtrådar så besökaren kan bedöma och dra slutsatser.Vår slutsats är att den fysiska butikens visual merchandise-strategier kan användas online menbehöver anpassas till det nya sammanhanget. Den fysiska butikens visual merchandisestrategierkan inte översättas direkt till webbshoppar, men det går att göra en nära tolkning.Studiens modell fungerar väl som verktyg för uppgiften och omfattar alla viktiga delar.Modellen är generell och utgår från den övergripande struktur som samtliga webbshoppar harsom utgångpunkt. Detta gör modellen lätt att använda, både på ett omfattande plan och pådetaljnivå.Originalitet: Vår studie erbjuder ett verktyg som hjälper andra praktiker att gå vidare inomområdet. Vi föreslår att testa vår modell dels på andra webbshoppar för att utvärdera derasvisuella kommunikation, samt dels i uppbyggnaden av en helt ny webbshop. Vår modellkommer från ett annat håll och ger en ny infallsvinkel för exempelvis webbdesigners som intehar erfarenhet från den fysiska butiken.

Typescript (photocopy). / Digitized by Kansas Correctional Industries

Uppsatsen behandlar den framgångsrika affärsformen merchandising utifrån ett rättsligt perspektiv. Den för denna uppsats relevanta betydelsen av begreppet kan formuleras enligt följande; Merchandising är metoder för att åstadkomma försäljning och marknadsföring av artfrämmande produkter, genom att utnyttja det kommersiella värdet i en immateriell tillgång. Karakteriserande för merchandising är det sekundära utnyttjandet av den immateriella rättigheten, vilket innebär att merchandisingprodukten tillhör en annan varusfär än den som ursprungligen förknippats med det immateriellt skyddade objektet. Merchandising bygger på licensiering och affärsformen för med sig särskilda fördelar. För licensgivaren kan merchandising generera inkomster i form av försäljningsroyalties och samtidigt ge tillgång till en ny produktmarknad, till en relativt låg kostnad och risk. Det kan också fungera som ett effektivt marknadsföringsverktyg. För licenstagaren kan merchandising ge de egna produkterna en ökad dragningskraft.På grund av affärsformens speciella karaktär måste en rad olika rättsområden beaktas vid en juridisk analys. Sui generis lagstiftning saknas i Sverige såväl som internationellt och olika regelverk blir därför tillämpliga i varje enskilt fall, främst beroende på vilken typ av immateriell rättighet som det aktuella merchandisingavtalet baserats på. Vid utformandet av ett merchandisinglicensavtal så blir allmänna avtalsrättsliga principer och regler tillämpliga. I detta avseende bör man uppmärksamma de rättsliga egenskaper som är särskiljande för immaterialrättsliga licensavtal i allmänhet. Specifikationsprincipen, vilken förordar en restriktiv tolkning av avtalsvillkor, blir här av central betydelse. I övrigt är avtalsfriheten och det ibland ojämna balansförhållandet mellan parterna, utmärkande faktorer. Därtill kommer de för merchandising utmärkande avtalsaspekter som normalt bör regleras tydligt i licensavtalet och som kan ge upphov till särskilda frågor. De licensavtal som används för merchandising kan också diskuteras utifrån ett konkurrensrättsligt perspektiv, bl.a. i relation till de europarättsliga gruppundantagsförordningarna.

Thesis (Master)--İzmir Institute of Technology, İzmir, 2004. / Includes bibliographical references (leaves. 87-89).

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:28:26Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2008-09-05Bitstream added on 2014-06-13T20:48:08Z : No. of bitstreams: 1 rodrigues_id_me_prud.pdf: 1755518 bytes, checksum: 00b5b3048b31852c0c78b56950431e35 (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Entre o período de 2005 a 2008, ocorreram várias investidas do governo federal brasileiro articulando ações nas diferentes instâncias do poder do aparelho de Estado (federal, estadual, municipal), na busca de impor o crivo da tributação sobre uma imensa quantidade de mercadorias. Dentre as estratégias governamentais a inauguração da nova Aduana brasileira no final de outubro de 2006, foi sem dúvida, a de maior impacto no circuito espacial de circulação das mercadorias. Este circuito é movimentado por uma grande quantidade de trabalhadores com diferentes funções no transporte, no translado, na comercialização e no consumo das mercadorias. No entanto, um estudo mais aprofundado destas relações de controle e poder aponta para uma profunda articulação entre a economia do crime e a economia burguesa, entre o mercado “negro” e o mercado legalizado, e finalmente, entre o poder do Estado e a absurda lógica da produção exacerbada do desperdício. / Whitin the period of 2005 to 2008, there were several massive mesures from the brazilian government linking actions from diffirent instance of the state establishment (federal, state, municipal) in order to asses a tax on a huge number of articles. Among those governmen strategies, the Brazilian Custom-house opened in October 2006 was, without any doubt, the measure with the greatest impact on the spatial circuit of merchandise circulation. This circuit is actioned by a large number of workers with different functions for transportation, transfer, merchandising and comsumption of goods. However, a further study of these relations of control and power shows a deep articulation betwen the ilegal economy and the burgeouis economy, between the “black” market and the legal market, and at the end, between the State power and the nonsense production logic that guides huge wastefulness.