Spelling suggestions: "subject:"meritvärde"" "subject:"meritvärden""
11 |
Konjunkturförändringar och skolresultat : En kvantitativ studie om konjunkturens korrelation med skola och hemförhållanden och dess samband med skolresultat i årskurs 9Viktoria Honkakumpu Gångfeldt, Niina-Maria, Walleborn, Oskar January 2023 (has links)
För att få bra valmöjligheter inom skola och utbildning krävs det att elever uppnår höga betyg. Tidigare forskning visar många olika resultat på faktorer som kan samvariera med elevens betyg, både positivt och negativt. De teoretiska mekanismer som tas upp i denna studie är Vygotskij som menar att vuxna är viktiga för barns lärande och Mead som har fokus på social interaktion där individer behöver ett samspel. En nedgång i konjunkturen kan påverka lärartätheten, det vill säga antal vuxna som finns tillgängliga i barnens vardag. Studien söker därför att undersöka om det går att finna korrelation mellan konjunkturen och skolresultat. För att besvara denna frågeställning har data samlats in ifrån Konjunkturinstitutet, Skolverket och Stockholmsenkäten. Korrelationen undersöks för skolelever i årskurs nio. Data behandlas genom regressioner och Spearmans korrelationstest för att undersöka om konjunkturen korrelerar med meritvärde eller om de ofta sammanfaller med varandra. Studien har inte funnit samband på en nationell nivå men i Stockholm finns en svag korrelation mellan meritvärde och konjunkturen. Studien har även testat för andra faktorer som elevens kön, lärartäthet, föräldrars utbildning och föräldrars sysselsättning, som alla korrelerar kraftigare med meritvärdet. Den nya aspekt denna studie lyfter fram är om skolresultat i Sverige i förhållande till konjunkturen korrelerar samt en uppdelning mellan nationell data och Stockholms data.
|
12 |
Studie- och yrkesvägledning i ljuset av genomströmning / The relationship between primary school career guidance practices and student graduation ratesHolm Persson, Annette January 2024 (has links)
Målet med den här uppsatsen är att undersöka sambandet mellan grundskolans arbete med studie- och yrkesvägledning och elevernas genomströmningsgrad (examensgrad). Grundskolan har inte på enhetsnivå systematisk kännedom eller statistiska uppgifter om hur det går för eleverna när de lämnat skolan trots att de har ansvaret för studie- och yrkesvägledningen, elevernas valkompetens samt överlämnande och övergångar. Datainsamlingen består av två delar som bygger på varandra. En del är ett nytt statistiskt deskriptivt underlag över ungdomars genomströmningsgrad i kommunal skola i Helsingborg som har tagits fram och bearbetats. Den andra delen är intervjuer som genomförts med skolledare och studie- och yrkesvägledare på fyra grundskoleenheter utifrån det statistiska materialet. Mixed methods har använts som metod och intervjuerna är analyserade tematiskt. z Det går i detta specifika sammanhang att konstatera att de grundskolor som har högre resultat i genomströmning också har ett arbete som ligger i linje med tidigare forskning kring framgångsfaktorer inom studie- och yrkesvägledning. Genomströmning följs inte upp på grundskolorna trots att examen kan vara avgörande för långsiktig etablering på arbetsmarknaden. Detta grundas i att ingen av respondenterna har kännedom om elevernas genomströmningsresultat. Grundskolorna har inte heller kopplat sitt studie- och yrkesvägledande arbete specifikt mot elever med låga meritpoäng trots att det är en avgörande parameter för att klara en gymnasieutbildning. Samtliga undersökta grundskolor arbetar dock kompensatoriskt på olika sätt. De kompensatoriska insatserna riktas främst mot elever med hög frånvaro, elever med låg studiemotivation eller till elever med utlandsfödda föräldrar. Studie- och yrkesvägledningen beskrivs delvis som personberoende och icke likvärdig. De grundskolor med höga genomströmningsresultat har en ansvarsfördelning, ett arbete och förhållningssätt som genomsyrar hela skolan. Grundskolorna har vidare samordnat och organiserat för studie- och yrkesvägledning med stabilitet i lärarkåren och skolledning och har ett relationsskapande förhållningssätt gentemot elever i behov av kompensatoriska insatser. / The aim of this thesis is to examine the relationship between primary school career guidance practices and student graduation rates. Primary schools lack systematic knowledge and statistical data at the unit level regarding students' outcomes after they leave school, despite being responsible for career guidance, students' decision-making competencies, and transitions. The data collection consists of two parts. The second part uses findins of the first part. The first part is a new descriptive statistical findings on the graduation rates of youths in municipal schools in Helsingborg, which has been developed and processed. The second part involves interviews conducted with school leaders and career counselors at four units based on the statistical material. Mixed methods were used as the methodology, and the interviews were analyzed thematically. In this specific context, it can be observed that those units with higher graduation rates also have practices aligned with previous research on success factors in career guidance.Graduation results are not tracked at the school units, even though graduation can be crucial for long-term labor market participation. This is based on the fact that none of the respondents have awareness of the students' graduation results. Furthermore, the schools have not specifically linked their career guidance efforts to students with low grade point averages, despite it being a crucial parameter for completing upper secondary education. However, all the investigated schools work compensatory education in various ways. These compensatory measures are primarily directed towards students with high absenteeism, low academic motivation, or students with foreign-born parents. Career guidance is described as partly dependent on individuals and thus unequal. Schools with high graduation rates have an effective division of responsibility, as well as practices and an approach that permeates the entire school. These schools have also coordinated and organized career guidance with stability among the teaching staff and school leadership, and they adopt a relationship-building approach towards students in need of compensatory measures.
|
13 |
Modelling Factors Affecting Academic Performance in Swedish Schools with Multiple Linear Regression / Modellering av faktorer som påverkar studieresultat i svenska skolor med multipel linjär regressionBreivold, Johanna January 2023 (has links)
This bachelor thesis examines factors affecting the academic performance in Swedish schools. Specifically, the average qualification point among ninth grade students in schools in Stockholm municipality during the academic year 2021-2022 are studied. Multiple linear regression is used to identify individual, social, and school specific factors which have a significant impact on the average qualification point in schools. The purpose is to identify factors affecting the academic performance, and by that contribute to the knowledge base constituting the foundation for the work to improve the academic performance and provide equal opportunities for all students. The Swedish grading system, previous research on factors affecting students' performance, and the Swedish school in a societal perspective are also discussed. The findings indicate that the background of the students, the parents' level of education, and the number of students per teacher are good predictors for academic performance. / Denna kandidatuppsats undersöker faktorer som påverkar studieresultatet i svenska skolor. Specifikt studeras det genomsnittliga betyget bland elever i årskurs nio i Stockholms kommuns skolor under läsåret 2021-2022. Multipel linjär regression används för att identifiera individfaktorer, sociala faktorer och skolspecifika faktorer som har en signifikant inverkan på skolors genomsnittliga betyg. Syftet är att identifiera faktorer som påverkar studieresultatet och därmed bidra till kunskapsbasen som utgör grunden för arbetet med att förbättra studieresultat och tillhandahålla lika möjligheter för alla elever. Det svenska betygssystemet, tidigare forskning kring faktorer som påverkar elevers studieprestation samt den svenska skolan i ett samhälleligt perspektiv diskuteras också. Resultatet tyder på att elevernas bakgrund, föräldrarnas utbildningsnivå och antalet elever per lärare är bra prediktorer för akademisk prestation.
|
Page generated in 0.0258 seconds