Oppgaven har vedlegg som mangler i digital versjon, og kan framstå som ufullstendig uten dette. Kontakt NTNU Universitetsbiblioteket for utlån av komplett oppgave.

Historically, obituaries were created as news items and published in print media with the intentions of informing an audience of public hangings or similar sensational deaths. Over the years, obituaries changed in form to become a way of publicly notifying audiences of one’s life upon their death, focusing more on biography and familial structure than sensation. However, with advancements in communicative mediums, including the increased popularity and easy accessibility of the Internet, traditional understandings of the term ‘obituary’ are challenged to include all forms of media publications that draw on elements of sensation and biography. The combination of this new, inclusive definition and the increasing popularity and advancement of technological mediums has republicized deceased celebrities as marketable and profitable brands that rely on subject formation through media and participatory fandom. However, the branding of celebrated, deceased figures through processes of social subjectification often remains embedded within cultural texts. As a result, audiences are often unaware of their ability to shift or influence identities of the deceased, and their fandom becomes the target of alternative messages embedded in sites of obituarization. By applying Marshall McLuhan’s theory of technology as an extension of human consciousness in addition to Roland Barthes’ theory of mythologisation when examining Michael Jackson’s 2009 death, this thesis explains how the subject formation of deceased individuals becomes so powerful and globalized that their death becomes a positive and beneficial occurrence with regards to the profitability and marketability of their brand. Therefore, the subject formation of celebrated, deceased figures is a fragile process that is altering how North Americans mediate the culture surrounding death and dying. / Thesis (Master, Sociology) -- Queen's University, 2010-09-08 22:49:48.239

Framing Neverland is a content analysis that examines how the documentary Leaving Neverland is portrayed in Swedish daily press between January 25 to May 20, 2019. It is through the questions “How does the framing of Leaving Neverland being perceived in Swedish daily press?” and “Does morning and evening presses differ in the framing?” the essay was designed. Entman's framing theory forms the basis of the study's theoretical framework and is supplemented with media logic and tabloidization, which is operationalized into variables in the study of 100 articles within Swedish daily press. The Swedish morning and evening newspapers are represented by the four largest daily newspapers in Sweden today; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen and Svenska Dagbladet. A cluster selection were made in the process of choosing the articles, because of the choice of newspapers which is the largest Swedish ones today, also a total selection when all published articles within the population have become objects for the survey. Previous research consists of framing theory and tonality of different subjects than this study, since similar essays traditionally relate to political and war reporting. Inspiration has been given from previous research on analysis tools to apply to this contemporary work which is at the intersection of popular culture and news content. The newspaper framing  in general is relatively homogeneous, which explains some tabloidization among, what we call, the quality press. The commercialization of the media gives rise to this, but some differences remain. Aftonbladet is the newspaper with the most frequent reporting by Leaving Neverland and then comes Expressen. Which means that the evening press prioritize this topic as a higher news value than what the morning press does. However, it is possible to extract a result which shows that the content of the morning press is of a more critical nature towards Leaving Neverland. Together, the result is thus presented through framing theory, media logic and tabloidization, which together explain how the documentary is framed. / Framing Neverland är en kvantitativ innehållsanalys som undersöker hur dokumentären Leaving Neverland gestaltas i svensk press mellan 25 januari till 20 maj 2019. Det är genom frågeställningarna “Hur ser gestaltningen av Leaving Neverland ut i svensk press?”  samt  “Skiljer sig morgon- och kvällspress i gestaltningen?”  som uppsatsen utformats. Gestaltningsteori står till grund för studiens teoretiska ramverk och kompletteras med medielogik och tabloidisering, vilket operationaliseras till variabler i studien av 100 artiklar inom svensk press. Svenska morgon- och kvällstidningar representeras genom de fyra största dagstidningarna i Sverige idag; Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet. Det är således ett klusterurval som gjorts av de största tidningarna, men även ett totalurval då alla publicerade artiklar inom populationen har blivit objekt för undersökningen.  Tidigare forskning består av gestaltning och tonalitet av annan slags karaktär än denna studie, då liknande uppsatser traditionellt sett förhåller sig till politisk- och krigsrapportering. Inspiration har givits från tidigare forskning gällande analysverktyg för att applicera på detta nutida verk som befinner sig i skärningspunkten mellan populärkultur och nyhetsinnehåll. Resultatet i studien visar att tidningarnas sammanslagna gestaltning generellt är relativt homogen, vilket förklarar viss tabloidisering bland “kvalitetspressen”. Mediernas kommersialisering ger upphov till detta, men vissa innehållsmässiga skillnader kvarstår. Aftonbladet är den tidning som står för största delen av nyhetsrapporteringen av Leaving Neverland och därefter kommer Expressen. Detta innebär att kvällspressen anser att detta ämne har ett högre nyhetsvärde än vad morgonpressen gör. Således går det att utvinna ett resultat som påvisar att morgonpressens gestaltning är av mer kritisk karaktär gentemot Leaving Neverland. Tillsammans redovisas följaktligen resultatet genom gestaltningsteori, medielogik och tabloidisering, vilket tillsammans förklarar hur medierna gestaltning ser ut av dokumentären.

Notre thèse analyse la production artistique de Michael Jackson, en termes commerciaux, stylistiques, visuels, en ciblant les dynamiques et tensions raciales qui innervent ses strates narratives. La première partie porte sur les classements coloristes et la posture ubiquitaire des opus jacksoniens, recontextualisés au sein de la société américaine et de l’industrie du disque racialisée. La deuxième partie analyse les composantes éclectiques et stylistiques de la pop jacksonienne et la manière dont les conventions employées se situent et opèrent face aux constructions catégoristes existantes. Enfin, la troisième partie traite des dynamiques et tensions raciales portées par les productions visuelles (vidéos, image artistique) et les textes, comme autant de fondements identitaires de son potentiel crossover et fédérateur auprès d’un public international et transracial. / Our thesis analyses Michael Jackson’s artistic production, through marketing, stylistic and visual aspects, targeting racial dynamics and tensions which invigorate its narrative layers. The first part is about the colorist charts and the ubiquitous posture of jacksonian opuses, recontextualized against american society and racialized record industry. The second part analyzes the stylistic eclectism of Jackson’s pop music and the way he uses the conventions from the musical and racial categorization. Finally, the third part is about racial dynamics and tensions carried by visual productions (video clip, artistic image) and lyrics, as elements of identity fundations of Jackson’s crossover and his federative appeal to an international and transracial audience.

Made available in DSpace on 2015-03-05T18:25:55Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 22 / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / Esta pesquisa investiga como a coreografia se constitui nas mídias audiovisuais a partir de procedimentos técnico-estéticos. Para responder a esta problemática foi realizado um estudo de caso do filme Michael Jackson- This is it, considerando os elementos que caracterizam o movimento nas imagens: luz, som e corpos; e os elementos da imagem: movimentos de câmera, montagem e edição. Tais elementos, ao serem combinados, produzem sentidos estéticos de movimento ritmado, percebidos aqui como coreografias audiovisuais. Com objetivos de propor o conceito de coreografias audiovisuais; identificar e caracterizar os elementos que constituem a coreografia audiovisual; descrever como se constitui a coreografia audiovisual nas mídias e como as coreografias audiovisuais no filme This is It atualizam o show em devir, esta pesquisa adotou como procedimentos metodológicos: pesquisa exploratória, revisão bibliográfica, estudo de caso, dissecação e análise fílmica. A partir da pesquisa concluiu-se que o filme This is it é um ca / The aim of this research is to investigate how choreography constitutes in the audiovisual Medias from technical-aesthetical proceedings. To answer this question it was realized a case study of the movie Michael Jackson - This is it, considering the elements which characterized the movement of the images: light, sound and bodies; as well as the elements of the image: camera movements, editing, and edition. Such elements, when combined, produce aesthetical rhythm movement senses, viewed here as audiovisual choreographies. It aims to present the concept of audiovisual choreography; identify and characterize the elements which constitute audiovisual choreography; describe how it is formed in medias and how audiovisual choreographies of the movie This is It bring up to date the show coming to be. This research adopted as methodological proceedings: explanatory research, bibliographical revision, case study, dissection and filmic analyses. From this research it can be concluded that the movie This is it is a typic

<p>En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på <em>Dagens Nyheter</em>,<em> Svenska Dagbladet</em>,<em> Aftonbladet </em>och <em>Expressen</em> ställer sig till kändissajten <em>TMZ</em> och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som <em>TMZ</em> är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just <em>TMZ</em> blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.</p>

En kvalitativ undersökning av hur de största svenska tidningarna rapporterade om Michael Jacksons död. Genom en innehållsanalys och intervjuer med journalister kartläggs det första dygnet efter stjärnans bortgång för att se hur nöjesjournalister bemöter nyheter genom att undersöka vilka källor man använde och vad man valde att publicera på webben och i pappret. Detta görs genom en kvalitativ innehållsanalys av mediamaterialet samt strukturerade intervjuer med journalisterna som jobbade under det valda dygnet. Centralt för uppsatsen är hur journalister på Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen ställer sig till kändissajten TMZ och hur de värderar sajten som källa. Den teoretiska bakgrunden utgörs av studier i medieetik, källkritik och kändiskultur. Inställningen till nya, ofta nätbaserade, källor som TMZ är väldigt blandad hos journalisterna. Ändå har attityden till just TMZ blivit mer positiv efter rapporteringen om Michael Jacksons död. Dock riskerar den flitiga användningen av andrahandskällor att utgöra ett hot mot den ”seriösare” nöjesjournalistiken som den ser ut i dag.

<p>Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar:<strong></strong></p><ul><li>Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? </li><li>I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna?</li></ul><p>Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar.</p><p>Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet.</p><p>Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.</p>

Den 25 juni 2009 dog en av världens mest kända artister, Michael Jackson. Detta orsakade stora rubriker i massmedierna och fans över hela världen sörjde. Denna uppsats handlar om hur Michael Jacksons bortgång framställdes i av de största tidningarna i Sverige, Aftonbladet och Dagens Nyheter. Vi formulerade följande frågeställningar: Hur framställs och vinklas Michael Jacksons bortgång i Aftonbladet respektive Dagens Nyheter? I vad mån skiljer sig framställningen och vinklingen mellan de båda tidningarna? Genom en kvalitativ textanalys som analysredskap försökte vi besvara dessa frågeställningar. Vi kompletterade med en bildanalys för att få en bättre förståelse för hur bilderna representerar texten. Urvalet bestod av 27 tidningsartiklar under perioden den 25 juni till och med den 9 juli 2009. Sammanlagt blev det 27 artiklar. Uppsatsens teoretiska bas är medielogik och representationsteori. Medielogiken var den primära teorin eftersom den utgår från det journalistiska arbetet. Resultatet visade att Michael Jackson framställdes positivt genom sin musikkarriär men negativt i privatlivet. Stort fokus lades på minnesstunden och orsaken till Michael Jacksons bortgång. Båda tidningarna använde sig av värdeladdade ord för att förtydliga framställningen av honom. Båda tidningarna har använt sig av både mer och mindre tillförlitliga källor. Undersökningen visade att flera skillnader fanns mellan hur tidningarna skildrade Michael Jacksons bortgång.

Behind the Scenes and Across Screens: Michael Jackson, His Dancing Chorus, and the Commercial Dance Industry examines the history, ideologies, and production culture of the Los Angeles commercial dance industry. Michael Jackson was the best-selling crossover pop star of the 1980s, and a recognized vanguard of music video dance who worked with many dancers and choreographers from both “studio” and “street” dance backgrounds. My focus on Jackson, his choreographic and dancing collaborators, the different styles of dance incorporated into their works, and the dynamics and aims of the conglomerate entertainment/advertising industry in which these works were produced contributes to a critical examination of commercial dance more broadly. I argue that during the critical juncture of the 1980s, the works of Jackson and his dancing chorus illuminate both the enduring paradigms and shifting dynamics of the commercial dance industry regarding practices of attribution and recognition, commodity culture and commercialism, and racial politics and ideology. My dual analytic framework of behind the scenes and across screens recognizes commercial dance works as both creative processes and commercial products. Behind the scenes examines creative labor and production practices, shedding light on how the industry functions in social, political, and economic terms. The original intention of the producers frequently differs from how consumers interpret the mass-produced artifacts. Therefore, across screens explores how divergent dance aesthetics, cultural trends, and semiotic tropes circulate via various screen technology, are re-circulated as cultural commodities, and might be received by different audiences. Together, both analytic perspectives reveal commercial dance’s complicated, sometimes contradictory, multivalence, especially regarding race. Methodologically, Behind the Scenes and Across Screens is rooted in dance studies, but draws upon the disciplinary lenses of historiography, production studies, African American cultural studies, racial theory, media studies, and screendance studies. Through archival research, interviews, and screendance analyses, I examine the entangled themes of attribution, commercialism, and race as they manifest in some of Jackson’s most iconic commercial dance works from the 1980s. The focus on Jackson and his chorus illuminates the historically vexed status of dance as labor and divergent practices of credit-giving, how commodity culture and crossover marketing shape the dancing, and how commercial dance variously redresses or reifies past racial politics and contemporary racial ideologies. While I highlight the ways in which commercial dance workers assert their agency and attempt to make dances that offer positive social messages, ultimately the paradigms regarding labor, commercialism, and race in which the commercial dance industry is imbricated curtails progressive political critique. / Dance