This degree project investigates the possibility to develop and re-design an IoT solution called NOT!FY, offered by the company Omnitor. NOT!FY is used by users who are hard of hearing or deaf as a complement to an accessibility communication application. It functions by registering incoming calls and activating a relay connected to, for example, a light source, notifying the user. The current problems that Omnitor experiences with NOT!FY is its price, production difficulties, size and design. The project will take on these problems by investigating the market of programmable devices and, through comparative analysis, choosing a platform to transfer and improve upon the current NOT!FY functionalities. The devices were decided together with Omnitor and a grant calculation was drafted to evaluate which units yielded the best profit. With the help of the grant calculation, Raspberry Pi Zero W and ESP8266 were the chosen devices. A basic evaluation was performed to verify that the implemented functions of ESP8266 and Raspberry Pi Zero W functioned as intended. An in-depth evaluation and functional verification were performed on the finalized prototype. It confirmed the prototype’s functionality and the possibility to replace the current product in use by Omnitor. / Detta projekt undersöker möjligheten att utveckla och designa om en IoT-lösning kallad NOT!FY, som erbjuds av företaget Omnitor AB. NOT!FY används av döva eller hörselskadade användare som ett komplement till en tillgänglighetsanpassad kommunikationsapplikation. Den fungerar genom att registrera inkommande samtal och aktivera ett relä som är anslutet till exempel en ljuskälla för att meddela användaren. De nuvarande problemen som Omnitor upplever med NOT!FY är dess pris, produktionssvårigheter, storlek och design. Projektet kommer att ta sig an dessa problem genom att undersöka marknaden för programmerbara enheter och genom en jämförande analys välja en plattform att överföra och förbättra funktionerna från den nuvarande produkten. Enheterna bestämdes tillsammans med Omnitor och en bidragskalkyl är framtagen för att utvärdera vilka enheter som gav bäst vinst. Med hjälp av bidragskalkylen var Raspberry Pi Zero W och ESP8266 de valda enheterna. En grundläggande utvärdering utfördes för att verifiera att de implementerade funktionerna i ESP8266 och Raspberry Pi Zero W fungerade som avsett. En mer ingående utvärdering och funktionell verifiering utfördes på den färdiga prototypen. Detta bekräftade prototypens funktionalitet och möjligheten att ersätta den nuvarande produkten som används av Omnitor.

This thesis describes the work process two (WP2) of a project led by the traffic administration in Stockholm to achieve the passengers' thermal comfort in traffic buses.  The purpose of this thesis is to design and implement a measurement system comprised in eight measurement position in a bus. Each position is able to transmit data using a wireless communication protocol, with a central unit collecting all the transmitted data taking into consideration the accuracy of the measurements and filtering out the incorrect data. In order to accomplish this, a literature study is conducted investigating different measurement methods for different parameters, different communication protocols were analysed as well to determine an appropriate communication protocol suitable for climate measurement in a bus environment with passengers present on board.  The output of the HVAC system is also required to help the traffic administration demonstrate the results of adjusting the temperature in the bus to reach the thermal comfort and how it led to saving energy. The system incorporates ZigBee , ESP32 microcontroller in the sender positions and a Raspberry pi operating as a central unit to collect data and store it in a file system providing an accurate data that will help the traffic administration achieve their goals. Unfortunately, there were some diffculties accessing CAN system data to provide the output of the HVAC system. / Detta examensarbete beskriver arbetsprocess två i ett projekt som leds av trafikförvaltningen i Stockholm för att uppnå termiska komfort för passagerare i busstrafik.  Syftet med detta examensarbete är att utforma och implementera ett mätsystem bestående av åtta positioner i en buss. Varje position kan överföra data med hjälp av ett trådlöst kommunikationsprotokoll, en central enhet samlar in all data med hänsyn till mätningens noggrannhet och filtrering av felaktig data. För att uppnå detta utfördes en litteraturstudie för att undersöka mätningsmetoder för de olika parametrar. Olika kommunikationsprotokoll undersöktes för att bestämma en lämplig kommunikationsprotkoll för ett mätsystem som mäter klimat i bussar med passagerare ombord. Uteffekten av HVAC-systemet krävs också för att hjälpa trafikförvaltningen att bestämma fördelarna med att justera temperaturen i bussen för att nå den termiska komforten och hur den ledde till att spara energi. Systemet inkorporerar kommunikaitonsprotokollet ZigBee, ESP32-mikrokontroller i avsändarpositionerna och en Raspberry pi som fungerade som en central enhet för att samla in data och lagra det i ett filsystem med korrekta data som hjälper trafikförvaltningen att uppnå sina mål. Svårigheter uppstod med att få tillgång till CAN-system data för uteffekten av HVAC-systemet.

Studien syftar till att analysera mätningar av tidsfördröjningar i inbyggda system som använder externa Wi-Fi-moduler och Network Time Protocol (NTP) för tidssynkronisering. Mätning i detta sammanhang innebär att man tar mätbara data som kan representera tidsfördröjningarna i numerisk form, vilket gör det möjligt att analysera och jämföra dem på ett objektivt sätt. Genom en grundlig litteraturstudie identifierades de olika elementen involverade i tidssynkroniseringsprocessen, inklusive egenskaper hos Wi-Fi-moduler, NTP-protokollet och andra systemkomponenter. Insamlad data analyserades för att upptäcka mönster och tendenser i tidsfördröjning. Det övergripande målet med studien var att bidra med specifika insikter som kan förbättra konfigurationen och prestandan hos inbyggda system. Genom att jämföra prestanda hos olika dataenheter och visa på variationer i tidsfördröjning, har studien gett konkreta mätdata i form av tid, dess genomsnitt och standardavvikelse. Dessa insikter kan användas för att designa mer tillförlitliga inbyggda system med förbättrad tidssynkronisering, vilket är avgörande för mcu som kräver hög precision och stabilitet. / The study aims to analyze the measurements of time delays in embedded systems that use external Wi-Fi modules and the Network Time Protocol (NTP) for time synchronization. Measurement in this context means taking measurable data that can represent time delays in numerical form, making it possible to analyze and compare them objectively. Through a thorough literature review, the various elements involved in the time synchronization process were identified, including the characteristics of Wi-Fi modules, the NTP protocol, and other system components. Collected data were analyzed to detect patterns and trends in time delays. The overall goal of the study was to contribute specific insights that can improve the configuration and performance of embedded systems. By comparing the performance of different data units and showing variations in time delays, the study provided concrete guidelines and recommendations for engineers and developers. These insights can be used to design more reliable embedded systems with improved time synchronization, which is crucial for mcu requiring high precision and stability.

Decreasing energy consumption has become increasingly important in recent times due to climate change. The average temperature is increasing across the planet, and with it, an increase in droughts and other climate disasters can be seen. There are multiple ways to decrease energy consummation, and one of them is to regulate the light in a building. Much research has been done on light control aiming at offices and workplaces using a close loop system. However, even if those solutions work in a home environment, other solutions could offer a better solution. One solution could be using an open-loop system that senses the ambient light and decides to control the light based on that. An open-loop system’s benefit is that it may not need a sensor for each area like the closed-loop system needs, but the performance of such a system is unknown. Therefore, this thesis takes it upon itself to explore the open-loop system and compare it to a closed-loop system. The goal of the thesis is to compare the performance of the two systems and discover what differs in terms of usability for end-use and development. The results of the thesis are that the performance of the open-loop system does lack in comparison with the closed-loop system, but it is still in a usable range and could likely be improved. The usability of the open-loop system is also worse in terms of the end-use and development. The open-loop system needs further steps and parts to work satisfyingly compared to the closed-loop system. Further research would have to be done to answer if the open-loop system could work with only one sensor and solve other problems. A few solutions are suggested, but further research would be required to raise the open-loop system to a proper working system accessible for end-use. / Minskand konsumtion av energi har blivit allt viktigare på senare tider, på grund av klimatförändringar. Medeltemperaturen ökar över hela planeten och med det en ökning av torka och andra klimatkatastrofer. Det finns flera sätt att minska energiförbrukningen, ett av dem är att reglera ljuset i en byggnad. En hel del forskning har gjorts inom ljusstyrning som huvudsakligen syftar till kontor och arbetsplatser som använder ett öppen återkopplingssystem, men även om dessa lösningar fungerar i en hemmiljö så skulle andra lösningar kunna erbjuda bättre lösningar. En lösning skulle kunna använda ett system med öppen återkoppling som känner av det omgivna ljuset och beslutar sig att styra ljuset utifrån detta. Fördelen med ett öppet system kan vara att den kanske inte behöver en sensor för varje område som den stängda åtterkopplinge behöver, men prestandan för ett sådant system är okänd. Denna avhandling ta på sig att utforska det öppna systemet och jämföra det med ett slutet återkopplingssystem. Målet med uppsatsen är att jämföra prestandan mellan de två systemen, samt upptäcka vad som skiljer sig åt när det gäller användbarhet för båda slutanvändning och utveckling. Resultaten av avhandlingen är att prestanda för öppna återkopplingssystem är sämre i jämförelse med det slutna återkopplingssystemet, men det är fortfarande inom ett användbart område och kan troligsvis förbättras. Användbarheten av det öppna systemet är också sämre både vad gäller slutanvändning och utveckling. Det öppna systemet behöver ytterligare steg och delar för att fungera på ett tillfredsställande sätt jämfört med det slutet system. Ytterligare forskning skulle behöva göras för att svara på om ett öppet återkopplingssystem skulle kunna fungera med endast en sensor och andra problem. Några lösningar föreslås i uppsatsen, men ytterligare forskning skulle behövas för att utveckla det öppna systemet till ett väl fungerande system som kan användas för slutanvändning.

This study addresses the challenges faced by industries requiring precise water quality monitoring by developing and evaluating a modular multi-sensor system. Existing solutions often lack scalability and flexibility, necessitating multiple devices for comprehensive analysis. The methodology employed a recursive prototype development approach, integrating various hardware and software components, including microcontrollers and a user-friendly mobile application. The prototype facilitated real-time data acquisition and management through a dedicated server, supporting essential water quality parameters such as pH, temperature, and conductivity. Results indicate that the system significantly enhances measurement accuracy and operational efficiency. However, the implementation of a smart home connectivity standard was unsuccessful, highlighting the complexities associated with integrating new communication protocols. Despite this, the system offers a scalable, cost-effective solution for continuous water quality monitoring, presenting significant improvements over existing technologies in terms of flexibility, user engagement, and data reliability. / Denna studie behandlar de utmaningar som industrier står inför som kräver noggrann övervakning av vattenkvalitet genom att utveckla och utvärdera ett modulärt multisensorsystem. Befintliga lösningar saknar ofta skalbarhet och flexibilitet, vilket kräver flera enheter för omfattande analys. Metodiken använde en rekursiv prototyputvecklingsansats, som integrerade olika hårdvaru- och mjukvarukomponenter, inklusive mikrokontroller och en användarvänlig mobilapplikation. Prototypen underlättade insamling och hantering av realtidsdata genom en dedikerad server, som stödde viktiga vattenkvalitetsparametrar såsom pH, temperatur och konduktivitet. Resultaten indikerar att systemet avsevärt förbättrar mätnoggrannhet och operationell effektivitet. Dock var implementeringen av smarta hem-anslutningsstandard inte framgångsrik, vilket belyser komplexiteten med att integrera nya kommunikationsprotokoll. Trots detta erbjuder systemet en skalbar, kostnadseffektiv lösning för kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet, med betydande förbättringar jämfört med befintliga teknologier när det gäller flexibilitet, användarengagemang och datareliabilitet.