Anläggningsprojekt är resursintensiva och kan medföra stora utsläpp av växthusgaser. För att beräkna klimatpåverkan från anläggningsprojekt använder Trafikverket en modell som kallas Klimatkalkyl. I denna modell används så kallade byggdelar och typåtgärder tillsammans med resursschabloner och emissionsfaktorer för att beräkna ett projekts klimatgasutsläpp och energianvändning. Resultaten används bland annat för att ställa utsläppskrav på entreprenörer och projektörer. För att säkerställa att emissionsfaktorerna så bra som möjligt motsvarar ett aktuellt, genomsnittligt utsläppsvärde uppdateras de med jämna mellanrum. Dessa uppdateringar skapar en viss osäkerhet kring resultattolkning och kravställning för Trafikverket. I detta arbete undersöks effekten av uppdaterade emissionsfaktorer från de som används i Klimatkalkyl v. 6.1 till de som ska användas i v. 7.0, som lanseras i juni 2020. Slutsatsen är att uppdateringens effekt på kalkylens byggdelar påverkas av de tre faktorerna mängd, förändring av ingående emissionsfaktorer och utsläppsnivå per mängdenhet för byggdelen. Stor mängd, stor förändring av emissionsfaktorer och hög utsläppsnivå innebär stor effekt. På projektnivå påverkas effekten av ingående byggdelar och varierar från projekt till projekt. För väg- och järnvägsprojekt blir utsläppsförändringen generellt liten, men för bro- och tunnelprojekt samt mindre projekt och projekt av typen om- och utbyggnad bedöms effekten kunna bli stor.

The purpose of this thesis is to investigate how data from a residential property owner can be utilized to enable better energy management for their building stock. Specifically, this is done through the development of two machine learning models with the objective of detecting anomalies in the existing data of electricity consumption. The dataset consists of two years of residential electricity consumption for 193 substations belonging to the residential property owner Uppsalahem. The first of the developed models uses the K-means method to cluster substations with similar consumption patterns to create electricity profiles, while the second model uses Gaussian process regression to predict electricity consumption of a 24 hour timeframe. The performance of these models is evaluated and the optimal models resulting from this process are implemented to detect anomalies in the electricity consumption data. Two different algorithms for anomaly detection are presented, based on the differing properties of the two earlier models. During the evaluation of the models, it is established that the consumption patterns of the substations display a high variability, making it difficult to accurately model the full dataset. Both models are shown to be able to detect anomalies in the electricity consumption data, but the K-means based anomaly detection model is preferred due to it being faster and more reliable. It is concluded that substation electricity consumption is not ideal for anomaly detection, and that if a model should be implemented, it should likely exclude some of the substations with less regular consumption profiles.

No description available.

Bostadssektorn svarar för en betydande del av landets totala miljöpåverkan, men det finns stor potential till förbättringar. Sektorn står inför ett omfattande renoveringsbehov, vilket skapar goda förutsättningar för sociala och miljöförbättrande åtgärder. För att lyckas krävs det bland annat strukturerade arbetsmetoder med väl uppsatta miljö- och hållbarhetsmål som följs genom hela renoveringsprocessen. Ett kritiskt läge är processens slutskede när renoveringsåtgärderna är färdigställda och byggnaden lämnas över till förvaltaren. Syftet med denna studie är därför att dels utvärdera hur dagens hållbarhetsstyrning fungerar i renoveringsprocessens sista skeden, samt att ge förslag på metoder som säkerställer att hållbarhetsfrågor och hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid. Intervjuer med elva företagsrepresentanter från nio fastighetsbolag och två representanter från en bransch- och intresseorganisation tillsammans med litteraturstudier är de metoder som använts i studien. Resultatet visar att det finns brister i dagens hållbarhetsstyrning vid överlämning, uppföljning, erfarenhetsåterföring och förvaltning. Det handlar främst om att projektspecifika miljömål inte fortskrider in i förvaltningen samt att rutiner för erfarenhetsåterföring och uppföljning är bristfälliga. Det finns omständigheter och svårigheter som står i vägen för en ambitiösare hållbarhetsstyrning i renoveringsprocessens slutskede. Dessa är identifierade som tekniska, sociala, ekonomiska, administrativa, organisatoriska och psykologiska barriärer. Dock finns det förbättringsmöjligheter för att minimera eller få kontroll över dessa hinder, vilka främst handlar om nya metoder och bättre strukturer. Utifrån studiens resultat och slutsatser har en hållbarhetsmanual skapats för att underlätta för berörda aktörer att prioritera och styra hållbarhetsarbetet i renoveringsprocessens slutskede på ett bra sätt där hållbarhetsmål följs upp och fortskrider in i förvaltningen samt håller över tid.

No description available.

In this study, the cost and carbon dioxide footprint of reinforced concrete walls and lightly reinforced concrete walls are compared. The reinforced concrete walls are designed according to EK2 and the lightly reinforced walls are designed by using the software tool CEN-Wall. The purpose of this study is to highlight the contingent potential of lightly reinforced walls which is fairly unknown. The test was conducted on 20 different walls located on ten different stories in a model inspired by a real construction project. It was found that in every case where lightly reinforced concrete walls was possible the lightly reinforced prototype reduced the cost by 19,6% and the carbon dioxide emissions by 8,5% compared to the reinforced concrete wall. The degree of utilization of the total moment capacity was between 15,9-27,1% for the reinforced wall design, which can be interpreted as a waste of reinforcement. By designing walls, when it is possible, as lightly reinforced instead of normally reinforced both cost and the carbon dioxide footprint can benefit, which will contribute to a more sustainable construction

Den 1 januari 2022 trädde lagen om klimatdeklaration för byggnader i kraft med syfte att minska klimatpåverkan från byggskedet. För vidareutveckling av kravet på klimatdeklaration har Boverket på uppdrag av regeringen tagit fram en rapport med förslag på åtgärder. Ett av förslagen är att år 2027 införa ett gränsvärde för klimatpåverkan vid uppförande av ny byggnad. Detta arbete syftar till att jämföra resultatet av en klimatberäkning för en specifik byggnad med ett externt referensintervall. Det externa referensintervallet hämtas från en studie med syfte att utgöra del av underlag inför ett preliminärt gränsvärde. För detta genomförs en klimatberäkning enligt Boverkets förslag på systemgränser som ett gränsvärde föreslås omfatta år 2027. Vidare tas en enkel prediktionsmodell fram för ett fiktivt scenario där kommande sänkningar av gränsvärdet antas vara baserat på hur minimikravet på energiprestanda sänkts genom åren. Byggnaden för jämförelsen är en flerfunktionsbyggnad på elva våningar som planeras att uppföras av ett fastighetsbolag i Umeå. Byggnaden består av fem plan parkeringsgarage, varav ett beläget i källarplan. Vidare finns viss handelsyta på entréplan, ett våningsplan med gym, fyra våningar med kontorslokaler samt ett teknikutrymme på takvåningen. Som underlag för beräkningen har en kostnadskalkyl samt ritningar tillhandahållits. För mängdning av byggdelar samt uppmätning av ytor har programvaran Bluebeam Revu version 20.2.70 använts. För majoriteten av byggdelarna har indatat lagts in i Bidcon 2022. Slutligen har filen exporterats till Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg (BM) version 2.2. I BM mappades varje ingående resurs mot en motsvarande resurs med klimatdata. Resultatet av klimatberäkningen placerar sig mellan medelvärdet och den nedre kvartilen i referensintervallet med 291 kg CO2e/m2BTA för systemgränsen 2022 och 343 kg CO2e/m2BTA för föreslagna systemgränser 2027. Baserat på detta arbete uppskattas 3–5% och 9–11% av klimatpåverkan avseende koldioxidekvivalenter vid uppförandet av nya byggnader komma från ytskikt/rumskomplettering respektive tekniska installationer. Enligt den enkla prediktionsmodellen beräknas gränsvärdet, baserat på ett fiktivt scenario, vara 246 kg CO2e/m2BTA år 2035. / On January the first, 2022, the law on climate declaration for buildings took effect. The aim with this law is to reduce the climate impact from the construction phase. For further development of the climate declaration, Boverket has, on behalf of the Government, produced a report with proposals. One of the proposals is to introduce a limit value for climate impact in year 2027 when constructing a new building. The aim of this work is to compare the results of a climate calculation for a specific building with an external reference range. For this, a climate calculation is implemented according to the National Board of Housing, Building and Planning's proposal for delimitations that a limit value is proposed to cover in 2027. The building for the comparison is a multifunctional building on eleven floors that is planned to be built by a real estate company in the city of Umeå. The building consists of five levels of parking garage, one of which is located in the basement. Furthermore, there is retail space on the entrance level, a floor with a gym, four floors with office spaces and a space for technical installations on the top floor. As a basis for the climate calculation, a cost calculation and drawings were provided. Bluebeam Revu version 20.2.70, Bidcon 2022 and Byggsektorns Miljöberäkningsverktyg version 2.2 has been used for this purpose. The result places the building between the mean value and the lower quartile in the reference range with 291 kg CO2e/m2BTA for the delimitations 2022 and 343 kg CO2e/m2BTA for the proposed delimitations of 2027.

Under Parisavtalet som träde i kraft 2016 enades näst intill alla världens länder om att jordens globala uppvärmning ska hållas under 2 grader Celsius, helst 1,5 grader Celsius. Sverige har som mål att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser år 2045. För att minska utsläppen har regeringen anstiftat en ny lag som trädde i kraft den 1 januari 2022. Lagen innebär att nästan alla nyproducerade byggnader måste klimatdeklareras för att erhålla slutbevis. Klimatdeklaration är en uträkning av samtliga utsläpp av växthusgaser i byggskedet som är byggnadens första del i dess livscykel. Syftet med lagen är dels att minska utsläppen av växthusgaser, dels att öka kunskapen om klimatproblematiken inom byggbranschen och därefter komma med åtgärder. Det handlar också om att alla aktörer ska bli delaktiga och att livscykelanalys blir mer uppmärksammat. Rapportens syfte är att undersöka hur den nya lagen påverkar RO-Gruppen samt öka kunskap om klimatdeklaration. Genom att studera omfattningen gällande klimatdeklaration och livscykelanalys har ett pilotprojekt genomförts. Pilotprojektet innefattar en påbörjad klimatdeklaration för att skapa förståelse hur lagen tillämpas i praktiken. Utifrån pilotprojektet har en manual tagits fram. Manualen är som en handbok RO-Gruppen kan använda sig av när en klimatdeklaration är aktuellt. För att en klimatdeklaration ska kunna utföras krävs ett samarbete mellan samtliga aktörer i byggbranschen. Det krävs att alla aktörer är engagerade gällande att minska de klimatförändringar världen står inför idag. I dagsläget är det endast lagkrav på att en klimatdeklaration ska registreras på Boverkets hemsida men i takt med att fler klimatdeklarationer registreras kommer Boverket kunna införa gränsvärden utifrån statistiken. / In the Paris agreement 2016, most countries in the world signed on to that the global warming should stay below 2 degrees Celsius, preferable 1.5 degree Celsius. Sweden has set a goal of zero net emissions of greenhouse gases by the year of 2045. To reduce the greenhouse emissions a new law has been released first of January 2022. The law states that almost all new buildings must have a climate declaration to get final approval. A climate declaration is a calculation of all greenhouse gases during the construction phase, which is the first phase in the life cycle of the building. The purpose with the law is to reduce the emissions of greenhouse gases, increase knowledge and awareness withing the construction industry. It´s also about getting all parties involved and raise awareness for the life cycle analysis. The purpose of this report is to investigate how the new law will affect the Swedish company RO-Gruppen and increase the knowledge of climate declarations. A pilot project has been performed to study the effect regarding climate declaration and live cycle analysis. The pilot project includes a start of a climate declaration to understand how the law should be applied. From the study of the pilot project a manual has been created. The manual will be a guide for RO-Gruppen when performing a climate analysis. To create a climate declaration all parties involved in the project need to collaborate. It’s required that all parties are engaged in wanting to solve the climate challenge the world is facing now. Today the law states that a climate declaration must be registered at Boverket, a Swedish authority, but as more climate declarations will be performed, Boverket will use statistics to set allowed limits further on.

The building industry currently accounts for about a fifth of Sweden's climate emissions. By 2030, the industries goal is to halve its emissions in order to have net-zero greenhouse gasemissions by 2045. From 1 January 2022, the Act on Climate Declaration applies to new construction. This is to try to draw attention to and reduce the climate impact of the construction sector in general.  This study has been done in collaboration with Umeå municipality. Umeå municipality has a preschool of six departments. The preschool is currently designed with CLT and stud wall, mineral wool insulation and slab-on-ground with water-cement ratio required at 0.38, and this building serves as a reference building. In this report, building materials are compared through climate calculation to investigate possible reduction of the preschool's climate impact. The climate calculation consists of an LCA in module A1-A5 with the same scope as the current legal requirements for the climate declaration. The comparasions that has been made are between climate impact of the CLT-frame againsta frame made of lightweight beams. Comparasion of three different insulation options, mineralwool, cellulose, and hemp as well as concrete with different water-cement ratio and strengths. In the concrete comparison, a short calculation on drying times was made to investigate the consequences of any replacement of the concrete strength. The calculations in this study show that the climate impact of the preschool, in stage A of an LCA, has a low value compared to IVL's recommended requirements when procuring a building of solid CLT-frame. The results for other comparisons showed that the most effective change is to replace the frame with lightweight beams instead of CLT and stud frame. This would result in a reduction in the climate impact of the load-bearing frame by 30%. Next comes the change of insulation to cellulose insulation, which would provide a reduction in climate impact by 25 % compared to mineralwool insulation. Overall, the building's climate emissions in stage A with the recommended solutions above could be reduced by 19-23,5 % depending on the choice of concrete in slab-on-ground and in terms of what drying time that is acceptable.

Detta examensarbete handlar om hållbara stadsdelar. För att definiera och befästa hållbarheten hos stadsdelar används idag checklistor, certifieringar och marknadsföring. Certifieringar och checklistor används som verktyg i planprocessen och specificerar på vilka grunder stadsdelen kallas ”hållbar”. En certifiering är också en signal utåt för att förmedla en trovärdig miljö- och hållbarhetsmärkning. Idag finns få certifierade stadsdelar, men desto fler stadsutvecklingsprojekt som marknadsför sig som hållbara eller med element av hållbarhet. Marknadsföring fångar upp, utvecklar och kommunicerar positiva värden. Marknadsföring och kommunikation av ”hållbara” stadsutvecklingsprojekt visar på en eftersträvansvärd bild av morgondagens stad, och kan därför betraktas som ett normativt framtidsscenario. Men hur ser detta scenario ut, och vad har det för likheter med den stadsutveckling som definieras av kriterier för att certifiera en stad som hållbar? För att besvara frågeställningen används teori kring hållbarhetsbegreppet, framtidsstudier, marknadsföring, samt kunskapsutnyttjande och delaktighet. I arbetet presenteras en jämförelse mellan innehållet i certifieringssystemet BREEAM Communities, en checklista för hållbarstadsutveckling från konsultföretaget WSP och marknadsföringsmaterial från fallstudier i Stockholm. Eftersom certifiering, checklista och marknadsföring innehåller många hållbarhetsaspekter görs en avgränsning till områdena vattenkontakt och delaktighet. Vattenkontakt innefattar både ekologiska värden och tillgänglighetsaspekter kopplat till vattennära bebyggelse. Delaktighet syftar på medborgardeltagande och vilka kunskaper och därmed normer som kommer till tals i stadsutvecklingsprocessen. För att ge ytterligare perspektiv till diskussionen gjordes även en jämförelse med hur Minneapolis arbetar med vattenkontakt och delaktighet. Intervjuer genomfördes i både Stockholm och Minneapolis om svårigheter i att mäta hållbarhet och fördelar med en certifiering. Jämförelsen ger att de flesta aspekter som marknadsförs i fallstudierna, inom avgränsningen delaktighet och vattenkontakt, återfinns i BREEAM Communities och i WSP:s checklista. Undantagen som marknadsförs men inte återfinns i verktygen är utbildningar och nyutveckling av externa samarbeten och transportinfrastruktur. Certifieringssystemet och checklistan innehåller dessutom några ytterligare punkter rörande markanvändning och ekologiska aspekter vilka inte har återfunnits i marknadsföringsmaterialet. Huvudfrågeställningens genomförbarhet diskuteras, liksom svårigheterna med att certifiera kopplat till mätbarhet och vad en certifiering kan bidra med till hållbar stadsutveckling. / This thesis is about sustainable neighborhoods and communities. To define and strengthen the sustainability of neighborhoods, checklists, certification and marketing are used. Certifications and checklists are used as tools in the planning process and specify the grounds upon which a community is called “sustainable”. A certification is also a public signal to convey a credible environmental and sustainability labeling. Today there are few certified neighborhoods, but several urban developments that market themselves as sustainable or with elements of sustainability. Marketing captures, develops and communicates positive values. The marketing and communication of “sustainable” urban development projects indicate a desirable image of the city of tomorrow, and can therefore be regarded as a normative scenario of the future. But what does this scenario look like, and what is its resemblance to the urban development as defined by the criteria for certifying a city as sustainable? To answer the main question, the thesis uses theories about the concept of sustainability, future studies, marketing, public participation and the use of knowledge in the planning process. Subsequently, the thesis presents a comparison between the content of the certification system BREEAM Communities, a checklist for sustainable urban development from the consultancy firm WSP and marketing material from case studies in Stockholm. Since the certification checklist and marketing have many aspects of sustainability, delimitation is done to sustainability aspects concerning water contact and participation. Water contact includes both ecological values and accessibility issues related to waterfront development. Participation refers to public participation and the knowledge and connected norms that are heard in the urban development process. To provide additional perspectives to the discussion, a comparison was also done with how Minneapolis works with water contact and participation. Interviews were conducted in both Stockholm and Minneapolis on the difficulties of measuring the sustainability and benefits of certification. The comparison gives that most of the aspects that are marketed in the case studies, within the delimitation participation and water contact, can be found in BREEAM Communities and the WSP checklist. The exceptions being marketed but not listed in the tools are education and new development of external partnerships and transport infrastructure. The certification system and checklist also contain some additional points regarding land use and ecological aspects which have not been found in the marketing material. The feasibility of the main question is discussed, as are the difficulties in certifying linked to measurables and how a certification can contribute to sustainable urban development.