Rapporten beskriver undersökningen och utvärderingen av certifieringssystemet Miljöbyggnad. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer med tre olika företag, Karlshamnsbostäder, Ljungby kommun och Växjö Fastighetsförvaltning AB.Syftet med rapporten är även att undersöka om produktionsenergi för byggnadsmaterial bör inkluderas med i systemet Miljöbyggnad. Undersökningen genomförs genom beräkning av energianvändningen för ett isoleringsmaterial, värmeeffektbehovet och transmissionsförlusterna.

För att Sverige ska kunna uppfylla miljömålet ”God bebyggd miljö” måste bostads- och servicesektorn minska sin totala slutliga energianvändning. Energieffektivisering och miljöcertifierade byggnader bidrar till en hållbar utveckling i samhället som är i behov av fler bostäder. Att certifiera byggnader med Miljöbyggnad ger en kvalitetssäkring av projekt och möjlighet till gröna bolån. Fastigheten Kv. Pysslingen i Umeå byggdes år 2018 och vid projekteringen uppfylldes kravfrån BBR-24 och Miljöbyggnad version 2.2 nivå silver. När fastigheten togs i drift upptäcktesdet att den specifika energianvändningen var för hög för att verifieringen av Miljöbyggnad skulle kunna godkännas. Syftet med examensarbetet var att utföra en energikartläggning för att få en uppfattning om vilka energiflöden som var avvikande och ge förslag på åtgärder som skulle kunna minska energianvändningen. Andel använd energi från fjärrvärme och el kartlades med statistik från år 2019 och år 2020, där fjärrvärmeanvändningen hade störst avvikelse. Förslag på åtgärder togs fram för att minska inomhustemperaturen i fastigheten (som var ca 2 ˚C högre än dimensionerat under uppvärmningsperiod), VVC-förluster och användningen av fastighetsel. / A big part of Sweden’s total final energy consumption is accounted by the built environment. In order for Sweden to reach one of the environmental objectives, ”A good built environment”, the energy use needs to decrease, although the society is in need of more housing. Environmentally certified buildings and energy efficient measures contribute to a sustainable development and reduced energy consumption. The certification system Miljöbyggnad is developed by Sweden Green Building Council and provides quality assurance of projects. Certifying buildings also provides the opportunity for green mortgages. The property Kv. Pysslingen located in Umeå was built in 2018 and during the building design phase, the requirements from BBR-24 and Environmental building were met. Later when the property was put into operation, the requirements were exceeded. The purpose of the thesis work was to perform a energy mapping, detect deviating energyflows in the property and suggest measures to reduce energy consumption. Statistics from 2019 and 2020 were used to determine the proportion of energy usage from electricity and district heating. A draft for measures was suggested to reduce the indoor temperature, HVAC losses and the use of electricity.

The number of certified buildings in Miljöbyggnad has highly increased during the last decade and today it is the most common environmental certification system in Sweden. A new building gets a preliminary certificate in Miljöbyggnad at first that has to be verified within two years after the building is put in use. Today, only a few buildings have been verified. Therefore the ones who are involved in a project that is going to be verified have to work in a new way in compare to a standard project. This thesis examines Rudbeck Lab 4 in order to identify how to ensure that the preliminary certification rating is achieved at verification. Which indicators that are the most critical have been identified and also a risk analysis of Rudbeck Lab 4's rating in Miljöbyggnad has been done. The most important aspects to examine to ensure that the preliminary certification rating is accomplished when verified are; everybody who is involved in the project's knowledge of Miljöbyggnad, the residents understanding of Miljöbyggnad, structured environmental meetings and clear requirements. It is particularly important to have Miljöbyggnad in mind during the whole project and to create a plan for how the verification is going to be done. The most critical indicator that has been identified is Energy usage. Solar Load,Thermal climate winter, Thermal climate summer and Daylight are indicators that also may need a particularly control before verification. Rudbeck Lab 4's chance to reach Miljöbyggnad GOLD is good. If the indicator Energy usage manage to achieve GOLD, the whole project should achieve the rating of GOLD. / Det har skett en stor ökning av miljöcertifierade byggnader under det senaste decenniet. Miljöbyggnad är det vanligaste miljöcertifierings-systemet i Sverige med 736 certifierade byggnader i skrivande stund. I Miljöbyggnad får en nyproducerad byggnad först ett preliminärt betyg som måste verifieras tidigast ett år och senast två år efter att byggnaden tagits i bruk. Eftersom att enbart ett fåtal byggnader har blivit verifierade innebär det ett nytt arbetsutförande för många inblandade aktörer i och med att miljöcertifieringen måste inarbetas i den ordinarie byggprocessen. I det här examensarbetet undersöks Rudbeck Lab 4 genom studier av projektets handlingar och intervjuer med nyckelpersoner i projektet. Syftet är att identifiera hur det säkerställs på bästa sätt att det preliminära certifieringsbetyget uppnås vid verifiering. Vilka indikatorer som är de mest kritiska har identifieras och det har även utförts en riskanalys av Rudbeck Lab 4:s Miljöbyggnadsbetyg. De viktigaste aspekterna att utreda för att säkerställa att betyget från preliminärcertifieringen uppnås vid verifiering är; kunskap hos inblandade aktörer, brukarnas förståelse för miljöcertifieringen, uppförandet av strukturerade möten och tydliga kravställningar. Det är särskilt viktigt att arbeta in miljöcertifieringen i hela byggprocessen och att skapa en utförlig plan inför verifieringen. Den mest kritiska indikatorn som har identifierats är Energianvändning. Även Solvärmelast, Termiskt klimat vinter, Termiskt klimat sommar och Dagsljus är indikatorer som kan behöva särskilda kontroller inför verifieringen. Uppnår den mest kritiska indikatorn Energianvändning betyget GULD för Rudbeck Lab 4 finns det goda chanser att byggnadsbetyget blir GULD.

This thesis examines the environmental benefits resulting from the choice of environmental certification scheme, with focus on energy. This was carried out by studying the measures that were implemented as a result of the certification of Sweco's three largest office buildings in Stockholm, Gothenburg and Malmö. The office property in Stockholm has been certified with the Swedish Environmental Building, Gothenburg with the British BREEAM and Malmö with the U.S system LEED. The results from the study indicate that an environmental certification can reduce the energy consumption by up to 59 percent and the water consumption by 20 to 66 percent. However; the interviews, literature study and simulations in MATLAB indicate that the size and scope of these environmental benefits depend on several identified factors: the type of building and its conditions, system selection, grade level, the choice of indicators, the ambition of those involved and when in time the certification process begins. The comparison between Environmental Building, LEED and BREEAM showed that Environmental Building for the office property in Stockholm gave the largest environmental benefit in terms of reduced energy consumption thanks to several large measures. The simulations in MATLAB indicated that when choosing window glass the following factors need to be taken into consideration; the coefficient of heat transmission, the solar factor g, the windows placement and the building’s balance temperature. The optimal choice of window glass is a glass with a low g-value during the cooling season and with a high g-value during the heating season.

Vi lever i ett samhälle där det är brist på bostäder och kraven på nya och hållbara byggnader är allt större. De hus som byggs idag har fokus på att vara energisnåla för att spara på resurser. Något som glöms bort är valet av material till huskonstruktionerna. Material kan påverka natur och människor från vagga till graven genom till exempel materialets farliga ingående ämnen. Certifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM och LEED har kontrollerats och deras materialkriterier har tagits fram. Genom ett urval av konstruktionsmaterial tagna ur SundaHus har en granskning gjorts på dessa material gentemot certifieringssystemens kriterier på material för att se om de är kompatibla. Minoriteten av kriterier var granskningsbara mot separata material och gick att kontrollera i SundaHus. Nästan alla material klarade kriterierna som kunde användas från Miljöbyggnad och BREEAM oavsett klassning i SundaHus. Inga av LEEDs kriterier var kompatibla med SundaHus för separata material. Det faktum att de sämre klassningarna i SundaHus kunde klara kriterierna som granskades tyder på att kraven i miljöcertifieringssystemen är för låga. Högre och fler krav borde ställas gällande enskilda material och farliga ämnen i dem. / We live in a society where there is a shortage of housing and the demand for new and sustainable buildings is growing. The houses that are being built today are focused on being energy efficient to save resources. Something that is forgotten is the choice of materials to house constructions. Materials can affect nature and people from the cradle to the grave by for example material hazardous components. The certification systems Miljöbyggnad, BREEAM and LEED have been checked and their material criteria have been defined. Through a selection of construction materials taken from SundaHus a review has been made of these materials towards the certification systems´ criteria on materials to see if they are compatible. The minority of the criteria were reviewed to separate materials and could be verified in SundaHus. Almost all materials passed the criteria that could be used of Miljöbyggnad and BREEAM regardless of classification in SundaHus. None of the LEED criteria were compatible with SundaHus for separate materials. The fact that the worse classifications in SundaHus could pass the criteria that were reviewed indicates that the requirements in environmental certification systems are too low. Higher and more demands should be made on individual materials and the hazardous substances in them.

Syftet med arbetet är att undersöka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljöbyggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedömningen och SundaHus. Med hjälp av systemens bedömningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat. Resultatet har visat att BREEAM-SE ställer höga krav med både standardiserade livscykelanalyser, kemiskt innehåll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED ställer krav på återvinning, återanvändning och emissioner men nämner inte utfasningsämnen eller fullständig materialdokumentation. Miljöbyggnad ställer krav på materialdokumentation men el- och installationssystem behöver inte dokumenteras. Det finns även krav på utfasningsämnen men grundkraven är oftast inte svåra att klara av. Svanen ställer höga krav på byggnadsmaterialets innehåll men behandlar inte produkterna ur ett livscykelperspektiv. När det kommer till materialdatabaserna bedömer Basta enbart det kemiska innehållet och bygger på tillverkares egendeklaration. Byggvarubedömningen ställer krav på kemiskt innehåll och bedömer flest antal aspekter ur ett livscykelperspektiv. Hälften av livscykelkriterierna behöver bli godkända för att produkten ska rekommenderas. SundaHus ställer liknande krav på byggnadsmaterialets påverkan under hela dess livscykel men har något mer realistiska krav på bedömningen. De aspekterna som är svåra att bedöma är därför inte med i bedömningskriterierna. Viktiga skillnader mellan Byggvarubedömningen och SundaHus är att Byggvarubedömningen inte tar hänsyn till utfasningsämnen i tillverkningsskedet.

Miljöbyggnadscertifieringarna har ökat markant sen systemet lanserades och allt fler byggnader uppförs i Sverige idag med stort miljöfokus. Men hur bra är kvalitetskontrollerna som ska säkerställa att byggnaden uppfyller certifieringskraven? Denna rapport syftar att svara på hur noggrant kvalitetskontrollerna för certifiering av Miljöbyggnad utförs samt hur bra dessa kontroller är på att säkerställa certifieringen ur ett kvalitetsperspektiv. För att svara på syftet så undersöks och kartläggs det vilka kvalitetskontroller som gjorts på referensobjektet framtidens US i Linköping. Efter att kvalitetskontrollerna kartlagts så har de utvärderas och fått ett betyg efter utvärderingsparametrar som tagits fram i samarbete med energiexpert, kvalitetssamordnare och miljösamordnare. Alla olika typer av kontrollers betyg har lett till ett samlat indikatorbetyg som återspeglar hur bra kontrollerna kring varje indikatorn är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Resultatet ger en spridd bild över hur bra kontrollerna är på att säkerställa kvalitén på certifieringen. Det förekommer höga felmarginaler i kontrollerna och detta leder till ett sämre betyg. Generellt så har indikatorbetygen varit väldigt bra när det gäller att säkerställa kvalitén på certifieringen.

Klimatfrågan har under de senaste åren bara blivit mer och mer aktuell, jorden värms upp och resurserna minskar. Det ställs numera krav på många områden att minska utsläpp och slöseri med resurser. Byggbranschen står för en hel del utsläpp, vilket de är medvetna om och nya krav och lagar för att reglera klimatpåverkan är på väg att införas. Byggprocessen som förut inte har betraktats särskilt mycket med avseende på klimatpåverkan börjar nu synas mer noggrant. Processen står i dagsläget för en stor del av byggnadens totala klimatpåverkan och materialen är i sin tur en stor del av byggprocessens utsläpp. Miljöbyggnad som är det mest använda miljöcertifieringssystemet för byggnader i Sverige har under senaste året kommit ut med en version; Miljöbyggnad 3.0. I denna version har en ny indikator införts där stommen och grundens klimatpåverkan skall redovisas. I detta examensarbete har en utvärdering av stommen och grundens klimatpåverkan genomförts med hjälp av denna nya indikator i Miljöbyggnad. Underlag har även hämtats in genom en litteraturstudie. Beräkningar har genomförts på ett exempelhus, en enplansvilla på 123 m2 med trästomme och platta på mark. För att genomföra beräkningarna har materialmängder tagits fram och sedan omvandlats så att alla material kunnat anges i kilo. För flera material blev det nödvändigt att ta fram densitet, detta gjorde att densiteten fick uppskattas för två material: isolering och betong. Tre stycken beräkningar genomfördes därför med uppskattade värden för densitet och därefter gjordes en fjärde beräkning med uppgifter från produktspecifika EPD:er. Resultaten visar att betongen står för den största procentuella klimatpåverkan för beräkningarna, och att det därmed är betongen som det blir viktigast att kunna redovisa uppgifter för. Det visar sig också att densiteten för betongen får en stor betydelse för slutresultatet då betongen har den absolut största volymen och massan. Av de uppskattningsvärdena som användes för densitet så var det medelvärdena som hamnade närmast de produktspecifika värdena. Studien visar att det är väl värt att belysa den klimatpåverkan som stom- och grundmaterialen står för. Skulle den klimatpåverkan som dessa material står för kunna minskas vore det ett bra steg framåt. Det pågår i dagsläget många projekt från olika industrier med att förbättra dessa material ur klimatsynpunkt och det är även på väg att införas en ny lag om klimatdeklaration av byggnader. Studien lyckas inte visa på att något material är bättre eller sämre än de andra, alla materialen har olika fördelar och nackdelar och alla behövs. Den slutsatsen som dras är i stället att mycket kan vinnas genom att bli tvungen att redovisa data, då detta kan sporra tillverkare att förbättra sina produkter ur klimatsynpunkt. / Climate change has become a more and more pressing issue in our time, the earth is heating up and the recourses are decreasing. There is now pressure on a lot of establishments to reduce their emissions and waste of recourses. The construction industry lets out a lot of environmentally harmful emissions, something they know, and new regulations and legislations that will force them to improve are about to be introduced. The construction process has in the past not been subject to much scrutiny when it comes to climate impact, but the process is now beginning to be more closely examined. Today the process of constructing a building stands for a big part of the building’s total climate impact and the materials is in its turn a big source of the construction processes emissions. Miljöbyggnad which is the most used environmental assessment system for buildings in Sweden has during the last year come out with a new version; Miljöbyggnad 3.0. In this version a new indicator has been added where the climate impact of the buildings framework and foundation is to be presented. The purpose of this report is to evaluate the environmental impact created by a buildings framework and foundation using the new indicator from Miljöbyggnad. Information for the study has also been collected in form of a literature study.  Calculations has been performed on an example house, a one-storied house at 123 m2 with a wooden framework and a slab-on-grade foundation. To be able to carry out the calculations the amounts for the relevant materials had to be extracted and then converted so that every material could be accounted for in kilograms. For some of the materials this required the use of density, which led to approximations of the density for two of the materials: the insulation and the concrete. Three calculations where then carried out with three different approximations for density, thereafter a fourth calculation was made with the use of data from product specific  EPD: s.  The results show that the concrete stands for the largest percentage of the calculations climate impact and that the concrete therefor is the most important material to be able to produce data for. It can also be showed that the density for the concrete have a large impact on the result since the concrete has the largest volume and mass. Of the approximated values that where used the average values came closest to the product specific values. The study shows that it is well worth to illuminate the climate impact that framework and foundation materials creates. If this impact could be reduced it would be a big step forward. There are currently several projects that works towards reducing the carbon emissions from these materials and a new climate declaration law concerning buildings is on its way. The study fails to show that any material is superior compared to the others, the conclusion is rather that there is much to gain from forcing presentation of data for material since this can impel manufacturers to improve their products climate impact.

I dagens samhälle har det blivit allt vanligare med miljöfrågor och detta har påverkat byggbranschen kraftigt. Eftersom miljöbyggnad ger en bättre levnadskvalité, miljö samt billigare drift så har allt fler byggherrar attraherats till det och ändrat på branschens synvinkel. Syftet med studien var att undersöka miljöcertifiering Miljöbyggnad Silver och Svanen för ett flerbostadshus samt en jämförelse mellan systemen med hänsyn till inomhusmiljön. Metoden för insamling av information har varit litteraturstudie och baseras för det mesta på de olika manualer som har lagts upp av SGBC samt Svanen. En noggrann undersökning av Svanens och Miljöbyggnads kriterier har utförts samt relevant information har valts ut. Prövningen för ett flerbostadshus för miljöcertifieringen Miljöbyggnad görs på tre olika områden energi, innemiljö och material. Undersökningar har gjorts och tabeller har tagits fram som visar hur ett flerbostadshus kan uppnå betyget Silver. Den sammanlagda Betyget på de olika indikatorer, aspekter och områden ger byggnadens slutgiltiga betyg. Prövningen för ett flerbostadshus för miljöcertifieringssystemet Svanen görs genom Svanens 41 obligatoriska krav samt ett poängsystem där 17 av de 44 poängen ska vara uppfyllda. Resultatet av studien visar att det krävs en bra planering för att ett flerbostadshus ska uppnå miljöcertifiering Miljöbyggnad Silver eller Svanen. En jämförelsetabell har tagits fram och det visar sig att de två olika certifieringssystemen har många likheter när det kommer till inomhusmiljökriterier men det finns även markant differentierade kravspecifikationer.

The application of environmental assessment methods for buildings has increased significantly over the last few years. Approximately five years ago Riksbyggen decided to apply Miljöbyggnad Silver to the new construction of all their apartment buildings. Internally within the organisation, however, criticism that the system causes large design and construction costs has been lifted. The aim of this study was to investigate the magnitude of the design and construction expenses related to Miljöbyggnad and to find what improvements could be implemented to reduce costs and enforce the efficiency of the process. The second part of the study included a feasibility study regarding implementing Life Cycle Assessment, LCA, in the construction process. The purpose of including LCA would be to construct buildings with a reduced climate impact. There are convincing indications that LCA will become an increasingly important tool in the construction industry in the future.   The project leaders working with Miljöbyggnad at Riksbyggen completed a questionnaire considering the expenses Miljöbyggnad Silver causes beyond Boverket’s Building Regulations,as well as determining the attitude regarding a possible implementation of Life Cycle Assessment. The results were subsequently discussed more qualitatively during follow-up meetings and additionally with other professionals in the industry.   The project leaders' perception of the prevailing expenses associated with Miljöbyggnad Silver beyond the Boverket’s Building Regulations varied greatly, which was consistent with previous international studies. The total cost of the use of Miljöbyggnad was stated in the large range of 400.000 to 3.800.000 SEK, but when the most divergent estimates were excluded, a more limited range of 400.000 to 650.000 SEK was given. The project leaders estimated that the certification increased the project's total cost to an extent of 0.13 to 8%, but when excluding the most divergent estimates the interval was reduced to 0.13 to 2%. The project managers’ merged results emphasized that the most cost-bearing indicators were, with the most costly first, solar heat load, daylight, thermal climate summer, absence of hazardous substances and documentation of materials.   The project leaders’ knowledge regarding LCA was limited. The main reason for their reluctance to implementation seemed to be the additional work and expense it could entail. In principle, all project leaders were of the opinion that LCA should be integrated in an early project stage prior to the procurement of a contractor. / Tillämpningen av miljöcertifieringar för byggnader har de senaste åren ökat kraftigt i omfattning. Riksbyggen tillämpar sedan några år tillbaka Miljöbyggnad ambitionsnivå Silver för all nyproduktion av flerbostadshus. Internt inom organisationen har dock kritik framhållits avseende att systemet föranleder stora ökningar av investeringskostnaderna. Eftersom få studier beträffande eventuella merkostnader av miljöcertifieringssystem genomförts har det för Riksbyggen varit svårt att svara på kritiken. Syftet med studien var följaktligen att utreda investeringskostnadernas omfattning samt vilka förbättringsåtgärder som skulle kunna vidtas för att reducera kostnaderna och parallellt stärka certifieringens ändamålsenlighet. Den andra delen av studien inbegriper en förstudie avseende en eventuell implementation av livscykelanalys, LCA, för byggprocessen. Mycket tyder på att LCA kommer att användas allt mer inom byggindustrin framöver för att uppföra byggnader med en reducerad klimatpåverkan.   Riksbyggens projektledare besvarade en enkätundersökning avseende de kostnader Miljöbyggnad Silver tillfogar utöver Boverkets byggregler, BBR, samt en undersökning avseende deras inställning till en eventuell implementation av livscykelanalyser. Enkätundersökningen kompletterades med uppföljningsmöten under vilka enkätresultaten diskuterades mer kvalitativt samt genom möten med andra professionellt yrkesverksamma.   Projektledarnas perception av kostnaderna förenade med Miljöbyggnad Silver utöver BBR varierade kraftigt, vilket dock överensstämde med tidigare internationellt genomförda studier. Totalkostnaderna för certifieringen befann sig i ett intervall av 400–3800 tusen kronor, tkr, men då de mest avvikande uppskattningarna exkluderades begränsades kostnadsintervallet till 400–650 tkr. Projektledarna uppskattade att certifieringen innebar ett kostnadspåslag på projektets totalkostnad av 0,13 till 8 %, men då extremerna exkluderades begränsades intervallet till 0,13–2 %. Projektledarnas sammanslagna resultat indikerade att de mest kostnadsdrivande indikatorerna var, med den mest kostnadsdrivande först; solvärmelast, dagsljusfaktor, termiskt klimat sommar, utfasning av farliga ämnen samt dokumentation av byggvaror. Projektledarnas kunskapsbild avseende LCA var relativt begränsad och de främsta betänkligheterna beträffande en implementering tycks vara den eventuella arbetsbelastning det skulle kunna medföra samt de kostnader det skulle driva. Den viktigaste frågan beträffande en LCA-implementering är hur Riksbyggen på bästa sätt integrerar livscykelperspektivet i verksamheten. Majoriteten av projektledarna var av åsikten att LCA vid en implementering bör integreras i ett tidigt projektstadium framför vid upphandling av entreprenör.