The purpose of this study was to implement an energy analysis and environmental evaluation of the property Hemsta 12:16 in Gävle. Based on two different methods, Energy Balance calculation and Environmental Building, the result of the property's energy use, energy performance and environmental impacts are presented. Except that, measures to reduce final energy consumption are presented.       The proposed measures can reduce energy usage by 100 400 kWh / year, which represents a decrease of 18% of the present energy usage. This would represent a total savings of 63 000 SEK per year. In addition, the environmental performance is improved by adopting the suggested measures.

<p>För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.</p><p>Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare. De utförde även mätningar avvattentemperaturen vid handfatet på tre våningar, samt bedömde ljudmiljön enligtmiljöklassningssystemets instruktioner. Därefter utfördes klassningen av byggnaden Novartis baserat på insamladeuppgifter. Resultatet innefattar en redovisning av utförda beräkningar ochresultatet av enkätundersökningen i EcoEffect.</p><p>Miljöklassningen kan användas vid projekteringen av byggnader för att få en brabalans mellan dess funktioner, men EcoEffect har en fördel då den viktar hurallvarliga olika problem är i byggnaden. Novartis har goda kvaliteter för inne- och utemiljö men den har problem med atthålla god kvalité för det termiska klimatet. Ventilationssystemet fungerar väldigt bra då den håller låg energiförbrukningtrotts hög solvärmelast, som kräver kylning, och då byggnaden inte har specielltlåga transmissionsförluster. Ventilationssystemet borde kunna användas för atthålla låg energiförbrukning i andra kontorshus.</p>

För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009. Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare. De utförde även mätningar avvattentemperaturen vid handfatet på tre våningar, samt bedömde ljudmiljön enligtmiljöklassningssystemets instruktioner. Därefter utfördes klassningen av byggnaden Novartis baserat på insamladeuppgifter. Resultatet innefattar en redovisning av utförda beräkningar ochresultatet av enkätundersökningen i EcoEffect. Miljöklassningen kan användas vid projekteringen av byggnader för att få en brabalans mellan dess funktioner, men EcoEffect har en fördel då den viktar hurallvarliga olika problem är i byggnaden. Novartis har goda kvaliteter för inne- och utemiljö men den har problem med atthålla god kvalité för det termiska klimatet. Ventilationssystemet fungerar väldigt bra då den håller låg energiförbrukningtrotts hög solvärmelast, som kräver kylning, och då byggnaden inte har specielltlåga transmissionsförluster. Ventilationssystemet borde kunna användas för atthålla låg energiförbrukning i andra kontorshus.

No description available.

<p>Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas. Ekologiskt byggande är ett svårdefinierat begrepp som det finns flera tolkningar och synvinklar på. Den definition som passar bäst in på det sätt denna rapport förhåller sig till begreppet är att se till hela byggnadens livscykel där både extern och intern miljö bör beaktas.</p><p>Examensarbete är utfört i samarbete med Willa Nordic AB som är ett småländskt småhusföretag, nischat mot arkitektritade hus som utformas efter kundens önskemål. Eco House är ett typhus, marknadsfört som ekologiskt, framtaget av Willa Nordic AB i samarbete med arkitekten Rahel Belatchew Lerdell.</p><p>Svanenmärkning är en nordisk miljömärkning som bygger på att hjälpa konsumenter att hitta produkter med låg miljöbelastning och bra kvalitet. För att ett småhus ska få en Svanenmärkning ställs det krav på bland annat byggprocessen, ventilation och material. Eftersom alla entreprenörer för byggnationen av Eco House inte är upphandlade än kan inte alla krav för en Svanenmärkning uppfyllas. Dessutom återstår en del arbete för Willa Nordic AB att utföra.</p><p>Miljöklassningssystemet är framtaget i hopp om att det ska knytas till incitament för diverse aktörer inom byggsektorn att bygga mer ekologiskt hållbart. Då Eco House klassas enligt miljöklassningssystemet betygssätts det i intervallet B till D beroende på olika utfall, vilket betyder att huset ligger någonstans mellan att vara något bättre än grundkravet till att vara sämre än grundkravet.</p><p>Eco House är en byggnad som ser väldigt ekologisk ut, till och med namnet antyder detta, men ur byggekologiskt synsätt stämmer det inte helt. Vissa förändringar krävs för en svanenmärkning och ett bra miljöklassningsbetyg.</p> / <p>The building sector is held responsible for a large part of the energy and material use in Sweden today. In order to work towards a more sustainable building the “Bygga-bodialogen” started. One of the “Bygga-bo-dialogen” commitments has been to develop a rating system for buildings; Environmental classification of buildings. Other ways to illustrate the environmental impact of products are eco-labels such as “Svanenmärkning”. This report applies both methods on a house known as Eco House to highlight the differences and similarities between the systems. “Svanenmärkning” and “miljöklassning” will be carried out on Eco House to investigate how ecological it is, and possible improvements from the standpoint to make Eco House more ecological will be examined. Green building is hard to define since there are multiple interpretations and points of views. The definition that suites the manner of this report relates to the concept the best is to ensure the entire building's life cycle in which both external and internal environment should be considered.</p><p>This thesis is made in cooperation with Willa Nordic AB, which is a house manufacturing company located in the south of Sweden, niche towards architectural designed houses to customers’ requests. Eco House is a type of building, marketing as organic, developed by Willa Nordic AB, in collaboration with the architect Rahel Belatchew Lerdell.</p><p>“Svanenmärkning” is a Nordic eco-label based on helping consumers to find products with low environmental impact and good quality. To get this label on the house certain requirements are set on the construction process, ventilation and materials. Since the Eco House is not built yet, all the requirements have not been fulfilled. Some work for Willa Nordic AB to perform still remains.</p><p>The classification system has been developed in the hope that it will be linked to an incentive for various actors in the construction industry to build more environmentally sustainable. When Eco House was classified according to the classification system it was graded in the range B to D, depending on various outcomes. The house is somewhere between being slightly better than the basic requirement and being slightly worse.</p><p>Eco House is a building that looks very organic, even the name suggests, but from building ecological approach is not entirely true. Some changes are required for a “Svanenmärkning” and a good environmental classification rating.</p>

Byggsektorn står för en stor del av energi- och materialanvändandet i Sverige idag och för att verka mot en mer hållbar byggsektor startades Bygga-bo-dialogen. Ett av dialogens åtaganden har varit att ta fram ett klassningssystem för byggnader; Miljöklassning av byggnader. Andra sätt att åskådliggöra produkters miljöbelastning är miljömärkningar såsom Svanenmärkning. Denna rapport tillämpar båda dessa sätt på ett småhus som kallas för Eco House och ska peka på skillnader och likheter mellan systemen. Svanenmärkning och miljöklassning ska utföras på Eco House för att se hur ekologiskt det egentligen är och förbättringsåtgärder ur synpunkten att göra Eco House mer ekologiskt skall undersökas. Ekologiskt byggande är ett svårdefinierat begrepp som det finns flera tolkningar och synvinklar på. Den definition som passar bäst in på det sätt denna rapport förhåller sig till begreppet är att se till hela byggnadens livscykel där både extern och intern miljö bör beaktas. Examensarbete är utfört i samarbete med Willa Nordic AB som är ett småländskt småhusföretag, nischat mot arkitektritade hus som utformas efter kundens önskemål. Eco House är ett typhus, marknadsfört som ekologiskt, framtaget av Willa Nordic AB i samarbete med arkitekten Rahel Belatchew Lerdell. Svanenmärkning är en nordisk miljömärkning som bygger på att hjälpa konsumenter att hitta produkter med låg miljöbelastning och bra kvalitet. För att ett småhus ska få en Svanenmärkning ställs det krav på bland annat byggprocessen, ventilation och material. Eftersom alla entreprenörer för byggnationen av Eco House inte är upphandlade än kan inte alla krav för en Svanenmärkning uppfyllas. Dessutom återstår en del arbete för Willa Nordic AB att utföra. Miljöklassningssystemet är framtaget i hopp om att det ska knytas till incitament för diverse aktörer inom byggsektorn att bygga mer ekologiskt hållbart. Då Eco House klassas enligt miljöklassningssystemet betygssätts det i intervallet B till D beroende på olika utfall, vilket betyder att huset ligger någonstans mellan att vara något bättre än grundkravet till att vara sämre än grundkravet. Eco House är en byggnad som ser väldigt ekologisk ut, till och med namnet antyder detta, men ur byggekologiskt synsätt stämmer det inte helt. Vissa förändringar krävs för en svanenmärkning och ett bra miljöklassningsbetyg. / The building sector is held responsible for a large part of the energy and material use in Sweden today. In order to work towards a more sustainable building the “Bygga-bodialogen” started. One of the “Bygga-bo-dialogen” commitments has been to develop a rating system for buildings; Environmental classification of buildings. Other ways to illustrate the environmental impact of products are eco-labels such as “Svanenmärkning”. This report applies both methods on a house known as Eco House to highlight the differences and similarities between the systems. “Svanenmärkning” and “miljöklassning” will be carried out on Eco House to investigate how ecological it is, and possible improvements from the standpoint to make Eco House more ecological will be examined. Green building is hard to define since there are multiple interpretations and points of views. The definition that suites the manner of this report relates to the concept the best is to ensure the entire building's life cycle in which both external and internal environment should be considered. This thesis is made in cooperation with Willa Nordic AB, which is a house manufacturing company located in the south of Sweden, niche towards architectural designed houses to customers’ requests. Eco House is a type of building, marketing as organic, developed by Willa Nordic AB, in collaboration with the architect Rahel Belatchew Lerdell. “Svanenmärkning” is a Nordic eco-label based on helping consumers to find products with low environmental impact and good quality. To get this label on the house certain requirements are set on the construction process, ventilation and materials. Since the Eco House is not built yet, all the requirements have not been fulfilled. Some work for Willa Nordic AB to perform still remains. The classification system has been developed in the hope that it will be linked to an incentive for various actors in the construction industry to build more environmentally sustainable. When Eco House was classified according to the classification system it was graded in the range B to D, depending on various outcomes. The house is somewhere between being slightly better than the basic requirement and being slightly worse. Eco House is a building that looks very organic, even the name suggests, but from building ecological approach is not entirely true. Some changes are required for a “Svanenmärkning” and a good environmental classification rating.

The municipalities of Sweden have a great responsibility when it comes to adapt the physical planning to a more sustainable development. The development of the society depends upon the growth of new communities and other public services, but to build new communities in a long-term sustainable manner you need good methods and guidance. This study presents four sustainability certification scheme intended to improve and adapt the planning, implementation and performance of new communities and infrastructure project to more sustainable methods based on economic, ecological and social sustainability. These systems are the latest versions of environmental classifications and similar rating schemes, but with a broader focus since they also include the social aspect of sustainability. This study aims to investigate what role sustainability certification schemes can play in local planning for sustainable development. The study compares the certification systems criteria to the tools and goals that the Swedish municipalities have been provided with, to lead efforts towards a more sustainable society. These tools include: the Swedish environmental objective “A good built environment” as well as the Swedish strategy for sustainable development. The study also includes a survey and interviews which have been conducted to examine the local interest and knowledge of those systems as well as to find out what local authorities is in need of regarding its sustainability efforts. The study concludes that certification schemes may contribute to most of the issues that the municipalities requested during the survey and interviews; in particular better structure of their work on sustainability issues and a improved dialogue between different actors. The results demonstrate that the knowledge about the systems is relatively low, since half of the municipalities have not heard of sustainability certification systems. All though, the municipalities are clearly interested in the certification systems and especially to gain more knowledge and information about them. The interviewed municipalities were generally interested in, and saw several benefits with, the systems. Sustainability certification schemes also correspond well with several aspects of the different objectives and tools that have been studied, especially the environmental objective "A Good Built Environment". / Kommunerna i Sverige har ett stort ansvar när det gäller anpassningen av den fysiska planeringen till ett mer hållbart samhälle. Samhällets utveckling är beroende av att nya stadsdelar och andra samhällsfunktioner byggs, men för att detta skall göras på ett långsiktigt hållbart sätt behövs goda vägvisare och metoder. Den här studien redogör för fyra hållbarhetscertifieringssystem som syftar till att förbättra och anpassa planeringen, tillämpningen och prestandan av nya stadsdelar och infrastrukturprojekt till mer hållbara metoder baserade på ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Dessa certifieringssystem är den senaste varianten inom miljöklassningar och certifieringar och har ett bredare grepp i och med att de även inkluderar den sociala dimensionen av hållbar utveckling. Syftet med studien är att undersöka vilken roll hållbarhetscertifieringssystem kan spela i kommunernas planering för en hållbar samhällsutveckling. Studien har valt att jämföra certifieringssystemens kriterier med de verktyg och mål som kommunerna har tillhanda för att leda arbetet mot ett mer hållbart samhälle bl.a. miljömålet god bebyggd miljö och den svenska strategin för hållbar utveckling. I studien ingår även en enkätundersökning och intervjuer som har genomförts för att undersöka kommunernas intresse och kännedom om dessa system samt ta reda på vad kommunerna behöver hjälp med i sitt hållbarhetsarbete. Studien drar slutsatsen att certifieringssystemen kan bidra till de flesta av de frågor som kommunerna efterfrågar, framförallt bättre struktur i sitt hållbarhetsarbete och förbättrad dialog mellan olika aktörer. Resultaten av enkäten påvisar att kännedomen om systemen är relativt låg då hälften av kommunerna inte hört talas om hållbarhetscertifieringssystemen. Däremot visar kommunerna ett tydligt intresse för systemen och då framförallt för att få mer kunskap och information om dem. Intervjukommunerna var i huvudsak intresserade och såg flera fördelar med systemen. Hållbarhetscertifieringssystemen visar sig även överrensstämma väl med flertalet aspekter av de olika målen och verktygen som studerats, speciellt miljömålet ”God bebyggd miljö”.

Fastighetsmarknaden har visat på ett växande behov av ett hjälpmedel för fastighetsvärderare som underlättar implementeringen av byggnaders gröna egenskaper i värderingsprocessen, samt för att investerare ska kunna se specifika gröna egenskapers effekt på fastighetsvärdet. Användningen av ett flertal olika miljöklassningssystem på marknaden skapar svårigheter vid jämförelse. RICS har tagit fram ett utkast på en hållbarhetschecklista för att komplettera värderingsutlåtandet med en utökad beskrivning av fastigheterna med en systematisk redovisning av egenskaper relevanta ur ett hållbarhetsperspektiv. Dess syfte är att tydliggöra skillnader och öka utbudet av tillgänglig transaktionsdata med en påföljande ökad transparens på fastighetsmarknaden. Studien syftar till att undersöka hur en hållbarhetschecklista kan tas fram, se ut och fungera, samt om den kan implementeras i ett projekt för en samhällsfastighet. Genom att använda mig av utkastet från RICS och intervjua aktörer på fastighetsmarknaden har en lista tagits fram som jämförts med miljöklassningssystemen och implementerats på ett specifikt projekt. Utfallet har sedan analyserats och legat till grund för de slutsatser som dragits. Resultatet av studien visar att den lista som utgår från RICS ”Sustainability Checklist” med relevanta hållbarhetsaspekter kan implementeras även på samhällsfastigheter då dessa innehar liknande egenskaper som de kommersiella fastigheterna, med vissa skillnader, som övergripande beror av: budgetrestriktioner, lokala förhållanden samt regleringar från kommunen och övriga parter. Även val av miljöklassningssystem har en viss påverkan på utfallet i fallstudien, då ett nära samband finns mellan parametrarna i hållbarhetschecklistan och miljöcertifieringssystemen, och där de kommersiella fastighetsutvecklarna i högre grad har valt att certifiera sina byggnader med de internationella systemen som är mer komplexa och innehar ett högre antal parametrar. Emellertid bygger en framgångsrik implementering av listan på att värderarens roll ändras till mer informerande, vilket också ställer krav på kunskapsnivå och utbudet av utbildning och vägledning för professionella värderare, en uppgift som ska upptas av professionella värderingsorgan. Slutligen fastställs att listan bör bearbetas ytterligare, med utveckling och förtydligande av vissa aspekter för att underlätta insamling av information samt underlätta för värderare att i praktiken kunna använda den som ett komplement i värderingsarbetet. / The real estate market has shown an increased demand among real estate appraisers for a tool to facilitate the implementation of green building features into the valuation process, and for investors to discern a specific green feature’s impact upon value. The wide range of green building rating systems used on the real estate market today causes difficulties in comparison. To supplement the valuation report with an extended description of the properties including a systematic presentation of relevant features from a sustainability perspective, RICS (2012) has formed a draft of a ”sustainability checklist”, which purpose is to highlight differences, increase the supply of information and enhance transparency in the property market. The study aims to investigate the development, design and function of a sustainability checklist, and whether it can be implemented on public properties. A list was created based on the draft from RICS ”Sustainability Checklist”, and interviewed players in the real estate market, which were implemented on a specific project consisting of a public building. The result of the study was analysed and has formed the basis of the conclusions drawn. The result of the study conducted within this thesis shows that the list based on RICS ”Sustainability Checklist” with sustainability aspects included can be implemented also on public buildings, as these buildings possess similar features as the commercial buildings. Some main differences can be seen, overall resulting from: budget constraints, local conditions and regulations from the municipality and other parties. Also, the choice of a certain green building rating system influence the effect on the outcome, whereas a close relationship can be find between certain aspects within the sustainability checklist and green building rating systems, and the commercial real estate developers increasingly chose to certify their buildings with the international systems, which are more complex and contain a higher number of aspects. However, in order to achieve a successful implementation of the list among appraisers within the real estate market, the role of the valuer must change to more informative, which also make demands on the level of knowledge and the provision of training and guidance for professional appraisers, a task to be undertaken by professional valuators. Furthermore, it is also established within this study that the list should be further processed and modified in order to facilitate the gathering of information and to simplify for the appraiser to use it as a supplement within the valuation process.

CEEQUAL är ett klassningssystem utvecklad av ICE, den brittiska Institutionen för Civilingenjörer, för att bättra på anläggningsbranschens sociala, ekonomiska och miljömässiga hållbarhetsarbete. Systemet utvecklades år 2003 och användes fram till år 2011 endast i Storbritannien och Irland. År 2011 utvecklades en internationell version för organisationer som är intresserade av att certifiera projekt i andra delar av världen. Syftet med rapporten är att utvärdera konsekvenser för ett projekt som skall miljöcertifieras. Detta sker med hjälp av tre fallstudier från Skanska Sverige AB: Projekt Skarplöt, exploatering av en åkermark i Västerhaninge. Projekt Folkparksvägen, ombyggnation av en 1500 meter vägsträcka. Projekt Tyresövägen-Simvägen, en avsmalning av Tyresövägen från  motorvägsstandard till stadsväg.           Målet med rapporten är att: Identifiera förbättringsåtgärder för att främja hållbarhet och resurseffektivitet i produktion. Uppskatta vilka resurser förbättringsåtgärderna för certifiering kräver. Resultat från fallstudierna visar att Skanska har väl inarbetade rutiner i företagets ledningssystem, dock finns det förbättringspotential som kan uppnås med integrering av CEEQUALs krav i dagens arbetssätt. Merkostnaden av förbättringsåtgärderna består mestadels av tjänstemannatid för ett utökat samhällsengagemang, planering och bevakning av åtgärder som främjar hållbarhet samt insamling av bevismaterial för certifiering. Ändringar som uppkommer i arbetssättet är projektberoende och belyses i produktionsplaneringsskedet i varje enskilt projekt med hjälp av den extra planeringen som en CEEQUAL certifiering kräver. Rekommendationer för Skanska är att integrera en del av CEEQUALs krav i ledningssystemet och att skapa färdiga mallar som är anpassade till CEEQUALs frågeställningar med avsikt att effektivisera framställning av bevisdokumentationen i varje enskilt projekt. / CEEQUAL is an assessment and award scheme developed by ICE, The Institution of Civil Engineers in Great Britain, in order to improve the Civil engineering industry´s social, economic and environmental sustainability. The system was developed in 2003 and it was only used in the UK and Ireland until 2011. Year 2011, was an international version developed for organizations that are interested in certifying projects in other parts of the world. The report aims to evaluate the consequences for a project that is going to be assessed. This is done by using three case studies from Skanska Sverige AB: Project Skarplöt, exploitation of previous farming land in Västerhaninge. Project Folkparksvägen, refurbishment of a 1500 meter stretch of road. Project Tyresövägen - Simvägen, a narrowing of Tyresövägen from motorway standard to a city road with cycle lanes. The objective of this report is to: Identify improvement measures to promote sustainability and resource efficiency under production. Estimate the resources that such improvements and the works associated with the certification requires. Results of case studies show that Skanska has well-established work practices, however, there is potential for improvement that can be achieved with the integration of CEEQUALs requirements in the company’s management system. The additional cost of the improvement measures consist mostly of extra working time needed to administrate, plan and monitor measures that promote sustainability as well as gather evidence for certification. Adjustments to the production process that arises in the planning stages of the sustainability measures cannot be generalised and depend mostly on the project prerequisites. Recommendations to Skanska are to integrate CEEQUALs requirements in their management system and to create pre-designed templates for the required documentation and procedures in order to streamline planning and monitoring in each individual project that is going to be certified.