Textilindustrin en av nutidens smutsigaste industrier och inte minst fast fashion-industrin haren väldigt stor negativ påverkan på miljön. Trots det framhäver marknadsföringen hos många av de största fast fashion-företagen idag hållbara produkter. Till följd av den rådandeklimatkrisen har detta uppmärksammats och bidragit till en hållbar utveckling av samhället. Hållbar utveckling är en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommandegenerationers möjlighet att tillgodose sina behov. När då fast fashion-industrin revolutionerade textilindustrin på bekostnad av miljön, är det rimligt att ifrågasätta denna påstådda hållbarhethos deras produkter. Tidigare forskning har visat att hållbarhet har en positiv påverkan på konsumenters köpintention och även till viss mån specifika attribut som bidrar till detta samband. Därmed undersöks detta samband vidare med förhoppningen att det blir tydligare vilka attribut som har en inverkan på konsumenten vid önskan om att vilja köpa fast fashionplaggmed hållbara egenskaper. Genom en kvantitativ undersökning i form av en enkätundersökning samt hypotesprövningar undersöker denna uppsats fast fashionkonsumenters inställning till följande attribut: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, återanvändbarhet/återvinningsbarhet, miljömärkningar, socialt hållbara märkningar, ekologiska material och närliggande produktion. Resultaten visades genom flertal regressionsanalyser som samtliga påvisade ett negativt samband mellan hållbarhetsattributen och köpintention. Varavfyra av dessa var signifikanta: återvunna material, biologisk nedbrytbarhet, miljömärkningar och ekologiska material. Detta betyder att en ökning av konsumentens köpintention mot fastfashion-plagg leder till att inställningen gentemot plagg med hållbarhetsattribut minskar. Slutsatsen som dras utifrån detta är att de konsumenter som har en låg intention att konsumerafast fashion-produkter värderar hållbarhet högt. / The textile industry is one of the present day’s dirtiest industries and not least the fast fashion industry has a very large negative impact on the environment. Despite this, the marketing of many of the largest fast fashion companies today highlights sustainable products. This has been observed as a result of the current climate crisis and contributed to the sustainable development of today’s society. Sustainable development is a development that meets today's needs without compromising the ability of future generations to meet their needs. So, when the fast fashion industry revolutionized the textile industry at the expense of the environment, it is reasonable to question this alleged sustainability of their products. Previous research has shown that sustainability has a positive impact on consumers' purchase intention, and further, to some extent, specific attributes that contribute to this relationship. Thus, this connection is further studied with the hope that it will become clearer which attributes have an impact on the consumer's desire to buy fast fashion garments with sustainable characteristics. By using a quantitative study in the form of a survey, and implementation of hypothesis tests this essay examines fast fashion consumers' attitudes towards the following attributes: recycled materials, biodegradability, reusability/recyclability, eco-labels, socially sustainable labels, organic materials, and production nearby. The results were shown through several regression analyzes, all of which showed a negative relationship between the sustainability attributes and purchase intention. Four of which were significant: recycled materials, biodegradability, eco-label, and organic material. This means that an increase in the consumer's purchase intention towards fast fashion-products leads to a reduction in attitudes towards garments with sustainable attributes. The conclusion drawn from this is that consumers who have a low intention to consume fast fashion products value sustainability highly. The thesis is written in Swedish.

Impulse purchases on mobile applications are an important source of income for clothing companies in today's society. Thoughtful store communication on shopping apps is therefore necessary in the competitive clothing industry. Environmental elements are various communication tools in online visual merchandising (OVM) which have a great influence on consumers' purchasing behavior but whose impact on impulse purchases separately has not yet been explored. The purpose of the study is therefore to elucidate which environmental elements stimulate impulse buying behavior online on mobile shopping apps in the clothing industry. To investigate this, a qualitative study was conducted in the form of semi-structured interviews. According to the study, all environmental elements besides audio on video stimulate online impulse buying behavior on mobile shopping apps within the clothing industry. However, certain conditions exist for the execution of these environmental elements for this stimulus to occur. The study's results therefore show a problem that exists in securing which environmental elements stimulate impulse buying behavior when there are many embodiments of environmental elements that are experienced in different ways depending on who is exposed to them that causes an element to be able to stimulate but also prevent impulse purchases depending on this. / Försäljning genom impulsköp via mobilappar är en viktig inkomstkälla för klädföretag i dagens samhälle. Behovet av genomtänkt butikskommunikation på shoppingappar är därför stort i den konkurrenssatta klädbranschen. Miljömässiga element är olika kommunikationsredskap inom online visual merchandising (OVM) som har stort inflytande på konsumenters köpbeteende men vars påverkan på impulsköp var för sig ännu inte har utforskats. Syftet med studien är därför att belysa vilka miljömässiga element som stimulerar impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen.  För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts i form av semistrukturerade intervjuer. Enligt gällande studie stimulerar alla miljömässiga element förutom ljud till video till impulsköpbeteende online på mobila shoppingappar inom klädbranschen. Dock förekommer vissa premisser för utförandet av dessa miljömässiga element för att denna stimulans ska ske. Studiens resultat visar således en problematik som förekommer vid säkerställandet av vilka miljömässiga element som stimulerar till impulsköpbeteende då det förekommer många utföranden av miljömässiga element, som i sin tur upplevs på olika vis beroende på vem som exponeras för dem att det gör att ett element många gånger verkar kunna stimulera men också förhindra impulsköp beroende av detta.

District heating is a spread technology where buildings and industries are supplied with heatand hot tap water. This technology is used in 285 out of Sweden’s 290 municipalities. GöteborgEnergi has a theoretical possibility to lower their return temperature from 38 ◦C to 30 ◦C. This change corresponds to economic savings at 54 millions [kr/year] in production costs, anddecreased carbon dioxide emissions at 3 390 [ton CO2e/ year]. Ineffective heat exchangers indistrict heating centrals is one of the reasons why the return temperature is high in the districtheating grid, though the goal is to have the lowest return temperature as possible.To identify which district heating centrals that are ineffective has the Överkonsumstionsmetodenbeen applied. Through reinvestments of new heat exchangers in district heating centrals with ahigh return temperature, the company could lower the return temperature. Reinvesting in 247profitable apartment building centrals would lower the nets average return temperature with 0,44◦C, a saving in production costs of 2,84 [Mkr/year] and decreased carbon dioxide emissions of189 [ton CO2e/year]. However, calculations show that it is only profitable at 22% to reinvest innew heat exchangers at apartment buildings. The reinvestments tend to be profitable when thereturn temperature and heat use is high. A table has also been developed to determine when it isprofitable to do this reinvestment, dependent on return temperate, delivered heat and installedefficiency for the specific district heat central. / Fjärrvärme är en utbredd teknik där byggnader och industrier förses med värme och varmttappvarmvatten. I Sverige används tekniken i 285 av 290 kommuner. Göteborg Energi har enteoretisk möjlighet att sänka sin returtemperatur från 38 ◦C till 30 ◦C, vilket motsvarar en ekonomiskbesparing om 54 [Mkr/år] i produktionskostnader och en koldioxidutsläpps minskningmed 3 390 [ton CO2e/år]. Ineffektiva värmeväxlare i fjärrvärmecentralerna är en utav anledningarnatill varför returtemperaturen är hög i fjärrvärmenätet, målet är dock att ha lägsta möjligareturtemperatur. För att identifiera vilka fjärrvärmecentraler som är ineffektiva har Överkonsumtionsmetodentillämpats. Genom reinvestering av nya värmeväxlare i fjärrvärmecentraler med hög returtemperatur,hade företaget kunnat sänka sin returtemperatur. Reinvestering av de 247 lönsammafjärrvärmecentralerna i flerbostadshus hade givit en förändring på fjärrvärmenätets genomsnittligareturtemperatur om 0,44 ◦C, en produktionskostnadsbesparing om 2,84 [Mkr/år] samt ettminskat koldioxidutsläpp om 189 [ton CO2e/år]. Dock visar beräkningar att det enbart är lönsamtvid 22% att reinvestera i nya värmeväxlare vid fjärrvärmecentraler i flerbostadshus. Exempelvistenderar lönsamheten för reinvestering av värmeväxlare att öka vid fjärrvärmecentraler med högreturtemperatur och stor värmemängd. Det har även tagits fram en tabell för att kunna avgöranär det är lönsamt att göra reinvesteringen, beroende på returtemperatur, värmemängd samtdimensionerad effekt för den specifika fjärrvärmecentralen.

Sveriges livsmedelssystem står inför stora utmaningar såsom negativ miljöpåverkan och beroendet av att importera både livsmedel och insatsvaror. Livsmedelsproduktionen, som idag domineras av det konventionella jordbruket, har bland annat inneburit utarmade jordar och exploaterade resurser samt utsläpp av gifter. Studien syftar till att sammanställa och jämföra den vetenskapliga forskningen och samhällsdebatten angående alternativ livsmedels-produktion. Studien är avgränsad till att redogöra för produktionssystemen regenerativa jordbruk och akvaponiska system. Den vetenskapliga forskningen angående regenerativa jordbruk och akvaponiska system sammanställdes i ett kunskapsläge. En kvalitativ innehållsanalys utfördes för att identifiera och sammanställa samhällsdebatten kring systemen. Samhällsdebatten rörande de två alternativa livsmedelsproduktionssystemen bildade följande teman: den samordnande rösten, den offentliga rösten, forskarens röst, den operativa rösten, samt den övriga rösten. Inom dessa teman identifierades följande sex kodord: livsmedelsförsörjning, miljömässiga aspekter, ekonomiska aspekter, sociala aspekter, utmaningar samt möjligheter. I vår undersökning har vi inte formulerat några nya begrepp, däremot har vi funnit samband såväl som avvikelser och glapp mellan samhällsdebatten och den vetenskapliga forskningen. / Sweden's food system faces major challenges such as negative environmental impact and is dependent on importing both food and intermediate goods. Food production, which today is dominated by conventional agriculture, has meant, among other things, depleted soils and exploited resources as well as emissions of toxins. This study aims to compile and compare the scientific research and the public debate regarding alternative food production systems. The study is limited to account for the production systems regenerative agriculture and aquaponic systems. The scientific research regarding regenerative agriculture and aquaponic systems was compiled in a state of knowledge. A qualitative content analysis was performed to identify and compile the public debate about the systems. The public debate concerning alternative food production systems formed the following themes: the coordinating voice, the public voice, the researcher's voice, the operational voice, and the miscellaneous voice. Within these themes, the following six code words were identified: food supply, environmental aspects, economic aspects, social aspects, challenges and opportunities. In our study, we have not formulated any new concepts, however, we have found connections as well as discrepancies and gaps between the public debate and the scientific research.

Bakgrund: Den globala uppvärmningen är en av vår tids stora utmaningar. Företagen står för en stor del av utsläppen och därav är det av vikt hur företagen styrs framåt, då styrningen påverkar företagens miljöarbete. Olika mekanismer av bolagsstyrning kan påverka företagens miljöarbete och dessa mekanismer kan även tänkas variera i påverkan mellan olika institutionella kontexter. Syfte: Syftet med studien är att göra en jämförande studie mellan Sverige, Tyskland och Frankrike angående om bolagsstyrningsmekanismer har en påverkan på finansiella och miljömässiga prestationer samt om miljömässiga prestationer har en påverkan på finansiella prestationer. Metod: Metoden som använts är longitudinell och komparativ med en deduktiv ansats. Agentteorin, aktieägarperspektivet, intressentteorin, legitimitetsteorin, CSR som praktisk tillämpning samt tidigare forskning har legat till grund för studiens hypoteser. Slutsatser: Resultaten ger indikationer på att det finns både likheter och skillnader i vilken relation bolagsstyrningsmekanismerna har med miljömässiga och finansiella prestationer mellan länderna. Relationer mellan miljömässiga och finansiellaprestationer finns endast i Tyskland och Frankrike, vilket tyder på att det finns skillnader mellan länderna i vilken påverkan miljöarbetet i ett företag kan ha på lönsamheten. / Background: Global warming is one of the greatest challenges of our time. Companies is responsible for a large part of the emissions and how companies are governed moving forward is of importance since governance impacts companies’ environmental work. Different mechanisms in corporate governance may impact their environmental work and the mechanisms may vary in impact between different institutional contexts. Purpose: The purpose of the study is to do a comparative study between Sweden, Germany, and France regarding whether certain mechanisms in corporate governance may have an impact on financial and environmental performance and also if environmental performance has an impact on financial performance. Method: The method used is a combination of longitudinal and comparative method with a deductive approach. Agency theory, shareholder perspective, stakeholder theory, legitimacy theory, CSR as a practical application as well as former research is used to formulate the hypotheses of the study. Conclusion: The results of the study indicate that both similarities and differences in the relationship between corporate governance and financial and environmental performance exists between the countries. Relationships between environmental and financial performance is only existing in Germany and France, which indicates that there are differences between the countries regarding the impact environmental work in a company may have on profitability.