I sin nuvarande form är det allmänt känt att bilismen är en bidragande orsak till den rådande klimatproblematiken. Något som sällan uppmärksammas i lika stor utsträckning är de negativa sidorna som bilismen har i stadskärnor. En av de städer i Sverige som har störst problem med dålig luftkvalitet orsakat av biltrafik är Uppsala. Här har många olika åtgärder vidtagits för att få bukt med problemen, utan önskad framgång. Med anledning av detta syftar föreliggande uppsats till att undersöka ett bilfritt centrum i Uppsala via tvingande styrmedel i form av förbud mot bilism. Uppsatsen syftar till att undersöka en sådan process kronologiskt med fokus på förutsättningar, genomförande och möjligheter. I uppsatsen presenteras en forskningsöversikt där även tre europeiska städer som har infört förbud mot bilism studeras. Vidare genomförs en kvalitativ fallstudie om situationen i Uppsala, vilken analyseras utifrån den tidigare forskningen och de tre studerade städerna. Resultaten tyder på att ett förbud mot bilism är intressant utifrån flera perspektiv. Till exempel uppfyller staden flera av de grundläggande förutsättningar som uppsatsen identifierar som väsentliga för att ett förbud ska kunna genomföras, och flera av de troliga positiva konsekvenserna av ett förbud är intressanta mot bakgrund av dagens problematik och kommunens hållbarhetsarbete.

Människans aktiviteter bidrar till att växthusgaser släpps ut vilket gör att Jordens klimat för- ändras. I Sverige genereras en tredjedel av koldioxidutsläppen av transportsektorn och det är vägtrafiken som bidrar till störst utsläpp. Utöver utsläpp av växthusgaser bidrar tunga trans- porter med partikelutsläpp och höjda bullernivåer i tätorter. Effektivisering av lastbilstrans- porterna måste genomföras för att möjliggöra en reduktion av den negativa miljöpåverkan. Syftet med examensarbetet är att ta fram en nulägesbild av Halmstads tätorts lastbilstranspor- ter och därigenom presentera lämpliga åtgärder för att minska transporternas negativa miljö- effekter. En enkätundersökning har genomförts för att undersöka verksamheters transportlogistik med lätta och tunga lastbilar. Samtliga verksamheter finns i Halmstads tätort och använder lastbi- lar i verksamheten. Resultatet av enkätundersökningen visar att det finns ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort som avser framkomligheten. Flera av företagen påpekar vikten av en förbin- delse mellan motorväg och hamn samt förbättrad vägförbindelse mellan Halmstads västra och östra sida. Samordning med andra verksamheter utförs hos knappt hälften av verksamheterna. Anledningen till att de samordnar transporterna är på grund av kundens krav, ekonomiska-, tidsmässiga- samt miljöskäl. I arbetet har en trafikkartläggning i Halmstads tätort utförts med inriktning på Halmstads öst- ra delar. Antalet tunga och lätta lastbilar har noterats och fordonsuppgifter har tagits fram. Resultatet som framkom är att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilstransporterna har dieselmotorer och att majoriteten av de svenskregistrerade lastbilarna var av euroklass 5, tätt följt av euroklass 6. Andelen lätta lastbilar var en fjärdedel och resterande var tunga lastbilar. 
 Utöver enkätundersökningen och kartläggningen har en litteraturstudie gjorts för att ge en nulägesbeskrivning av lastbilstransporterna i Halmstad och övriga Sverige. Slutsatsen är att ett flertal förbättringsmöjligheter i Halmstads tätort finns för att minska last- bilarnas miljöpåverkan. Exempelvis behöver möjligheterna för att samordna transporterna i Halmstads tätort bli bättre. En kombiterminal i Halland hade fått mer gods överförd från väg- trafik till järnväg. En miljözon ställer krav på lastbilarnas miljöprestanda och bidrar till mind- re utsläpp och bättre luft. Den bristande framkomligheten på Laholmsvägen skapar köer, bul- ler och onödiga mängder utsläpp. Därför behöver åtgärder implementeras i Halmstad. / In Sweden, one third of the carbon dioxide emissions are generated by the transport sector. The biggest contributor of emission in this sector is road traffic. In addition to emissions of greenhouse gases, trucks contribute to particle emissions and noise in urban areas. The purpose of this thesis is to provide a status report of Halmstad's urban truck transports by means of a traffic survey, a questionnaire and a literature study, thus presenting measures to reduce the environmental impacts of trucks. The result found in the survey is that the majority of the Swedish-registered trucks have diesel engines and the majority were Euro 5. Approximately 75 percent of the vehicles were heavy trucks. The questionnaire showed that accessibility in Halmstad needs to be improved and less than half of the companies coordinate their transportation. The conclusion is that there are several opportunities to reduce the environmental impact of trucks in the urban area in Halmstad. For example, the possibilities for coordinating 
 transports in Halmstad's urban area needs to be improved. A transshipment terminal in 
 Halland can reduce road traffic and increase railway transports. An environmental zone would demand that the trucks should contribute to less emissions and better air.

The municipality of Stockholm has released a proposition to battle the increase of pollutants and unwanted noise from transportation in the city of Stockholm. The proposition suggests that Stockholm should implement environmental zones within the city’s tolls. The strategy would promote an electrification of the transportation fleet, starting in year 2020. Currently the proposition includes emissions and noise but disregards the effect from an electrification of the vehicles within the zones. This master thesis investigates the effect an electrified car fleet would have on the electric power grid within the suggested environmental zones. By choosing two local areas in Stockholm electric vehicle charging has been added to the existing power load on the grid in order to evaluate the strain from the vehicle charging. The thesis also investigates the added power consumption based on a complete electrification of the cars within the city tolls. The results indicate that both of the local grids have the capacity to bear the extra load but that the marginal between the power peak and maximum capacity could decrease lifetime expectancy on the power equipment. A complete electrification of all vehicles would mean an 7 % increase of the yearly energy consumption within the tolls.

The aim of this thesis is to examine the emissions from the Swedish truck fleet between 2007- 2014. By descriptive analysis the emissions of NOx, PM, HC and CO are found to decrease at the truck level, the firm level and municipal level. A difference-in-difference analysis is performed to Stockholm municipality where a low emissions zone (LEZ) is located. Heavy trucks in the transportation sector are examined. Emissions are found to decrease more outside of the LEZ than within. This contrasts to other studies on LEZs and to the political goal of the zone. These results indicate that a green transition is occurring in the Swedish truck fleet. Moreover, the adjustment to the LEZ appears to mainly force the firms with dirty trucks located outside of Stockholm municipality to switch to cleaner vehicles / Målet med denna uppsats är att undersöka utsläpp från den svenska lastbilsflottan mellan 2007- 2014. Med hjälp av deskriptiv analys, visas att utsläppen av NOx, PM, HC och CO minskar på lastbils, företags, och kommunnivå. En difference-in-differences analys görs på Stockholms kommun där en miljözon (LEZ) finns. Tunga lastbilar i transportsektorn är undersökta. Utsläpp minskar mer utanför miljözonen än inuti. Detta står i kontrast till andra studier, samt till det politiska målet med miljözonen. Dessa resultat indikerar att en grön övergång sker i den svenska lastbilssektorn. Dessutom är anpassningen till miljözonen verkar främst påverka företag med smutsiga lastbilar som är lokaliserade utanför Stockholms kommun att byta till renare fordon.